Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lahtis - Lahtisspelen, av fil. dr Martti Jukola och redaktör Sven Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lahtis (finska Lahti), stad i s. Finland
(omkr. 28 000 inv. 1942) vid järnvägen
Riihimäki—Viborg och sjön Vesijärvi, är
centrum för Finlands skidsport.
Lahtis, som ligger på åsen Salpausselkä
(högsta punkt 247 m ö. h.), har i sina
omgivningar utomordentliga möjligheter för skidsport.
Terrängen är, för att vara i s. Finland, ovanligt
höglänt, och snöförhållandena äro goda. Sedan
1938 finns där Nordens förnämsta skidstadion,
bl. a. med en förstklassig skidbacke
(backrekord 65,5 m, L. Valonen, 1942).
X Lahtis hållas sedan 1923 -^-Lahtisspelen,
Finlands förnämsta skidtävlingar. Vidare ha
FIS-tävlingar (1926) och VM (1938)
anordnats där.
Finska Skidförbundets ledning är sedan 1932
förlagd till Lahtis. Lahtisborna J. Hillo och
T. Aarre (d. 1941) ha efter varandra varit
förbundets ordf., och Y. Kaloniemi är f. n. dess
sekr. Likaså ha många av Finlands bästa
skidlöpare varit Lahtisbor, bl. a. längdlöparna
A. Knuuttila och N. Huupponen samt
backhopparna E., K. och T. Järvinen, P. Nuotio och
L. Valonen. — Lahtis har sedan 1921 även en
förstklassig idrottsplats. P. L-m.
LAHTISSPELEN.
Av fil. dr Martti Jukola och redaktör Sven
Lindhagen.
Lahtisspelen (fi. Salpausselän Hiihdot)
äro Finlands största nationella
skideve-nemang.
Initiativet till spelen togs 1922 av den ledande
skidklubben i staden Lahtis, Lahden
Hiihto-seura, som därmed ville skapa en finsk
motsvarighet till Holmenkolltävlingarna utanför
Oslo. Förutsättningarna voro goda, då ->-Lahtis
har för finska förhållanden mycket goda
kommunikationer, riklig snötillgång och en utmärkt
terräng i sina omgivningar.
Tävlingarna omfattade ursprungligen
längdlöpning 10 och 50 km, backhoppning och
kombinerad tävlan. Ären 1926, 27 och 29
anordnades även ett lopp på 30 km. År 1933, då 10 km
utbyttes mot 17—18 km, fick programmet sin
nuvarande form.
Tävlingarna samlade de tre första åren
blott finska deltagare, men sedan de 1926
kombinerats med FIS-tävlingarna, blevo
de allmänt kända i utlandet och ha
sedan dess hört till världens främsta
skid-evenemang utan att dock i betydelse
kunna tävla med Holmenkolltävlingarna.
Sverige har ofta deltagit i
Lahtistävling-arna, och särskilt ha starka trupper sänts över
till spelen 1926 (FIS-tävlingar), 29, 35, 38 (VM)
och 41.
Medan norrmännen firat stora triumfer i
backhoppning och kombinerad tävlan, ha finnarna
i allmänhet varit överlägsna i terrängloppen.
Endast tre gånger har en längdlöpning vunnits
av en utlänning: A. Wikström, Sverige (1935),
och A. Ryen, Norge (1936), på 50 km samt A.
Dahlquist, Sverige (1941), på 18 km. S.
Eriksson (Selånger) vann 1931 backhoppningen.
I Lahtisspelen ha sedan 1937 ingått tävlingar
i den finsk-norska landskampen på skidor.
Tävlingsstatistik.
I efterföljande statistik ha medtagits, utom
de tre främsta, bäste man från vart och ett av
de nordiska länderna samt alla svenskar, som
nått bättre placering än 16. man (nation anges
icke för deltagare från Finland). Endast
resultaten i seniortävlingar äro upptagna; i
programmet ha dessutom tidtals förekommit
tävlingar för damer och juniorer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
