Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundström, Åge - Lunds Universitets GIF (LUGI) - Lundvik, Lars - Lunghi, Emilio - Lungpipare - Lunn, Arnold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LUNDS UNIVERSITETS GIF
ning i såväl klass A som C med »Wallon» och
vann därmed S. R. C:s pris för bästa resultat i
Sverige i prishoppning under den då avslutade
3-årsperioden. Vid Nordiska Ryttartävlingarna
i Stockholm 1930 segrade han i lagtävlingen på
»Styrius». Han har sammanlagt tagit omkring
180 pris i hästtävlingar, främst i hoppning.
Lundström började fäkta 1904 och vann på
florett SM 1914 och DM i Skåne 25 år senare.
Han betraktar fäktningen som en konst
(tävlingar som ett nödvändigt ont) och älskar
framför allt själva spelet med dess fina
kombinationer. Floretten är hans huvudvapen, och han
torde i fråga om stilren fäktning vara den
främste Sverige haft på detta vapen; särskilt utför
han vapenrörelsen två dégagement på ett
mästerligt sätt.
Lundström började som flygspanare 1914 och
tog internationellt flygcertifikat 1925.
C. C.: N. H-n.
Lunds Universitets GIF (LUGI)
stiftades 1912, sedan den 1879 bildade Lunds
Universitets Förening för Gymnastik och
Fäktning omkring 1895 upplösts.
Genom en omorganisation 1934 blevo alla vid
universitetet inskrivna studenter automatiskt
medlemmar av LUGI, som 1942 hade 2 774
medlemmar, därav omkr. 400 aktiva.
LUGI har sektioner för ett 15-tal idrotter
och disponerar egen tennishall, 9-håls golfbana
i Kungsmarken, gymnastiksal (Palaestra) samt
tillsammans med Lunds stad en nybyggd
idrottshall.
Speciellt omhuldade idrotter äro fri idrott,
där LUGI i mitten på 1920-talet hade flera av
Sveriges bästa sprinters (bl. a. N. Lindqvist,
H. Wulff, G. Dalén och J. Stein) och vann SM
i stafett 4x100 m 1924, skytte samt handboll,
där föreningen har ett av Skånes bästa lag.
Idrottsutbytet med Köpenhamns universitet är
mycket livligt, och sedan 1915 äger årligen en
match med Akademisk IF rum i fri idrott, av
vilka LUGI t. o. m. 1941 vunnit alla utom fyra.
C. G. B.
Lundvik, Lars, simmare (f. 1910 3 In),
med. lic., Lund, var 1930—36 en av
Nordens bästa ryggsimmare.
Lundvik, som tillhörde Limhamns SS
(styrelseled. 1926—36), vann SM i ryggsim 1930—33
och 35 samt NM 35.
Lunghi, Emilio, italiensk löpare (1887
—1925), ingenjör, var sitt lands förste
store friidrottsman.
Lunghi, som var en utomordentligt kraftig
löpare, överraskade vid OS 1908 genom att
vinna silvermedalj på 800 m med lm 54,2s. Han
tävlade 1909 i USA och Canada och satte
bl. a. kanadensiskt rekord på 880 yards med
I.52,8, vilket var inofficiellt världsrekord. Vid
OS 1912 blev han utslagen i 2. omgången på
såväl 400 som 800 m. S.L.
Lungpipare (eng. roarer), hästsportt.,
är en häst, som vid forcerad andning ger
ifrån sig ett pipande eller brummande
strupljud, beroende på förlamning av
endera sidans stämband, vanligen det
vänstra.
Sjukdomen kallas även pipande kvickdrag
och beror på förlamning av den nerv (n.
recur-rens), som innerverar vissa muskler i
struphuvudet och reglerar spänningen i stämbanden.
Sjukdomen botas genom operation, varvid
hästen måste tagas ur träning några månader.
Genom tubning, d. v. s. insättande av ett
metallrör i luftstrupen, kunna andningsbesvären
tillfälligt hävas; hästen andas då genom detta
metallrör.
Sjukdomen kan uppträda som följdsjukdom
till kvarka, lungröta, blyförgiftning m. m. men
kan även uppträda självständigt hos hästar
med ärftlig disposition för åkomman.
Klimatiska faktorer ha uppenbarligen ett visst
inflytande på sjukdomens uppkomst. I Englands
råa, fuktiga klimat har den blivit ett formligt
gissel för kapplöpningsstallarna, under det att
den i Sverige och på kontinenten är relativt
sällsynt och i länder med varmt och torrt
klimat så gott som okänd. Typiskt är att
»Ormonde», en av turfhistoriens mest berömda
hingstar, som var roarer, i England lämnade
efter sig flera roarers men ej en enda i
Sydamerika, dit hingsten senare exporterades.
Sjukdomen bör ej förväxlas med vanligt
kvickdrag. K. E-n.
Lunn [lan], Arnold, engelsk
skid-sportledare (f. 1888 ,s/4 i Madras, Indien),
skriftställare, har varit en av de främsta
pioniärerna för den alpina skidsporten.
Under en mångårig
vistelse i Schweiz,
huvudsakligen i Mürren,
blev Lunn specialist på
alpin skidsport och är
en av upphovsmännen
till de moderna
tävlingsformerna i
utförsåkning: störtlopp och
slalom. Mycket tack
vare hans energiska
arbete upptog
Internationella Skidförbundet 1930
utförsåkning på sitt
tävlingsprogram. Lunn blev också ledare för de
första F. I. S.-tävlingarna i denna gren (Mürren
1931).
Lunn är »Englands skidpåve» och har varit
ordf. i Ski Club of Great Britain, i Alpine
Ski Club och i den exklusiva Kandahar Ski
Club. Han är styrelseled. i Internationella
Skidförbundet sedan 1934.
Lunn har bl. a. utgivit »Oxford
mountainee-ring essays» (1912), »The Englishman in the
179
180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
