- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
1117-1118

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnosport - De viktigaste damidrotterna, av redaktör Sven Lindhagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KVINNO SPORT

Bild 5. Från finalen i häcklöpning 80 m för damer vid OS 1936. De tävlande äro från innerbanan
A. Steuer (Tyskland), C. Testoni (Italien), E. Taylor (Canada), T. Valla (Italien), C. ter Braake
(Holland) och D. Eckert (Tyskland). Endast med hjälp av målfotografier kunde ordningen
mellan de tre främsta fastställas: 1. Valla, 2. Steuer, 3. Taylor.

satt i USA, B. Hazelius och K. Isberg. Däremot
har Sverige haft flera goda simhopperskor,
främst Greta Johansson, L. och E. Regnell, E.
Olliwier, Signe och Märta Johansson, L. och I.
Sjöqvist och A.-M. Nirling-Olsson.

Vinteridrott.

Konståkning på skridsko är
som nämnts en av de äldsta
damidrot-terna och säkerligen den som är föremål
för det största publikintresset.
^-Konståkning på skridsko.

Hastighetsåkning på
skridsko är däremot, bortsett från de ovan
(sp. 1110) nämnda tävlingarna i Holland
och Friesland, av ungt datum. Inofficiella
VM ha anordnats 1933—35, officiella
sedan 1936. Distanserna äro desamma som
för herrar, dock förekomma 5 000 m
sällan och 10 000 m aldrig. Ledande ha varit
USA, Norge, Finland och Polen.

Bandy som damsport infördes i Sverige
av det 1908 stiftade Kronprinsessans
Hockeylag och förekommer
huvudsakligen i Stockholm. I Finland spelas
dambandy i Åbo och Helsingfors.

Ehuru kvinnor i Norden sedan
århundraden åkt skidor och sedan slutet
av 1800-talet deltagit i tävlingar i längd-

löpning, fick skidsporten först med
utförsåkningens genombrott på 1920-talet
internationell betydelse som damidrott.
VM och SM för damer instiftades
samtidigt med herrarnas, och sedan 1936
förekommer utförsåkning för damer även
vid OS. Grenar och tävlingsregler äro
gemensamma för damer och herrar. Dock
äro såväl slalom- som störtloppsbanor
kortare och lättare för damerna än för
herrarna. De ledande länderna äro
Tyskland (Österrike), Schweiz, England,
Italien och Frankrike, men även Norge och
Sverige ha haft enstaka goda
representanter. De mest kända nordiska
utförs-åkerskorna äro L. Schou Nilsen, Norge,
och May Nilsson, Sverige.

Längdlöpning på skidor förekommer
huvudsakligen i Sverige, där den första damtävlingen
anordnades 1893, samt sporadiskt även i
Finland och på kontinenten. Den vanliga
distansen är 10 km. Något internationellt
tävlingsutbyte finnes ej.

Tävlingar i backhoppning för damer
förekomma ej i något land. Däremot ha enstaka damer
tränat och gjort uppvisningar i backhoppning,
bl. a. norskorna J. Kolstad och H. Braskerud,
vilka 1931 deltogo i uppvisningar i Norge och
senare i början av 1930-talet som professionella
gjorde turnéer i USA.

1117

1123 1117

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0645.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free