- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
1081-1082

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungsbackaloppet - Kungsbergsbacken - Kungsholmen runt - Kungsleden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KUNGSLEDEN

Fredrikshofs IF, 1.38.35,2; 1907 J. Svanberg,
Fred-rikshofs IF, 1.35.23,6; 1908 J. Svanberg,
Fredrikshofs IF, 1.39.14,8; 1909 Ture Johansson, Göteborgs
Fotbollförening, 1.36.49; 1910 A. Ahlgren, IFK
Göteborg, 1.48.47; 1911 E. Olsen, Örgryte IS, 1.50.33;
1912 A. Ahlgren, IFK Göteborg, 1.35.10,6; 1913
W. Olsson, IFK Göteborg, 1.46.28,2; 1914 J.
Hols-ner, IFK Göteborg, 1.43.47,2; 1915 A. Johansson,
IFK Göteborg, 1.42.32; 1916 A. Ahlgren, Örgryte
IS, 1.43.12,8; 1917 O. Björk, Södermalms IK,
1.44.33,6; 1918 O. Björk, Fredrikshofs IF, 1.45.12,8;
1919 O. Björk, Fredrikshofs IF, 1.44.30; 1920 A.
Johansson, IFK Göteborg, 1.50.47; 1921 G. Kinn,
IF Thor, 1.40.35,4; 1922 H. Schuster, Fredrikshofs
IF, 1.47.09,8; 1923 G. Kinn, IF Thor, 1.49.05;
1924 L. Larsson, IF Elfsborg, 1.54.32,6; 1925 G.
Kinn, IF Thor, 1.47.26; 1926 L. Larsson,
Falköpings GIF, 1.43.26,s; 1927 Rud. Olsson, IFK
Göteborg, 1.42.36,4; 1928 S.Lundgren. Gefle IF, 1.40.05;
1929 Sture Andersson, Malmö AI. 1.39.36,4; 1930
Sture Andersson, Malmö AI, 1.45.37; 1931 Sh.
Johnson, örgryte IS, 1.41.12,6; 1932 Sh. Johnson,
örgryte IS, 1.42.55; 1933 Sh. Johnson, örgryte IS,
1.45.54; 1934 T. Enochsson, M. P., 1.37.07; 1935
Sh. Johnson, örgryte IS, 1.40.33; 1936 Gunnar
Johansson, Södermalms IK, 1.41.40; 1937 H. Palmé,
Fredrikshofs IF, 1.38.11,2; 1938 H. Palmé,
Fredrikshofs IF, 1.39.44; 1939 H. Palmé, Fredrikshofs
IF, 1.36.29,2; 1940 H. Palmé, Fredrikshofs IF,
1.39.17,6; 1941 H. Palmé, Fredrikshofs IF, 1.36.11,4.

Ar 1913 startade A. Ahlgren, Södermalms IK,
utom tävlan och vann överlägset, och 1926 deltog
den då 46-årige Gösta Ljungström, som förlorat sitt
nmatörskap, utom tävlan samt inkom till målet i
Balders hage betydligt före loppets segrare. P. B.

Kungsbergsbacken, tävlingsbacke för
motorsport, är belägen på Kungsberget
(306 m ö. h.) vid Järbo, c:a 20 km n. om
Storvik i Gästrikland.

Backen, som iordningställdes 1928 och äges
av S. M. K:s Gävleborgsavdelning, är 600 m lång
och 4 m bred med en genomsnittsstigning av
1 :8 och har kurvorna bräddoserade. I
Kungsbergsbacken anordnades NM för motorcyklar
1930, 31 och 32 (-^-Backtävling, sp. 529—30).

Backen har även använts för biltävlingar.
Rekorden äro: i soloklassen G. Barthelson,
Husqvarna, 30,22s (1933), i sidvagnsklassen B.
Ericsson, Rex, 34,6is (1935), och i bilklassen H.
Carlson, Alfa-Romeo, 35,64s (1936). B. L.

Kungsholmen runt, en tävling i
kanot-paddling i Stockholm, har sedan 1934
anordnats av Sv. Kanotförbundet med stöd
av Dagens Nyheter. Tävlingen väckte
redan från början stort intresse och har
blivit den svenska kanotsportens främsta
propagandaevenemang. Många nya
förmågor ha i Kungsholmen runt gjort sitt
första framträdande.

