- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 5. Lahtis-Röse /
101-102

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindhard, J. P. Johannes - Lindhe →Linde - Lindholm, Albin - Lindholm, Pehr - Lindman, Alexander - Lindman, Bo S. G.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LINDMAN, B.

Lindhard, J. P. Johannes, dansk
gymnastikteoretiker och fysiolog (f. 1870
25/4), professor, Köpenhamn, har utgivit
många skrifter med fysiologiskt,
rörelse-fysiologiskt och gymnastikhistoriskt
innehåll. Hans strävan att bedöma
gymnastiska och idrottsliga övningars
inverkan på kroppen i sträng anslutning till
deras fysiologiska verkan har gjort
honom till en banbrytare.

Lindhard var 1899—1900 och 0&-08 läkare på
Grönland, 1909—17 docent i anatomi och
gymnastikteori vid universitetet i Köpenhamn och
1917—35 professor i gymnastikteori. Han var
1919—35 ledare av
universitetets gymnastik-teoretiska laboratorium.
Ären 1930—38 var han
föreståndare för
Danska Statens
Gymnastik-institut. — Han har utg.
»Den specielle
Gymnastikteori» (3. uppl., 1926
—27, eng. uppl. 1934),
en framställning av de
lingska rörelsernas
verkan ur anatomisk och
fysiologisk synpunkt,
»Gymnastikteori i omrids» (1929) samt
avhandlingar om muskelfysiologi m. m.

Lindhard kan ur flera synpunkter
betecknas som den förste vetenskaplige
gymnastikteoretikern. Av hans lärjungar märkas
Emanuel Hansen (f. 1894 Vi), professor i
gymnastikteori vid Köpenhamns universitet sedan
1935 och föreståndare för Statens
Gymnastikinstitut sedan 1940, samt Hohwü
Christensen (f. 1904 2Vs), den förste innehavaren av
G. C. I:s professur i kroppsövningarnas
fysiologi och hygien. E. Abr.; O. H-g.

Lindhe ->Linde.

Lindholm, Albin, orienteringslöpare
(f. 1900 "/i i Jokkmokk), lantbrukare i
Toftbyn i Dalarna, var under 1930-talet
en av Sveriges säkraste orienterare.

Lindholm vann SM 1937 och landskamperna
mot Norge 1932 och 33 samt blev femma i
landskampen mot Finland 1935. Han tävlade
för Borgärdets IF, som 1937 ändrade namnet till
Svärdsjö IF.

Även hans bröder Theodor (f. 1901 9/n)
och Gustaf (f. 1916 5/s) äro goda
orienteringslöpare. B. N-t.

Lindholm, Pehr, finländsk
idrottsledare och bandyspelare (f. 1906 16/3),
journalist, Helsingfors, är sedan 1940
ordf. i IFK Helsingfors, vars styrelse han
tillhört sedan 1932.

Lindholm är medlem av Hufvudstadsbladets
redaktion (sedan 1932), finländsk redaktör för
Idrottsbladet i Stockholm (sign. Jim) samt
biträdande avdelningsredaktör för Finland i
Nordisk Familjeboks Sportlexikon. Han var
finsk mästare i bandy (målvakt) 1934 och 35
samt tillhörde landslagen mot Estland 1932 och
B-laget mot Sverige 1932, 34 och 36. Han var
även god fotbollsspelare. Ären 1932—34 var han
sekr. i Finlands Bollförbund.

Hans fru, Alice (f. Nordquist 1908 22/8 i
Stockholm), var på 1930-talet som medlem av
IK Göta och Stockholms Kvinnliga BK
Sveriges kanske bästa bandyspelerska(centerforward).

Lindman, Alexander, idrottsledare
(1862—1939), redaktör i Stockholm, var
en av pioniärerna för svensk idrott och
Viktor Balcks »högra hand» under 40 år.

Lindman, som utövade nästan all idrott,
intresserade sig särskilt för gymnastik,
skridskosport, rodd, cykling och segling. Han var en
av stiftarna av Vaxholms Segelsällskap 1878
och av Vaxholms Roddklubb 1884. Han
tillhörde senare ledningen i Stockholms RF och
Stockholms Velocipedförening, som han var
med om att stifta 1888,
samt var en av
initiativtagarna till den
första cykeltävlingen
Mälaren runt 1892. Under
dessa idrottens
genombrottsår tog Lindman
många betydelsefulla
initiativ och deltog
själv i tävlingar som
aktiv men framför allt
som funktionär. Bl. a.
var han sekr. vid
Nordiska Spelen 1901, 05, 09
och 13 samt sekr. och kamrer för
Stadionbygget 1910—12.

År 1887 blev Lindman andre redaktör för
Tidning för Idrott, senare Ny Tidning för
Idrott, vars redaktion han tillhörde till 1919.
Tack vare hans stora intresse och
samvets-grannhet äro de av honom redigerade
tidningarna verkliga guldgruvor vid studerandet av
ej blott Sveriges utan även världens idrott
under 1800-talets senare årtionden. Han utgav
också 1894 Svenska Idrottskalendern, var 1902
samt 05—10 medl. av redaktionen för Nordiskt
Idrottslif och utgav 1910—15 tills. m. H.
Hag-lind tidskriften Segling.

Lindman, som var den förste svensk, som
fick sitt levebröd från idrottsrörelsen, var 1897
—36 sekr. i Centralföreningen. Han var 1898—
1921 sekr. i Internationella Skridskoförbundet.

Lindman, B o S. G., modern
femkam-pare och idrottsledare (f. 1899 ®/2),
major, Stockholm, är världens hittills
framgångsrikaste möderne femkampare och

101

102

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/5/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free