Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ling, Pehr Henrik, av fil. kand. Åke Svahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LING, P. il.
Bild 4. Är 1822 inköpte Ling
herrgårdsbyggnaden Annelund (vackert belägen vid
Brunnsvikens v. strand, 3 km n. om Stockholm och
invid stora landsvägen till Uppsala), där han var
bosatt till sin död 1839. Han sysslade mycket
med om- och tillbyggnader samt förvandlade
den omgivande från början enkla tallbacken till
en trädgård, där han ibland under
sommarnätterna gick och vaktade för »lövtjuvar».
demonstrerade tydligen själv sina rörelser i
Lund, och i ett brev från 1818 omtalas
hurusom han bl. a. alltjämt utövade den krävande
voltigeringen. Hans skicklighet i fäktning är
vidare väl omvittnad.
Vad som inspirerade Lings vänner och
medarbetare var hans sjudande kraft och
okuvliga verksamhetslust. Skalden Esaias
Tegnér t. ex., som var Lings vän, skrev,
att Ling med alla sina egenheter var ett
huvud fullt av kraft och låga. Andra
samtida ha vittnat om att han, när han
kom in på sina älsklingsämnen, ej kunde
uttrycka sig annat än »såsom skakad av
en storm». Handling och tal voro hans
livselement. De »rätade upp hans
spensliga gestalt, eldade hans blick samt
spände var muskel i hans armar och ben»,
säger författaren C. F. Ridderstad, som
var kadett på Karlberg under Lings tid.
Hade han förut sett ut som »en liten
hoptorkad, begrundande filosof», framstod
han nu som »en kämpe och bard», som
smidd av stål och järn.
Lings gymnastiska skrifter.
Ling uppmanades ofta att skriva ned sina
gymnastiska tankar, men hans författarskap
i gymnastik måste dock sägas vara magert.
Han var för starkt upptagen av praktiskt
arbete och av sin diktning. Utom de två ovan
nämnda anonyma tidskriftsuppsatserna utgav
han sålunda endast »Förslag om gymnastikens
nytta och nödvändighet för soldaten i allmän-
het» (1820), vilket är hans gymnastiska
huvudverk, samt »Reglemente för gymnastik»
(1836) och »Soldatundervisning i gymnastik och
bajonettfäktning» (1838), båda i allt väsentligt
en komplettering och bearbetning av arbetet från
1820. Därjämte påbörjade han utarbetandet av
»Gymnastikens allmänna grunder», av vilket
dock endast en tredjedel (84 sidor) utkom,
medan han levde (1834, återstoden, bearbetad
av P. J. Liedbeck och C. A. Georgii, trycktes
först 1840). — Hans »Samlade arbeten» (3 bd,
1859—68) utgavs under ledning av B. v.
Beskow; för de partier, som behandla gymnastik,
anses dock med rätta Hjalmar Ling ha svarat. —
En del skrifter, inspirerade av Ling,
fullständiga bilden av hans gymnastik.
Avbildningar av Ling.
Lings anletsdrag äro bevarade åt eftervärlden,
dels genom en oljemålning (återgiven på vidst.
plansch) utförd av en av hans
konstnärsvänner, J. G. Sandberg, dels genom en teckning av
samme konstnär, litograferad av J. Cardon
1839. Om den senare har en av Lings personliga
lärjungar, C. A. Georgii, uttalat, att den är
utmärkt lik. Oljemålningen (nu på Gripsholm)
användes som original till Lingbilden på de
frimärken, som svenska postverket utgav till
Lingiaden 1939. Dessutom äga vi en byst,
utförd av norrmannen H. Mickelssen (i
marmor i Nationalmuseum i Stockholm samt i
brons i G. C. I. och i parken utanför
Slottsskogsvallen i Göteborg). Vidare finnas en byst
i Stadion i Stockholm utförd av O.
Strandman och en medaljong i Stockholms Stadshus
av E. Gråte, båda avtäckta 1939.
Litteraturanvisningar.
Den främste svenske Lingforskaren är C. A.
-VWesterblad, som utgivit »Pehr Henrik Ling.
En levnadsteckning och några synpunkter» (1904)
samt »Ling, tidshistoriska undersökningar» (3
bd, 1913—21), vilka äro de grundläggande
arbetena i ämnet. (För närv. arbetar Westerblad på
ett nytt verk om Ling.) Av övriga forskare på
området kunna nämnas G. -^-Moberg och O.
->Holmberg samt R. Lindstam (»Per Henrik
Ling», 1939) och A. Wiberg (»Ling-studier», 1942,
och »Några Ling-notiser», 1943).
Vidare föreligger en dansk
doktorsavhandling av f. d. lärarinnan vid Statens
Gymnastikinstitut i Köpenhamn Signe Prytz, »P. H. Ling og
hans gymnastikpædagogiske Indsats» (1941), som
bl. a. innehåller en rad hittills otryckta
Lingdo-kument samt en mycket utförlig käll- och
litteraturförteckning. Slutligen har också tysken A.
Hirn bedrivit Lingforskning, »Lings och den
svenska gymnastikens förhållande till
Tyskland» (i »Lingiaden Stockholm 1939,
Kongressen», bd 1, 1939) samt »Die Leibeserziehung bei
Pestalozzi» (1941).
124 114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
