Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Längdlöpning på skidor - Teknik, av Nils Englund - Taktik, av Nils Englund - Träning, av Sixtus Janson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNGDLÖPNING PÅ SKIDOR
I »gropig» terräng, där små utförs- och
uppförsbackar avlösa varandra med korta
mellanrum, söker man genom att taga sats
utför liksom av farten kasta sig uppför
närmast följande motlut.
TAKTIK.
En tävling måste noga planeras.
Dagen före loppet skola
skidorna grundvallas, så att blott ytvallningen
återstår.
Med ledning av banprofilen, som
åtminstone vid större tävlingar alltid
del-gives de tävlande, uppgöres en plan för
loppet. Finnas svåra uppförsbackar mot
slutet av banan, måste kraft sparas till
dessa, är banan slät mot slutet, kan
spurten börja tidigare.
Privata matstationer inläggas, om
tävlingsledningens ej äro tillräckliga. Eventuellt
behövliga vallningsstationer upprättas. Vid
speciellt svåra utförsbackar kunna kamrater med
reservskidor placeras. Dylika arrangemang
göras i allmänhet av lagledaren i samråd med
någon erfaren löpare.
Före starten — sedan ytvallningen
är verkställd — bör löparen åka sig varm
och svettig, så att han genast kommer in
i »andra andningen». Sedan han startat
loppet, bör en viss återhållsamhet dock
iakttagas för att vänja hjärta och lungor
vid tävlingsfarten.
Under loppet bör farten hållas
lugn och jämn. Undantag härifrån bör
endast göras, om man har någon av de
svåraste konkurrenterna i närheten och
genast vill köra ifatt eller ifrån denne. I
allmänhet lönar det sig dock ej att köra
mycket hårdare än normalt.
En löpare, som vet, att han förlorat tid, bör
taga större risker i utförsbackar än den som
vet, att han ligger väl placerad eller att hans
lags framgång är beroende på att han blott
fullföljer loppet på god tid.
Matfrågan är viktig.
Vid ett kort lopp (10—20 km) behöva
inga speciella dispositioner i fråga om mat
vidtagas. Löparen äter som vanligt; sista
måltiden intages ungefär 2 timmar före
starten. Matstationer på banan äro i
regel ej nödvändiga.
Vid längre lopp (3—5 mil) bör
kvällsmålet dagen före tävlingen vara kraftigt.
Tävlingsdagens morgon äter man
frukost 1—21 / 2 timme före starten. En
lämplig måltid består av smör, bröd, ej för
mycket mjölk, en kötträtt och väl
sockrad gröt. Man äter sig mätt men ej
övermätt.
På matstationer på banan användes numera
övervägande en druvsockerlösning samt
därefter något kaffe eller citronvatten för att få
bort sockersmaken. Tidigare användes
företrädesvis välling och blåbärssoppa, men dessa
näringsämnen verka för långsamt.
Under tävlingen bör man äta, innan
hunger eller trötthet inträda. Äter man
sedan man blivit trött och hungrig,
hinner man ej återfå krafterna. Man måste
därför under träningen noga ge akt på
sig själv, så att man vet, när man
kommer att bli hungrig, och har mat inom
räckhåll i rätt tid, d. v. s. 3—4 km innan
man beräknar, att hungern inställer sig.
N. E-d.
TRÄNING.
Konditionsträningen före skidsäsongens
början består av gymnastik och löpning,
och dess omfattning beror till stor del
på löparens civila arbete. Ett bastubad i
veckan bör ingå i denna träning.
Skogs- och jordbruksarbetare få i det
närmaste tillräcklig konditionsträning genom sitt
arbete. För dem är det viktigast att träna upp
snabbheten i rörelserna genom hemgymnastik
(helst varje morgon och kväll) samt lätt
löpning. Det räcker att börja löpträna i slutet av
september eller början av oktober. Man löper
3—4 gånger i veckan, till att börja med 3—4 km
i lös takt, gärna med någon forcering i
uppförsbackar. Distansen ökas så småningom och
utsträckes i november till 1,5 à 2 mil, vilka
till-ryggaläggas omväxlande med gång och
löpning. Man bör ej träna hårdare, än att man
känner sig ha lust att fortsätta med
programmet.
Industriarbetare, affärsanställda och andra
med inomhusarbete böra sätta i gång
konditionsträningen i början av augusti med långa
promenader. Efter en tid övergår man till
löpning (se ovan). Den som har lättare arbete bör
träna 5—6 gånger i veckan.
Träning på skidor.
Sedan den första snön kommit,
fort-sättes gymnastiken, men i övrigt sker
träningen helt på skidor. Bastubad bör
ingå även under denna träningsperiod
liksom också massage (-^Idrottsmassage).
263
252
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
