Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Livrättning, av stadionchefen Erik Bergvall - Livräddningssällskapet, Svenska - Livscout - Livskvadronen - Livtag - Ljudboj →Boj - Ljungh, Eric - Ljungh, Rudolf - Ljungberg, Bo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUNGBERG, B.
i iskanten. Bästa hjälpmedlet häremot är,
att den som ramlat i håller sig i rörelse
så mycket som möjligt, emedan
blodcirkulationen härigenom hålles i gång.
Den nödställde bör därför fortsätta med
sina försök att komma upp ur vaken, även när
han ser hjälp nalkas.
Ju längre en person legat i vattnet och
utsatts för avkylning, desto viktigare är
ändamålsenlig efterbehandling.
Denna måste i första hand inrikta sig på
återställandet av blodcirkulationen. Mera
sällan blir det fråga om konstgjord andning.
Kroppsrörelse är det bästa medlet för
återvinnande av kroppsvärmen. Därför bör den
förolyckade helst själv förflytta sig från isen.
Uppvärmning av huden genom varma bad är
olämpligt, enär en sådan behandling lätt
åstadkommer bristningar i hudens hårrörskärl. Bäst
är att svepa in en förolyckad, som inte själv
förmår röra sig, i filtar och genom frottering
tvinga blodet att återvända till huden. Bland
invärtes stimulerande medel är starkt, varmt
kaffe bäst. — Litt.: E. Lieberath, »När isen
brister» (1931), och H. Möller, »Isarnas
trafiksäkerhet under kontroll» (1935).
Livräddningssällskapet, Svenska,
stiftades på initiativ av bl. a. A. Burman och
V. G. Balck 1898 med uppgift att »sprida
kunskap i sätten att rädda drunknande
och till livet återkalla skenbart
drunknade samt att befrämja simkunnigheten i
allmänhet inom landet». Sällskapet
konstituerades på Stockholms slott under
ordförandeskap av dåv. kronprins Gustaf.
Sällskapet har bedrivit en omfattande
upplysningsverksamhet, bl. a. i radio sedan 1932,
och nära samarbetat med skol- och
kommunalmyndigheter i syfte att göra
simundervisningen obligatorisk i skolorna.
Simlärarutbild-ning samt propaganda på bred bas för
kommunala friluftsbad och simskolor ha utgjort
viktiga led i sällskapets verksamhet. Denna har
vintertid inriktats på spridande av allmän
iskunnighet samt organiserad kontroll över
isarnas trafiksäkerhet. Årsböcker ha utgivits
sedan 1916. H.M-r.
Livscout är sedan 1941 den
vandrar-scout (VS), som under minst tre år
aktivt deltagit i VS-lagets verksamhet,
genomgått fullständig ledarutbildning,
tjänstgjort som ledare minst ett år,
erövrat vissa specialmärken, företagit en
ödemarksvandring samt slutligen gjort en
personlig insats på den sociala
hjälpverksamhetens område.
Tidigare var livscout en benämning på den
scout, som avlagt prov för sjukvårdsmärket
samt 15 specialmärken.
Livskvadronen var en av skalden och
historikern Olof von Dalin 1737 bland
den yngre adeln i Stockholm bildad
orden, som på sitt program bl. a. upptog
de i riddaruppfostran ingående
övningarna och därför med visst skäl kan
betecknas som Sveriges äldsta kända
idrottsförening.
Enligt föreningens »reglemente» av 1739 skulle
vid sidan av poesi, musik m. m. bl. a. fäktning,
ridning, voltigering, löpning och kast utövas av
medlemmarna. Dessa voro även förbjudna att
»röka långtobak, dricka dubbelöl, supa
kron-brännvin och svärja stor ed». Till
föreningsmärke hade man en liten »silversabel», buren i
blågult, gult eller vid sorg i vitt band.
Föreningen existerade troligen endast t. o. m. 1741.
— Litt.: O. Kuylenstierna, »Svensk rokoko»
(1923), och K. J. Warburg, »Olof Dalin» (1884).
A. W-g.
Livtag är en av de äldsta
brottningsformerna i Norden. Olika grepp med
livtag förekomma även i modern
brottning. -»Brottning, sp. 1117 och 1133.
Ljudboj -»Boj.
Ljungh, Erie, gymnast (f. 1899 u/8),
boktryckare, Stockholm, bror till Rudolf
Lj„ var 1917—38 medlem av K. F. U.
M.-truppen. Hans specialitet var hopp,
särskilt grenhopp.
Han erhöll 1939 Svenska
Gymnastikförbundets silvermedalj för deltagande i uppvisningar
i Norge 1930, Danmark 34,
Holland—Belgien-Frankrike—Tyskland 35 och Norge 38.
Ljungh var 1940—42 K. F. U. M.-truppens sekr.
och har under de sista tio åren nedlagt
mycket arbete på att finansiera dess utlandsfärder,
för vilka han även flera gånger varit ledare,
bl. a. till Irland 1938 och USA 1939. H. B-s.
Ljungh, Rudolf, gymnast (f. 1902
7/i2), bokbindarmästare, Stockholm, bror
till Erie Lj., var 1919—39 medlem av
K. F. U. M.-truppen och hade hopp som
specialitet.
Han fick 1939 Svenska Gymnastikförbundets
silvermedalj för deltagande i
gymnastikuppvisningar i Danmark 1934, Holland—Belgien—
Frankrike—Tyskland 35 och Norge 38. ff. B-s.
Ljungberg, B o, stavhoppare (f. 1911
21/n), jur. kand., Malmö, var 1932—37 en
av landslagets pålitligaste män.
Ljungberg, som debuterade i IFK
Hässleholm men sedan 1930 tillhört Malmö AI, vann
SM i stavhopp 1932 och 34 samt i trestegshopp
141
142
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
