Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindbergh, Charles, av fil. kand. Åke Svahn - Lindberg, Edward F. - Lindberg, Emritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINDBERG, E.
närmaste två åren var han postflygare, bl. a.
på nattsträckan S:t Louis—Chicago. Under
denna tid var han utsatt för flera olyckstillbud
och räddade 4 ggr livet genom fallskärmshopp.
Under de ensliga nattpostflygningarna föddes
och mognade tanken på en Atlantflygning. Den
stora stötestenen var givetvis finansieringen
(15 000 dollar behövdes!), men efter att ha
lyckats klara denna med hjälp av några
flyg-intresserade i S:t Louis for Lindbergh i febr.
1927 till San Diego i Kalifornien och beställde
ett Ryan-monoplan med endast en motor (av
Wright Whirlwind-typen på 200 hästkrafter).
Han avstod från radioapparat, varje centimeter
av utrymmet ville han ha för bensinen (1365
liter!). På 60 dagar blev planet färdigt, och
10 maj startade han för att utan
mellanlandning flyga till S:t Louis, där maskinen under
lokalpatriotisk förtjusning döptes till »The
Spi-rit of S:t Louis». Därifrån gick färden till
New York, dit Lindbergh anlände den 12. Men
sedan dröjde det, till följd av täta dimmor och
ett envist oväderscentrum över norra
Atlanten, till 20 maj, innan färden, kl. 7,52, kunde
börja. Maskinen var då fulltrimmad och
Lindbergh själv i toppform, härdad genom år av
friluftsliv och flygning, obesmittad av alkohol
och tobak.
På grund av nattregnet var startfältet något
mjukt, varför det tungt lastade planet (totalvikt
2 330 kg) hade svårigheter att lyfta, och det
passerade endast några meter över en telefonlinje.
Första sträckan till New Foundland förlöpte
jämförelsevis lugnt och med möjlighet till
nödlandning om så behövts. Men sedan var
Lindbergh försvunnen i hela 7 timmar, tills en
ångare kunde skicka ut ett trådlöst meddelande, att
»The Spirit of S:t Louis» siktats ett 20-tal eng.
mil från Irland. Snart var maskinen över land
och den värsta faran förbi.
Med hjälp av sin induktionskompass hade
Lindbergh hållit kursen mot; Englands sydspets
på endast 5 km när. På kvällen efter det New
Foundland passerats, hade dimbankarna likväl
varit så täta och höga, att flygaren tvingats
upp till 10 000 fots höjd, och en gång, när
vingarna blivit nedisade och hotade trycka ned
planet, hade han t. o. m. varit betänkt på att
vända. Efter soluppgången den 21 hade det
dock blivit bättre, och stark nordvästlig vind
ökade flyghastigheten. När dimman lättat på
allvar, hade Lindbergh för att utnyttja de
fördelar, som ett nära vattnet liggande luftlager
ger, emellanåt flugit knappt 3 meter över
vågorna och sällan högre upp än 50 meter.
På kvällen den 21 skymtade Lindbergh den
franska staden Cherbourg vid Engelska
kanalen, och strax före tio landade han på
flygplatsen Le Bourget vid Paris.
Fem minuter efteråt var den stora nyheten
telegraferad ut över världen. På teatrarna och
biograferna i Amerika avbrötos
föreställningarna, och publiken reste sig och utbröt i vilda
jubelrop; fabriker och ångbåtar satte sina
sire-ner i gång, och automobilhornen tjöto. över
hela jordklotet grepos människorna av en
oerhörd förtjusning. Samma dag utnämndes
Lindbergh till överste i USA:s armé, och när han
efter en oändlig rad lysande banketter — den
första i lånade kläder — återvände hem, skedde
detta ombord på en amerikansk kryssare. I
hemlandet följde sedan triumfartade
mottagningsparader i New York, S:t Louis
(^-Atlantflygning, pl. 5) m. fl. städer.
Att hänförelsen för Lindbergh, »den
ensamme örnen» som tidningarna efter bragden döpte
honom till (före och under färden kallades han
»den flygande dåren»), blev så fantastisk, som
den blev, därtill bidrog säkert hans blygsamma
och vinnande sätt vid alla högtidligheterna.
Ingen berömmelse syntes kunna fördärva hans
osjälviska karaktär, och betecknande är hur
han i det tal han dagen efter ankomsten till
Paris höll från amerikanska ambassadhotellet
betecknade sig själv och »The Spirit of S:t
Louis» med ordet: »Vi».
Även senare har Lindbergh utfört
uppmärksammade flygningar. Tills. m. sin fru, Änne
Morrow (f. 1907), som han själv utbildat till
flygare, företog han sålunda med ett Lockheed
Sirius-monoplan (med en 680 hkr Wright
Cyclone-motor) under 1931 en flygning från
New York över Canada, Alaska, Berings sund.
Sibirien och Japan till Kina och under 1933
från New York över Grönland och Island till
Köpenhamn, Stockholm (4 sept.), Karlskrona,
Helsingfors (20 sept.), Leningrad och Moskva
samt med återfärd över Sydatlanten (mellan
Bathurst och Natal).
Lindbergh har utgivit »We, pilot and plane»
(1927, sv. övers. »Vi, min maskin och jag», s. å.),
och Änne Lindbergh har skildrat färden 1933
i »North to the Orient» (1934, sv. övers.
»Norröver till Orienten» 1935) samt »Listen! The
wind!» (1938, sv. övers. »Hör vinden!» 1939). —
Lindberghs flygning skildras bl. a. i A.
Florman och A. Ruhe, »Vingarnas hjältar» (1928),
H. Martin, »Luftens besegrare» (1934) och
»Flykten över Atlanten» (1936).
Lindberg, Edward F., amerikansk
kortdistanslöpare (f. 1887 "/n, av svensk
härstamning), vann vid OS 1912
bronsmedalj på 400 m och guldmedalj i
stafett-löpning 4x400 m.
Lindberg, som tävlade för Chicago AA, vann
amerikanska mästerskapet på 440 yards 1909
(50,4s) och 1911 (49s). S.L.
Lindberg, E m r i t z, bandyspelare (f.
1910 2s/6), charkuteriföreståndare, är
medlem av Skutskärs IF och har 1931
—42 spelat 10 landskamper (5 mot
Finland B, 3 mot Norge och mot Finland A
1941 och 42).
85
86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
