Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lappar - Lappkast - Lappland - Lapplandia →Riksgränsen - Lappländska Fjällkarlarnas Klubb - Larned, William A. - Larner, George E. - Larsen, Alfred W. G. - Larsen, Edvin Frigast-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAPPKAST
delse» och ofta togo tävlandet mycket lugnt,
ha sedan Torkel Perssons tid lagt i dagen
samma rastlöshet som andra skidlöpare. De ha
oftast varit goda i utförsåkning men relativt
svaga i uppförsbackar. Med undantag av
Torkel och J. A. Persson ha de på grund av
bristande kroppskrafter under senare
årtionden ej förmått göra sig gällande på längre
distanser (50—60 km) utan varit bäst på korta.
Lappar ha endast sällan deltagit i annan
tävlingsidrott än skidlöpning. Ären kring 1940
hörde emellertid halvlapparna bröderna Olle,
Jonas och Lars Larsson, Sollefteå, till Sveriges
bättre i långdistanslöpning på 20—40 km, 1942
spelade K. Nordbrant h. b. i IFK Umeås
hand-bollag, och s. å. gjorde L. Kaddik, Arjeplog,
goda medeldistanslopp. S. L.
Lappkast, skidt., är en sannolikt av
lapparna uppfunnen helomvändning på
stället (-»-Skidlöpning).
Lappland hör idrottsligt till
Norrbottens och Västerbottens distrikt.
Landskapets idrottscentra äro -^-Kiruna, [–>-Gällivare-Malmberget-Koskullskulle,->Jokk-mokk,-]
{+->-Gällivare-Malmberget-Koskullskulle,->Jokk-
mokk,+} Arvidsjaur och Arjeplog, alla i
Norrbottens län, samt Sorsele, Stensele, Åsele,
->Lycksele och Vilhelmina i Västerbottens län.
Skidlöpning är av ålder huvudidrotten,
men under 1900-talet ha, särskilt inom
de ledande samhällena i Norrbottens län,
flera andra idrotter med framgång
bedrivits. För fjällsport, jakt och sportfiske har
Lappland utomordentligt goda
betingelser och erbjuder så gott som de enda
möjligheterna inom Sverige till
avancerad bergbestigning.
Lapplandia -^Riksgränsen.
De Lappländska Fjällkarlarnas Klubb,
stiftad 24 aug. 1920 med uppgift att
sammanföra svenska fjällsportmän för
främjandet av svensk bergbestigning, särskilt
vintertid och i Lappland, har gjort stora
alpinistiska insatser i Lapplandsfjällen.
Klubben tog 1928 initiativ till och ledde
resandet av ett karolinmonument på fjälltoppen
->-Bustvalen i Jämtland, vilket invigdes 1933.
Den uppförde 1930 en fjällstuga i Nikkaluokta,
2 mil ö. om Kebnekaise. Klubben, som även
har till uppgift att understödja vetenskap och
konst, som beröra Lappland, ordnade 1933 den
första svenska utställningen av
Lapplands-betonad konst samt har även ekonomiskt
understött konstnärer och vetenskapsmän. Den
uppförde 1940—41 med donationsmedel ett
lappkapell i Nikkaluokta.
De Lappländska Fjällkarlarnas Klubb, vars
medlemsantal är begränsat till högst 20,
sammanträder en gång om året. Ordf. ha varit: A.
Hamberg 1920—30 och G. Lilliehöök sedan 1931.
Sekr. sedan stiftandet har varit H. N. Pallin.
Sedan 1929 utger klubben den periodiska
tidskriften Ultima Thule. Pan.
Larned [larnd], William A.,
amerikansk tennisspelare (1872—1926),
börsmäklare i New York, var från
sekelskiftet till 1911 USA:s främste spelare.
Han var en mycket säker spelare med
en välberäknad drive som främsta vapen.
Larned stod 1892—1911 (utom 1898) bland de
10 bästa på USA:s ranglista, 8 gånger som nr 1,
5 gånger som nr 2 och 4 gånger som nr 3,
samt vann amerikanska mästerskapet i singel
1901, 02, 07—11. Han var vid de första Davis
Cupmatcherna bröderna Dohertys farligaste
motståndare och slog R. F. Doherty i finalen
om amerikanska mästerskapet 1902. I Davis
Cupfinalen 1905 slog han både Brookes och
Wilding. K. Z.
Larner [la’nsr], George E., engelsk
gångare (f. 1875), polisman i Brighton,
var sin tids främste inom gångsporten.
Larner började träna först vid 28 års ålder
och nådde redan efter ett år eliten. Han vann
engelska mästerskapet på 2 och 7 eng. mil
1904 och 05, slutade därefter tävla men
förmåddes att åter gå i träning med tanke på OS
1908, där han överlägset vann 3 500 m och 10
eng. mil. S. å. blev han engelsk mästare på 2
eng. mil. Larner tävlade därefter endast 1911, då
han vann engelska mästerskapet på 7 eng. mil.
Larner innehade praktiskt taget alla brittiska
rekord. Som världsrekord godkändes på
kongressen 1914 hans tider på 2—10 eng. mil samt
hans resultat i entimmesgång (13 275 m). S.L.
Larsen, Alfred W. G., norsk seglare
(f. 1863 24/n), grosshandlare, Oslo, är den
norska segelsportens »grand old man».
Bland Larsens båtar
märkas främst »Magda»
(I—XIII). Av dessa, som
konstruerats av C. A.
Sinding, C. Jensen, W.
Fife och J. Anker, är
den av Anker ritade,
vid OS 1912 och
Kiel-regattan segerrika 12 m
»Magda IX» mest känd.
Utom »Magda»-båtarna
har Larsen ägt 8 andra
båtar och vunnit många
internationella
framgångar. Han var 1909—13 ordf. i Kongelig
Norsk Seilforening och under många år
föreningens eskaderchef. P. C. A.
Larsen, Edvin Frigast-, dansk
fotbollsspelare (f. 1899 20/i2), spelade 1916—
34 målvakt i Akademisk Boldklub och
tillhörde 1921—29 landslaget 22 ggr. W-m.
27
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
