Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ling, Anna Katarina (Karin) - Ling, Hjalmar, av major Gustaf Moberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LING, H.
Hjalmar Ling.
olika flickläroverk i Stockholm och har sedan
1889 praktiserat som sjukgymnast.
Hon har tagit livlig del i tillkomsten av
Ling-museerna i Lund, vid G. C. I. och i Södra Ljunga
i Småland. Mbg.
LING, HJALMAR.
Av major Gustaf Moberg.
Hjalmar Fredrik Ling, Pehr Henrik
Lings son, föddes 14 april 1820 och dog
9 mars 1886. Han systematiserade,
sammanförde och fullständigade det av
fadern skapade gymnastiksystemet, som
utan hans arbete säkerligen ej fått
samma betydelse som det nu har. Näst Pehr
Henrik Ling är han den svenska
gymnastikens främste märkesman.
Hjalmar Ling genomgick Gymnastiska
Centralinstitutet 1841—42, tjänstgjorde som
hjälp-lärare (underlärare) där 1843—58, som
överlärare 1858—64 och som överlärare och professor
1864—82. Han bedrev under denna tid
anatomiska och fysiologiska studier och skaffade sig
under resor till Tyskland och Frankrike på
1850-talet grundliga kunskaper om främmande
gymnastiksystem.
Ehuru Ling började som sjukgymnastisk
rörelsegivare vid G. C. I., gällde hans intresse
övervägande friskgymnastiken, som, sedan C.
A. Georgii 1847 lämnat Sverige, förlorat sin
främste målsman. I första hand gällde hans
arbete den manliga gymnastiken, men han blev
även banbrytare för den kvinnliga, vars
införande vid G. C. I. 1864 och vid vissa flickskolor
kan tillskrivas hans inflytande.
Vid sovringen och kompletteringen av
faderns rörelseförråd ställde Hjalmar Ling det
korrektiva momentet i förgrunden. Följaktligen
intaga de formbimdna, artificiella rörelserna
huvudplatsen i hans övningsprogram, men han
bestrider därför ingalunda nyttan av de mera
färdighetsbetonade övningarna. Han gav
dagövningen den fasta stomme, som ännu utmärker
den svenska gymnastiklektionen, och
möjliggjorde genom införande av »rotemästare» vad
han själv kallade en »individualisering
avdelningsvis» och ledning av stora avdelningar på
ett relativt begränsat utrymme. Samtidigt var
han föregångsman för en bättre
redskapsplacering och inredning av gymnastiklokalerna
samt konstruerade flera nya, mångsidigt
användbara och praktiska redskapstyper.
Lings skrifter karakteriseras av en stark
anhopning av material och en mycket
koncentrerad stil, som gör dem tunglästa och ibland
även svårbegripliga, men de behandla den
fysiska fostran med ett djup och en
allsidighet, som göra en del av dem till klassiska
arbeten. De viktigaste äro: »Om pedagogiska
föreningens discussion öfver skolgymnastiken
vid årssammanträdet den 21 maj 1856» med 8
bilagor (1856—-64), »Tabeller för Gymnastiska
Centralinstitutets pedagogiska lärokurs» (1866,
8. uppl. 1924) och »Tillägg vid användande av
de tabeller, vilka varit begagnade för
Gymnastiska Centralinstitutets pedagogiska lärokurs»
(1869, 6. uppl. 1913). Tabellerna äro avsedda för
yngre män (G. C. I:s elever), under det att
tillläggen avse andra årsklasser. Han har vidare
utgivit »De första begreppen af rörelseläran,
sammandrag för undervisningen vid
Gymnastiska Central-institutet» (1866), »Förkortad
öfversikt af allmän rörelselära för undervisningen
vid Gymnastiska Central-institutet» (1880, en
förkortad upplaga av 1866 års arbete),
»Tabeller för simundervisningens enklaste rörelser»
(1869) samt »Friskgymnastiken vid Gymnastiska
Centralinstitutet 1843—73», publicerad under en
följd av år i Tidskrift i Gymnastik. Ling
ordnade och utgav därjämte tills. m. C. A. Georgii
delar av L. G. Brantings efterlämnade
handskrifter (1882—85).
Av synnerligen stort värde äro de över 2 000
teckningar av rörelseförrådet, som han började
utföra vid 53 års ålder, trots att han ej tidigare
sysslat med teckning. De ha endast till någon
del publicerats och förvaras numera i G. C. I:s
bibliotek.
Lings liv och verk ha behandlats av C. A.
Westerblad i »Hjalmar Ling, Hans levnad och
hans betydelse» (1939) och av G. Moberg i
»Hjalmar Ling» (1941).
111
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
