Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kägelspel, av fil. kand. Åke Svahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄGELSPEL
Bild 10. En svensk kägelbana i genomskärning, från 1880-talet. Rummet t. h., varifrån själva banan
utgick, var i regel 3,25—3,50 m långt och omkring 3 m brett. Själva banans längd var 21—24 m och
bredd 50—60 cm. Käglornas uppställningsplats t. v. var, räknat från första käglan till väggen,
2—2,60 m lång och omkring 3 m bred. Jämsides med själva banan löpte klotrännan med 45—60 cm
lutning nedåt till de spelandes rum. — Flera av Stockholms utvärdshus, t. ex. Stallmästargården,
Djurgårdsbrunn och Nackanäs, hade sådana banor. Djurgårdsbrunns kägelbana var i bruk ännu 1941.
enligt stadgarna fick omfatta högst 50 medl.
(vilka betalade 50 kr. i inträdesavgift) och hade
sin bana vid Kyrkoberget; Ystads Kägelklubb
(st. Vo 1890), som på Missunna (2 km från
Ystad) ägde två banor, där även tävlingar
höllos (den första 10/8 1890 med 14 deltagare); Nya
Kägelklubben (st. ’/» 1891) i Stockholm, som
höll till på Djurgårdsbrunn och anordnade
»pristävling en gång på hösten varje år» (den
första 2Vio 1891) samt hade prestationsmärken
i guld, silver och brons; Föreningen V. A:s
Kägelklubb (st. V,o 1892) i Stockholm, som hade
»ordinarie slagning å Djurgårdsbrunn varje
söndagsmorgon» och även utdelade
prestationsmärken i olika valörer (dess första tävling hölls
*>/, 1893); Kägelklubben De Tolv (st. 30/,o 1892)
i Stockholm, som hade en tävling på våren och
en på hösten; Lunds Kägelklubb (st. »Vis 1893),
som vid idrottsplatsen i Lund ägde en
dubbelbana (vilken kostat 3 000 kr., jämte 500 för
materielen).
Någon tvekan om kägelspelets
sportsliga värde hyste emellertid Balck ej.
»Bland de spel, vilka med rätt kunna
räknas till en vacker, manlig idrott,
intager kägelspelet å bana ett framstående
rum», heter det sålunda i »Idrottsboken».
a b
Bild 11. De vanligaste uppställningarna av
käglor under 1800-talet, a kägellek med 9,
b med 12 käglor. Den svarta pricken i mitten
markerar »kungen».
Även med spelets standard i Sverige var
Balck nöjd: »I vårt land står kägelspelet,
såsom idrott betraktat, synnerligen högt,
så högt, att såväl beskaffenheten av våra
banor som av vårt spelsätt torde kunna
betraktas som mönster för vänner av
denna idrott.»
Hur kägelspelet tillgick på 1800-talet.
Kägelbanan.
Den täckta banans utseende framgår av bild
10. I de öppna s. k. sommarbanorna saknades
en eller båda väggarna, stundom även taket.
Själva banan var i regel av trä, men på
1880-talet fingo de i Tyskland mycket använda
banorna av asfalt även insteg. Bäst ansågs en
bana helt eller delvis av ekplankor, som voro
ställda på kant för att ej ge efter.
Käglorna och klotet.
I de flesta fall spelade man under 1800-taiet
med 9 käglor, uppställda så som bild 11 a visar,
med ett avstånd av 113 cm mellan de båda
yt-terkäglorna liksom mellan första och sista
käglan. Den mittersta käglan kallades »kungen».
Även en uppställning som på bild 11 b
förekom, varvid avståndet mellan första och sista
käglan var 169 cm. Alla käglorna voro 36 cm
höga utom »kungen», som var 42 cm. Käglorna
hade särskilda namn, den främsta kallades
»tysken», hörnkäglorna »änkor» o. s. v.
Kloten voro av olika storlek (18—23 cm i
diameter), så att de spelande kunde välja ett
klot så passande för handen som möjligt.
Poängberäkning.
Antalet deltagare i ett kägelparti varierade,
vanligen var det 4—8. Vissa poäng räknades
för vissa slagna käglor. Man spelade t. ex. med
s. k. »dubbla» och »enkla», d. v. s. en högre
och en lägre poäng räknades för varje slag,
beroende på om klotet slog ned den första
käglan i leken, då slaget fick den högre
poängen, eller om klotet gick in bland käglorna
utan att slå ned denna, då den lägre poängen
1127
1140
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
