- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 4. Hockey-Lahtinen /
1137-1138

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kägelspel, av fil. kand. Åke Svahn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kägelspel

Bild 9. Ett kungligt kägelparti vid Ulriksdal på 1860-talet. T. h. synes Carl XV med ett klot i
handen; mannen, som är i färd med att kasta sitt klot, är sekreteraren vid K. Teatrarne Daniel
Hwasser, och t. v. synes dennes fru, Elise Hwasser, som för protokollet och gör les honneurs vid
en läskande bål. Teckning av Fritz von Dardel. — Foto från Nordiska Museet.

eller flera sådana banor även i
brukssamhällen, på större herrgårdar o. d. En
hel del ha använts långt in på 1900-talet.

Innan man hade kägelbanor på murad
grund med tak, väggar och fönster och
inredda med stolar och bord, nöjde man
sig med en lång planka i gröngräset. Vid
ena ändan stodo de 9 käglorna antingen
i själva gräset eller på en liten platå (bild
8) och vid den andra de spelande.

Vid Stallmästargården i Stockholm
uppfördes en kägelbana under 1700-talet och användes
till fram på 1890-talet, då en ny bana tillkom.
På den gamla banan (nedriven först 1924) slogo
Bellman och hans Bacchikamrater käglor. Och
när i början av 1800-talet travtävlingar höllos
på Brunnsvikens is, brukade man ofta efter
tävlingarnas slut »värma sig med kägelspel och
middag» på Stallmästargården. Även Götiska
Förbundets medlemmar, till vilka bl. a. P. H.
Ling hörde, höllo till där och försummade
sällan att före den gemensamma middagen stärka
armarna med några partier kägel. Stället
besöktes även av Carl XV liksom av officerarna
på Karlberg.

Balck berättar i sina »Minnen», att kägel var
Karlbergskadetternas »mest omtyckta spel». Det
bedrevs på slottets borggård, och ett flertal
spelpartier kunde pågå samtidigt, vilket gjorde

borggården tämligen osäker för icke spelande.
Den art av kägelspel, som kadetterna roade sig
med, fordrade, säger Balck, »goda krafter och
träffsäkerhet».

Väster om Stallmästargården på
Eugenia-hemmets nuv. plats låg Norrbacka värdshus
(nedbrunnet 1882), som hade icke mindre än
fyra kägelbanor, där stockholmare och
Solna-bor slogo kägel från morgon till kväll. Det
torde för övrigt ej ha funnits ett enda
utvärdshus i Stockholm på 1800-talet, som inte hade
egna kägelbanor. Den enda bana i Stockholm,
som alltjämt (1941) användes, är den vid
Djurgårdsbrunns värdshus.

I allmänhet spelade man under
1800-talet på lek eller för att få motion;
regelrätta tävlingar mellan t. ex. olika
föreningar eller orter torde ej ha
förekommit annat än i undantagsfall. I Balcks
1886 utgivna »Idrottsbok» klagas
exempelvis över att tävlingar i kägelspel vore
svåra att anordna och dessutom ej syntes
erbjuda något större allmänt intresse.

På 1880- och 90-talen funnos dock en del
kägelklubbar, t. ex. Norrköpings Kägelklubb (st.
1883), som vid Norrtull hade »ett med lyx
uppfört och inrett kägelbanehus med glasveranda,
omgivet av stor och välordnad plantering»;
Lindes Kägelklubb (st. 19/2 1884) i Lindesberg, som

1137

1138

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:11:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/4/0655.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free