- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
1121-1122

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnosport - De viktigaste damidrotterna, av redaktör Sven Lindhagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KVINNOSPORT

rettfäktning. De ledande länderna äro
Danmark, England, Tyskland och
Ungern. Sverige har aldrig haft någon
representant av internationell elitklass.

I Japan har fäktning med hillebard, naginata,
gamla traditioner som damidrott och ingår
fortfarande som en viktig faktor i den
kvinnliga ungdomens fysiska fostran. Där har även
en annan kampsport, i u-j i t s u, fått
betydelse som kvinnoidrott.

Boxning, brottning och tyngdlyftning äro
olämpliga som kvinnosport och ha endast vid
enstaka tillfällen förekommit som
varieténum-mer i Frankrike, Tyskland och USA.

Tennis, golf och bågskytte.

I tennis och tennisliknande spel,
t. ex. bordtennis och badminton,
ha damer redan från början deltagit.

Vid engelska mästerskapen i tennis, som
numera gälla som VM, upptogs damsingel redan
1884, under det att mästerskap i damdubbel och
mixed dubbel stiftades först 1913. England och
USA mötas i särskilda landskamper med
damlag om den 1923 stiftade Wightman Cup. I
Sverige förekom en damtävling i tennis första
gången vid Kronprinsens Lawntennisklubbs
internationella tävlingar 1897.

Även golf utövades tidigt av damer.
Det engelska öppna dammästerskapet,
som anordnas av Ladies’ Golf Union
sedan 1903, gäller som inofficiellt VM.

I tävlingen om den 1932 instiftade Curtis Cup
mellan damlag från England och USA ha
damerna fått en motsvarighet till männens
tävling om Walker Cup. SM för damer instiftades
1910, ett år efter männens.

Bågskytte var en av de
sällskaps-betonade sportgrenar, som på 1870-talet
upptogos av damerna (->Bågskytte, bild
10), och har varit en av de idrotter, där
det kvinnliga inslaget gjort sig starkast
gällande.

Vid de första VM tävlade damer och herrar
gemensamt, senare var för sig, varvid damerna
skjuta efter ett program, som något avviker
från herrarnas. ->-Bågskytte.

Rodd och kanotsport.

Rodd är sedan början av 1900-talet
en populär kvinnosport i Tyskland.

Även i de anglosachsiska länderna
förekommer damrodd, ehuru ej i samma utsträckning.
I Sverige ha enstaka tävlingar för damer
anordnats, särskilt sedan slutet av 1930-talet.

Stor betydelse som damidrott har k
a-notsporten fått på 1930-talet,
särskilt i Tyskland, där den första damtäv-

lingen i paddling ägde rum redan 1894,
samt i Sverige och Danmark.

Numera förekomma tävlingar i såväl
enmans-som tvåmanskanot för damer på det
internationella programmet. Distansen är 600 m.

Segling, motor- och flygsport.

Inom seglingen ha damer sedan slutet av
1800-talet ofta deltagit som gastar och någon
gång som rorsmän på båtar med övervägande
manlig besättning.

Internationellt känd är madame Hériot,
Frankrike, bl. a. genom tävlingarna om Guldpokalen.
Tävlingar för båtar med uteslutande kvinnlig
besättning arrangeras stundom, bl. a. i Sverige.

Inom motorsporten ha damer, särskilt
i England och Frankrike, sedan bilsportens
genombrottsår sporadiskt kört i racertävlingar.
Mest känd är engelskan Gwenda Stewert, som
åren efter 1930 satte flera rekord på Brooklands
och Montlhéry. Tillförlitlighetstävlingar för
damer äro relativt vanliga. Sveriges första
dambiltävling, om Veckojournalens vandringspris,
kördes första gången 1926. I Rikspokaltävlingen
förekommer sedan första året en damklass,
likaså i Monte Carlo Rallyet.

Inom flygsporten ha damer, särskilt på
1930-talet, deltagit i tävlingar och gjort
uppmärksammade distansflygningar. I USA
finnas flera damtävlingar, av vilka den om Ruth
Chatterton Pilot Trophy är den förnämsta. En
särskild rekordlista för kvinnor föres av F. A. I.

Bland framstående kvinnliga piloter märkas
A. Earhart och J. Cochran, USA, J. Batten, Nya
Zeeland, A. Johnson-Mollison, hertiginnan av
Bedford och P. Salaman, England, H. Boucher,
M. Bastié och M. Hilsz, Frankrike, samt E.
Beinhorn och H. Reich, Tyskland.

Orienteringslöpning.

Orienteringslöpning förekommer som
damsport endast i Sverige. De första
klubbtävlingarna i Stockholm anordnades 1926, och 1929
infördes DM. Riksmästerskap instiftades på
försök 1940, officiellt SM 1941.

övriga idrotter.

Inom cykelsporten ha ban tävlingar för
damer anordnats vid enstaka tillfällen, särskilt
i Frankrike, där damtävlingar fortfarande
förekomma. I Sverige ha landsvägslopp för damer
anordnats, ehuru endast någon gång. Däremot
förekommer ofta cykelåkning som
uthållighetsprov för kvinnliga idrottsmärket, och sedan
slutet av 1930-talet deltaga damer ofta i
cykelorientering.

Betydelse som damsport ha även bowling
och b o w 1 s fått samt i Italien b o c c e.

Kapplöpningssporten har, ehuru
damer i undantagsfall rida i amatörlöpningar,
ingen betydelse som kvinnosport. Däremot är
det kvinnliga inslaget vid
ridsporttäv-lingar i regel relativt starkt. S. L.

1121

36—NFS. IV

1122

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0647.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free