- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
1127-1128

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kägelspel, av fil. kand. Åke Svahn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KÄGELSPEL

KÄGELSPEL.

Av fil. kand. Ake Svahn.

Kägelspel (eng. bowling, fr. quilles, ty.
Kegelschieben eller Kegelspiel) är den
grupp av spel, vid vilken man med ett
klot, en träpinne, sten e. d. skall slå
omkull ett visst antal käglor eller liknande
föremål. En modern tävlingsform är
->bowling.

Kägelspelets historia.
Ett spel med ursprung i gammalgermanska
offerfester.

Att slå käglor är säkerligen ett av
världens äldsta spel. På goda grunder
har man antagit, att det förekom i
Mellaneuropa redan under forntiden vid de
hedniska offerfesterna.

Käglornas antal (under medeltiden vanligen
nio eller tre) bl. a. tyder på att spelet en gång
haft samband med offerfester — tre och nio
äro nämligen gamla germanska lyckotal. Även
omständigheten att käglorna förr förfärdigades
av hästben talar för spelets förkristna
ursprung1; de äldsta som käglor använda benen
härstamma med all sannolikhet från till
gudarna offrade hästar och människor2.

Det första kägelreferatet är från 1200-talet.

Den äldsta kända källa, i vilken
kägelspelet något närmare beskrives, är dikten
»Der Renner» av en f. d. lärare H. von
Trimberg (1260—1309). Redan här
omtalas spelet som gammalt och allmänt
känt. Sedermera omnämnes det ofta i
den medeltida litteraturen. Man antingen
kastade kloten genom luften för att träffa
käglorna eller rullade dem, vilket
sedermera blev det vanliga.

Den katolska kyrkan övertog spelet.

Redan mycket tidigt torde kägelspelet
ha upptagits av den katolska kyrkans
män, för vilka spelet fick symbolisera
kristendomens seger över hedningarna3.

1 Enligt den tyske språkforskaren Jacob Grimm
förekommo ännu omkring 1800 käglor av
hästben. 2 Även i England gjorde man käglor av
ben, vilket bl. a. framgår av att Shakespeare
låter Hamlet i kyrkogårdsscenen vid
betraktandet av en dödskalle säga: »Ha de benen
kostat så litet att föda och fostra, att man får
spela käglor med dem?» 3 Enligt Jacob Grimm.

I domherrarnas i Paderborn krönika från
1100-talet kallas spelet sålunda
»Heiden-werfen» (»slå omkull hedningar»). På
1200-talet var kägelspelet mycket utbrett
i klostren i Tyskland. Ofta hade
munkarna egna kägelbanor, och på sina håll
blevo de till den grad entusiastiska
utövare av sporten, att förbud mot
kägelspel i kyrkan tillhöriga byggnader måste
utfärdas, bl. a. 1362.

Kägel tävlade med skytte i popularitet.

Även bland övriga samhällsklasser var
emellertid spelet mycket populärt. Det
förekom exempelvis vid de s. k.
»Kirch-weihen», mässor, som varje år höllos till
minne av invigningen av ortens kyrka och
som voro förbundna med marknad och
diverse förlustelser av olika slag, såsom
dans, tävlingar i fågelskytte o. s. v. I
tävlingarna och upptågen vid dessa fester
deltogo även traktens präster och
munkar. Vid en »Kirchweihe» 1514 i Basel
spelade man t. ex. käglor på isen på den
tillfrusna Rhen.

Under 1500- och 1600-talen torde
kägelspelet ha överträffat t. o. m. skyttet i
popularitet. I städerna slogs käglor i
gillena och anordnades »kägelfester», t. ex.
1567 i Frankfurt am Main. Den tyske
»mästersångaren» Hans Sachs i Nürnberg
besjöng spelet 1590, och rådet i staden
Zeitz beslöt 1592 att bygga en kägelbana
i själva rådhuset.

Som studentsport omnämnes spelet 1621 (i
»De exercitiis academicorum» av
Gumpelzhei-mer i Linz), och den berömde pedagogen
Co-menius har upptagit det i sin lärobok i språk
för barn 1657 (bild 4). I detta sammanhang må
även nämnas att den tyska gymnastikens
grundläggare, Guts Muths, i sitt 1796 utg. arbete
»Spiele zur übung und Erholung des Körpers
und Geistes» rekommenderar kägelspelet som
en värdefull kroppsövning.

Förbud mot kägelspel.

Spel om pengar och värdesaker tycks
redan tidigt ha varit mycket vanligt. När
insatserna blevo alltför höga, ingrepo

1127

1128

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 26 21:30:37 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sportlex/4/0650.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free