Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnosport - Medicinska synpunkter på kvinnosporten - Litteraturanvisningar - Kvintant, sjöt. →Navigation - Kvintgard, kvintparad →Fäktning, sp. 543 - Küller, Ragnar - Kyring, Per-Erik R. - Kyrönen, Ville - Kårsavaggestugan - Kåtokjokkotjkaskatjåkko - Kåtotjåkko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÅTOTJÅKKO
eller skakning komma en underlivstumör att
spricka, men då sportidkande kvinnor sällan
äro behäftade med dylika, är faran i praktiken
ringa. Vidare kunna häftiga ansträngningar i
vissa fall leda till lägeförändringar hos
underlivsorganen och likaså till försämring av
latenta inflammationer. I båda fallen föreligger
emellertid en dylik risk endast hos kvinnor,
som genomgått en förlossning.
Som slutomdöme konstaterar professor
Mayer, att det värde, som en efter
förnuftiga riktlinjer bedriven kvinnosport
har för hälsan, mer än väl uppväger
riskerna. För att i möjligaste mån minska
dessa måste emellertid i tvivelaktiga fall
varje utövande av sport föregås av en
noggrann läkarundersökning. Sker detta,
har kvinnoläkaren ingen invändning att
göra mot kvinnosporten.
Litteraturanvisningar.
Av den tekniska litteraturen må nämnas
samlingsverket: »Athletics and out door sports for
women» (1903), M. C. Coleman och G. B. Phil-
lips, »Athletics for high school girls» (1925), S.
C. E. Lynn, »Athletics for women and girls»
(1925), och F. A. M. Webster, »Girl athletes in
action» (1934).
Av litteratur, behandlande kvinnosporten ur
medicinsk synpunkt, må främst nämnas E. v.
Lölhöffel, »Frau und Leibesübungen» (i W.
Knoll och A. Arnold, »Normale und
patholo-gische Physiologie der Leibesübungen», 1933,
som även innehåller en värdefull översikt över
tidskriftslitteraturen i ämnet). Bland övriga
verk märkas W. Bergmann, »Die Frau und der
Sport» (1925), Lucacz, »Sollen Frauen
Leicht-athletik treiben» (1920), E. v. Lölhöffel, »Aus
Praxis der Sportärztin» (i Schiff, »Die deutsche
Hochschule für Leibesübungen 1920 bis 1930»,
1930), och S. Westmann, »Frauensport und
Frauenkörper» (1930). Specialfrågor behandlas
bl. a. i L. Brunn, »Menstruation und
Leibesübungen» (Münchener medizinische
Wochen-schrift 1931), H. Casper, »Sporttraining und
Geburtsverlauf» (Deutsche
medizinischeWochen-schrift 1928), och E. Düntzer m. fi.,
»Leibesübungen, weibliche Konstitution, Geburt
und Menstruation» (Münchener medizinische
Wochenschrift 1928).
—
Kvintant, sjöt., -»-Navigation.
Kvintgard, kvintparad,
^-Fäktning, sp. 543.
Küller, Ragnar, idrottsledare (1883
—1941), hovfotograf, Malmö, har under
ett kvartssekel verkat i Skåne.
Küller har varit styrelseled. i IFK Malmö
1910-33 (ordf. eller v. ordf. 1916-33) och i IFK:s
Centralstyrelse 1919—40 (v. ordf. från 34), i
Skånes Idrottsförbund 1919—41 (ordf. från 34).
Han var led. av styrelsen för Svenska
Idrottsförbundet 1919—36 och av Riksidrottsförbundets
överstyrelse 1934—37, ordf. i Skånes
Bowlingförbund 1928 och 34 samt v. ordf. i Svenska
Bowlingförbundet 1934. s. l.
Kyring, Per-Erik R., gymnast (f.
1911 10/io), brandman i Stockholm,
tilldelades 1939 Svenska
Gymnastikförbundets silvermedalj för deltagande i följande
utlandsfärder och gymnastikuppvisningar:
OS i Berlin 1936, England 1937 och
Lingia-den i Stockholm 1939. H. B-s.
Kyrönen, Ville, finsk
långdistanslöpare (f. 1892), grovarbetare i New York,
har deltagit i tre olympiader.
Han blev som medlem av Helsingin
Kisa-Veikot sjua i terränglöpning vid OS 1912,
flyttade 1913 till USA, blev 1914 juniormästare där
på 4 eng. mil och dagen därpå seniormästare
på samma sträcka. Han vann amerikanska
mästerskapet i terränglöpning 1916, på 10 eng.
mil 1917 samt segrade bl. a. i flera
maratonlopp. Under ett besök i hemlandet 1924 blev
han finsk mästare på 25 km samt satte
världsrekord på 20 km med lt 7m 7,2s. Han deltog vid
OS 1924 och 32 i maraton men utgick båda
gångerna. S. L.
Kårsavaggestugan, fjällstuga tillhörig
S. T. F. (c:a 685 m ö. h.), i Kårsavagge
nedanför Kårsajökeln, 15 km v. om
-»-Abisko turiststation, uppfördes 1938
och har 10 bäddplatser. N.F-ng.
Kåtokjokkotjkaskatjåkko (1 978 mö.h.),
den högsta toppen i Pelloreppemassivet,
omkring 35 km s. v. om Stora Sjöfallet i
Lappland, är bäst åtkomlig från
Rapadalen i n. men är icke lätt att bestiga.
Den första bestigningen gjordes 30 juni 1896
av Axel Hamberg. Någon vinterbestigning har
veterligt hittills (1941) icke företagits. Para.
Kåtotjåkko, fjälltopp (2 005 m ö. h.), 25
km s. om Abisko, Lappland, egentligen
Pjeggatjåkko (namnet Kåtotjåkko
tillhör det berg, som på
generalstabskartan kallas ->Ruokotjåkko). Fjällets
mej-selformade toppkam är lättbestigen och
nås vanligen från v. eller n. Utsikten är
storslagen.
Toppen bestegs första gången 30 juli 1912 av
R. Lundgren och H. Pyk. Högsta toppen har
även bestigits på vintern, första gången 23 april
1924 av Borg Mesch och H. N. Pallin. Pan.
1125
1126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