Start och mål voro ursprungligen förlagda
vid Stadshuset men flyttades 1940 till kajen vid
Karlbergs slott. Distansen är 8 500 m.

Kungsholmen runt omfattade (1941) dels en
tävling i enmanskanot i tre klasser, A, B
och C (nybörjarklass), dels i tvåmanskanot.
Tidigare förekommo även klasser för
långfärdskanoter och kanadensiska kanoter. Ären
1938 och 39 funnos även klasser för
enmans-och tvåmansfaltbåt.

Segrare i de viktigaste klasserna ha varit:

Klass I A, enmanskanot.

1934 G. Lundqvist, KS Ägir, 46 min. 43,4 sek.:
1935 N. Vallin, Westerviks KK, 46.59,8; 1936 Evald
Andersson, Eskilstuna KS, 44.37,0; 1937 G.
Lundqvist, KS Ägir, 46.33,2; 1938 K. Widmark, Västerås
KF, 43.30,0; 1939 K. Widmark, Västerås KF,
42.34,4; 1940 K. Widmark, Västerås KF, 41.24,6;
1941 L. Klingström, Brunnsvikens KK, 43.05,3.

Klass I B, enmanskanot.

1935 G. Adamsson, Västerås KF, 47.44,2; 1936
A. Bogren, Brunnsvikens KK, 45.15,o; 1937 O.
Grandin, KS Ägir, 48.54,3; 1938 Egon Nilsson,
Westerviks KK, 45.31,o; 1939 L. Klingström,
Brunnsvikens KK, 44.03,o; 1940 Gunnar Johansson, KK
Glid, 43.07,o; 1941 Arne Jonsson, Stockholms
Padd-larklubb, 43.46,0.

Klass 2, tvåmanskanot.

1934 Birger Pettersson—L.Lidén, KS Ägir, 47.14,o;
1935 O. Friberg—Gunnar Jonsson, Westerviks KK,
42.45,8; 1936 E. Bladström—Sven Johansson,
Westerviks KK, 41.15,5; 1937 T. Fahlborg—Helge
Larsson, Stockholms Kajak-Klubb, 42.40,4; 1938 Gustav
Larsson—Erik Jansson, Västerås KB1, 41.53,o; 1939
Gunnar Johansson—B. Berndtsson, KK Glid, 40.19,0;
1940 Rune Carlsson—Axel Karlsson, KFK
Södertälje, 40.21,0; 1941 Rune Carlsson—Axel Karlsson,
KFK Södertälje, 40.11,7.

Klass 3, enmansfaltbåt.

1938 L. Dozzi, Stockholms Kajak-Klubb, 48.47,0;
1939 A. Bogren, Brunnsvikens KK, 48.16,0.

Klass 4, tvåmansfaltbåt.

1938 K. örn—Roland Karlsson, Stockholms
Kajak-Klubb, 44.35,5; 1939 E. Helsvik—C.-G. Hellstrand,
Stockholms Kajak-Klubb, 43.27,8. G. H-g.

Kungsleden genom Lappland är en 354
km lång i nord—sydlig riktning genom
högfjällsområdet löpande vandrings- och
skidled mellan Abisko turiststation vid
Torne träsk i norr och Jäkkviks kapellby
vid Hornavan i söder (se karta vid art.
Fjällsport, sp. 1131—34). Kungsleden,
som röslagts av S. T. F., går genom yppiga
fjällbjörkskogar, mäktiga högfjällsdalar
och över vidsträckta fjällvidder med
milsvida vyer. Den passerar såväl Abisko
som Stora Sjöfallets och Sareks
nationalparker och skär polcirkeln c:a 10 km norr
om Vuonatjviken. Högsta punkten
utmed leden är passövergången mellan
Alesvagge och Tjäktjavagge (1150 m ö. h.)
på sträckan Abisko—Kebnekaise.

En färd utmed Kungsleden erbjuder inga
svårigheter vid gott väder och kräver för
genomsnittsturisten 14 färddagar. Till dessa bör
läggas ett antal dagar för bestigningar och
utflykter från rastställen och till vila. För
vinterfärder lämpar sig särskilt sträckan Abisko—
Kebnekaise turiststation.

Färder utmed delar av Kungsleden
möjliggöras genom flera tillfartsleder:
Riksgränsbanan till Abisko, från Kiruna till Kebnekaise

1081

1082

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0625.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free