Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lacrosse, av redaktör Rune Carlsson - Ladoumègue, Jules - Lagercrantz, Carl A. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LADOUMÈGVE
Bild 6. Kamp om bollen. En bild från
Pennsylvaniauniversitetets lacrosselags
träningsmatcher.
och på domarens signal försöka bemäktiga sig
denna. Vid spelets början sker facing från
planens mitt och, om bollen gått ut, 4 m från
den plats, där bollen passerat linjen.
Tre man måste alltid befinna sig på
motståndarens planhalva och tre — målvakten ej
inräknad — på egen. Med denna inskränkning
få spelarna röra sig fritt över hela planen,
även bakom målen, och passa bollen i vilken
riktning som helst. Bollen får slås med
klubban och sparkas men ej — utom av målvakten
— stoppas med handen. Endast den spelare,
som har bollen, får tacklas men ej bakifrån
och ej under knähöjd.
Brott mot spelreglerna straffas i lindrigare
fall med free position, ett slags frikast, vid
vilket ingen motspelare får befinna sig
närmare den utförande än 10 yards (9 m). I svå-
rare fall följer utvisning för kortare tid eller
för hela matchen.
Då bollen gått ut eller vid andra spelavbrott,
kommenderar domaren stånd, varefter
samtliga spelare utom den eller de, som skola sätta
bollen i spel, måste stanna på den plats, där de
befinna sig, tills bollen åter är i spel.
En riskfri idrott.
Med nuvarande stränga bestämmelser
för tackling av motspelare har det
tidigare så hårda lacrossespelet blivit en
fullkomligt riskfri sport, som synnerligen
väl lämpar sig för ungdom i skolåldern
och som damsport. Spelet har också i
Canada och USA sedan slutet av
1920-talet med bästa resultat införts i skolorna.
Litteratur: G. Catlin, »Männers, Customs and
Conditions of the North American Indians»
(1841), W. E. Beers, »Lacrosse, the National
Game of Canada» (1869), och Schmeisser,
»Lacrosse, an Expert’s Instructions» (1904).
-❖-
Ladoumègue [ladomä’g], Jules, fransk
löpare (f. 1906 10/i2), idrottsinstruktör, är
Frankrikes hittills bäste
medeldistanslöpare och näst J. Bouin mest bekante
friidrottsman. Han löpte kraftigt, med långa
steg och ledde gärna i jämn, hård fart.
Ladoumègue gjorde sin internationella debut
i landskampen mot Sverige 1926, då han kom
sist på 5 000 m, och vann 1927 franska
militärmästerskapet på 1500 m. Han nådde
världseliten 1928 och vann franska mästerskapet på
1 500 m 1928—31 samt 12 landskamper på
samma distans. Vid OS 1928 ställde han upp som
favorit men blev slagen av H. Larva, Finland.
Han satte följande världsrekord: på 1 000 m
med 2m23,6s (1930), på 3/4 eng. mil med 3.00,6
(1931), på 1500 m med 3.49,2 (1930), på 1 eng.
mil med 4.09,2 (1931) och på 2 000 m med 5.21,8
(1931) samt 14 franska rekord 1927—31 på
sträckor från 1 000 m till 3 eng. mil.
Ladoumègue, som ursprungligen tävlade för
en liten landsortsklubb, blev 1928 medlem av
Parisklubben C. A. S. G. Han blev den franska
friidrottens idol, och när han 1931 av franska
idrottsförbundet förklarades för professionell,
minskades avsevärt intresset för fri idrott i
Frankrike.
Han blev 1940 fransk förbundskapten och
övertränare i fri idrott. S. L.
Lagercrantz, Carl A. E., jägare och
jaktvårdsman (f. 1898 25/5), kapten, har
varit verksam i jaktvårds- och
kennel-kretsar i Stockholm och i Östergötland.
Lagercrantz var sekr. i
Stockholmsavdelningen av Svenska Jägareförbundet 1928 och i Sven-
1172
Ladoumègue sätter världsrekord på 1 000 m med
2m 23,6S i Stade Jean Bouin i Paris 1930.
1171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
