- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
1115-1116

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnosport - De viktigaste damidrotterna, av redaktör Sven Lindhagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KVINNO SPORT

cerade amerikanska idrottsförbundet den
första rekordtabellen.

Resultaten voro enligt nuvarande standard
mycket svaga: 13s i löpning 100 yards, 30,6s på
220 yards, 433 cm i längdhopp, 137 cm i
höjdhopp o. s. v.

Kvinnlig fri idrott hade som nämnts
sitt genombrott efter 1918, fick i de
-^-Kvinnliga idrottsspelen ett
internationellt evenemang av betydelse och
upptogs från 1928 vid OS.

För större tävlingar utbildades ett från
männens avsevärt avvikande
standardprogram, upptagande löpning 100 m (1930
—41 i Sverige 80 m) och 200 m,
häcklöpning 80 m, stafettlöpning 4x100 (4x80),
höjd- och längdhopp, kulstötning,
diskus-och spjutkastning samt tre- eller femkamp.
Den tidigare vanliga löpning 800 m
förekommer numera ytterst sällan. Vid OS
förekomma endast löpning 100 m,
häcklöpning 80 m, stafettlöpning 4x100 m,
höjdhopp samt diskus- och
spjutkastning. Terränglöpning för damer, som på
kontinenten är en vanlig gren, har i
Sverige till 1941 endast förekommit en gång.

De starkaste nationerna ha varit
Tyskland, USA, Canada, England, Polen,
Tjeckoslovakien och Italien, men även
andra nationer ha haft enstaka stjärnor
av världsklass. I Norden har fri idrott
för damer aldrig fått fast fot.

Sverige var visserligen ett av de första länder,
som upptog fri idrott för damer, och redan 1913
bildades Stockholms Kvinnliga Idrottsklubb,
som utom fri idrott även hade bandy och
bowling på sitt program. Ar 1914 infördes tävlingar
för flickor vid skolungdomens tävlingar i
Stockholm och Göteborg, och 1928 började SM. Blott
ett fåtal svenska klubbar nedlägga större
arbete på sina damavdelningar, och antalet
specialklubbar är obetydligt.

De främsta representanterna för damernas
fria idrott i Sverige under genombrottsåren ha
varit M. Weylandt, H. Stenhammar samt
systrarna B. och G. Hjulhammar. Senare ha V.
Jacobsson, I.-G. Broman, A.-L. Adelsköld, Elsa
Svensson, A. Plathino, M. Jacobsson, R.
Svedberg, I. Gentzel, M. Sundberg, B. Lundström
och M. Wretman varit de framgångsrikaste.

Finland hade omkring 1914 en ypperlig
representant i L. Nyström, och Danmark har sedan
1941 i I. Schmidt-Nielsen en av världens
främsta kvinnliga häckspecialister och
allround-förmågor.

Simidrott.

Då simning för damer 1912 upptogs på
programmet för OS, hade denna idrott
redan nått en hög standard i England och
Australien samt, vad simhopp beträffar,
även i Norden. I USA vaknade intresset
efter 1918, och under 1920-talet blev
damsimning i de flesta länder lika
allmän som herrarnas.
Standardprogrammet avviker ej mycket från det för
herrar gällande och omfattar fritt simsätt
100 och 400 m, lagkappsimning 4x100 m,
bröstsim 200 m, ryggsim 100 m, höga hopp
och svikthopp.

Simning är den idrott, i vilken
skillnaden mellan kvinnornas och männens
standard är minst. Så t. ex. äro de nu
gällande damrekorden utom på 100 m fritt
simsätt avsevärt bättre än herrarnas
segerresultat vid OS 1920. Detta beror
visserligen till stor del på att tekniken
under mellantiden avsevärt utvecklats men
vittnar även om att simsporten ur
prestationssynpunkt är den idrott, som bäst
passar för kvinnor. Detta, som framför
allt gäller längre distanser, bevisas
kanske ännu bättre av det faktum, att det
1941 i Sverige endast finns en simmare,
Björn Borg, som säkert och med klart
försprång skulle vara i stånd att slå
danskan Ragnhild Hveger på 1 500 m fritt
simsätt. Att särskilt långdistanssimning
passar kvinnan utmärkt styrkes för
övrigt av det relativt stora antal kvinnor,
som lyckats genomföra den ytterst
krävande simningen över Engelska kanalen.

Under det att USA dominerade
dam-simningen på 1920-talet, ha Holland och
Danmark på 1930-talet intagit den
främsta platsen, utom i simhopp, där den
amerikanska hegemonien ännu är obruten.
Närmast kommer Tyskland.

Den första antydan till simsport för kvinnor
i Sverige torde ha varit den simundervisning
för dövstumma flickor, som förekom vid Manilla
i Stockholm 1844. Några av dessa flickor
deltogo s. å. i en offentlig uppvisning. Den andra
stad, som tog upp simsport för damer, var
Jönköping, där 45 flickor 1852 deltogo i
simundervisningen. De första tävlingarna anordnades
på 1890-talet. Ar 1910 instiftades SM för damer.

Av internationell klass ha endast tre svenska
simmerskor varit: Karin Nilsson, numera bo-

1123

1116

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0644.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free