Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kälarne, Henry - Kälkbacksåkning, av redaktör Rune Carlsson och redaktör Sven Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄLKBACKSÅKNING
Kälarnes IK i Jämtland är berömd genom sina löparstjärnor. Personerna äro från vänster
hemmansägare F. Westman, klubbens ledare, idrottsinstruktören G. Holmér, f. d. klubbmedlemmen
Henry Kälarne och dåv. klubbmedlemmen Gunder Hägg. Bilden är tagen omedelbart efter
världsrekordloppet på 3 000 m i Stockholms Stadion 14 aug. 1940, då såväl Kälarne som Hägg löpte
under världsrekordet, den förre med 8m 9,os och den senare med 8m 11,8s.
Han har bildat skola i fråga om träning
och tävlingsförberedelser, och hans
metoder ha kopierats i flera idrotter.
Kälarne hette ursprungligen Jonsson men
kallades efter sin klubb, Kälarnes IK, allmänt
för Kälarne, vilket namn han 1938 tog som
släktnamn. Han debuterade i stortävlingar 1934,
då han vid SM blev tvåa i terränglöpning. S. å.
löpte han på Stadion 3 000 m på 8m 32,4s (i H.
Nielsens, Danmark, världsrekordlopp på 8.18,4)
samt dagen därpå 5 000 m på 14.58,2. Samma
höst uttogs han till landslaget mot Norge på
10 000 m och mot Tyskland på 5 000 m. Vid OS
1936 erövrade han bronsmedaljen på 5 000 m
samt har t. o. m. 1941 vunnit 5
landskampssegrar.
Kälarne, som t. o. m. 1935 tävlade för
Kälarnes IK, 1936 för Hellas och därefter för
Brandkårens IK, vann SM på 1 500 m 1936 och 40, på
5 000 m 1935 och 37—39 samt i terränglöpning
8 000 m 1935—39. Han vann SM på 4x1500 m
1936, 38, 40 och 41. Vid EM 1938 blev han tvåa
på 5 000 m.
På 1 500 m tangerade han 1940 A. Anderssons
svenska rekord (3m48,8s); på 1 eng. mil satte
han svenskt rekord 1937 med 4.08,8; på 2 000 m
1937 med 5.18,4 (under 2 månader världsrekord);
på 3 000 m 1936 med 8.16,2, 1937 med 8.15,8 och
8.15,4 samt 1940 med 8.09,0 (5,8s bättre än G.
Höckerts världsrekord); på 2 eng. mil 1936 med
8.57,8; på 3 eng. mil 1937 med 14.11,2 och 1938
med 14.03,4; på 5 000 m 1936 med 14.29,0, 1938
med 14.28,8 och 14.27,4 samt 1939 med 14.18,8.
Han deltog 1941 i Brandkårens IK:s stafettlag,
som satte världsrekord på 4x1 500 m och 4x1
eng. mil.
Kälarne hade under sina första löparår en
mycket svag spurt men tränade metodiskt upp
denna och var fr. o. m. 1938 en av världens
snabbaste i spurten på långdistans. Trots
sjukdom och olyckshändelser så gott som varje år
efter 1937 förbättrade han ständigt sin form
och blev 1937—40 icke slagen på sträckor kring
3 000 m. I allmänhet har han dock besegrats
av de bästa amerikanerna på 1 500 m och 1 eng.
mil samt av de bästa finnarna på 5 000 m.
Han fick 1940 Svenska Dagbladets guldmedalj
(tills. m. H. Lidman) för »årets främsta svenska
idrottsbragd» (världsrekordet på 3 000 m). S. l.
KÄLKBACKSÅKNING.
Av redaktör Rune Carlsson och redaktör Sven
Lindhagen.
Kälkbacksåkning (eng. coasting, ty.
Ro-deln) förekommer dels som barn- och
ungdomslek i naturliga backar, dels som
tävlingssport i särskilt för ändamålet
1143
1144
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
