Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mask, bete - Maskot - Massage →Idrottsmassage - Massard, Armand - Massy, Arnaud - Mastenbroek, Hendrika (Rita) - Master - Matadoren-Rennen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MASKOT
»Rita» Mastenbroek vid OS 1936.
Två slag av mask användas, daggmask
och lövmast. Daggmasken plockas i
regel på gräsmattor, potatisland o. d. på
kvällarna efter regn eller då daggen fallit, och
lövmasken i inte alltför gamla lövhögar.
I sådana kan man finna en liten röd mask,
s. k. d y n g m a s k, som är något rödare än
lövmasken, har den bakre delen tvärbandad
och innehåller en gul, illaluktande vätska.
Fiokcn tycker emellertid inte om denna mask,
varför den endast i nödfall bör användas.
Innan man använder mask, bör den om
möjligt renas från jord. Detta sker enklast genom
att man låter masken krypa igenom ett lager
av väl fuktad vitmossa ett par gånger. Masken
har rätt stort syrebehov och tål ej värme. Man
bör därför använda rymliga maskburkar med
ventilationshål, som dock icke få vara så stora,
att masken kan krypa ut, och förvara
masklådan på sval plats. T-m.
Maskot (pl. maskots), av eng. mascot,
som i sin tur stammar från franskans
mascotte, liten häxa, kallas en förment
lyckobringare i form av ett djur, en
docka e. d., som ofta medföres eller bäres
av idrottsmän eller lag i en tävling.
Valet av maskot beror på tillfälligheter. Ofta
utgöres den av ett klädesplagg, som burits vid
en tävling, i vilken vederbörande varit
framgångsrik, t. ex. bandymålvakten S. Säfwenbergs
mössa, som han alltid använde i mål.
Framgången associeras på ett ologiskt sätt med detta
ting, och man räknar med att den även i
fortsättningen är bunden vid det. Detta hjälper
deltagaren att övervinna sin nervositet och
tilllåter honom därigenom att i kritiska ögonblick
koncentrera sig. Inom flyget är bruket av
maskots mycket vanligt. Charles Lindbergh
t. ex. lär ha haft ett kycklingben med sig på
Atlantflygningen.
Litteratur: K. Wehrhan: »Der Aberglaube im
Sport» (1936), Karin Ekman-Danver:
»Vidskepelse och sport» i Folkminnen och folktankar
(1940). T.M-n.
Massage -^-Idrottsmassage.
Massard [masa’r], Armand, fransk
fäktare och idrottsledare (f. 1884 1/12),
journalist, var före andra världskriget v.
president i Conseil Municipal i Paris och
(sedan 1934) ordf. i Frankrikes O. K. Han
vann vid OS 1920 guldmedalj i värj
fäktning individuellt och bronsmedalj i lag.
Massard, som även vann Tournoi de Nice 1910
och 27 samt blev femma vid OS 1924, briljerade
med en utmärkt avståndsbedömning.
Synnerligen farliga voro hans hejdstötar och remiser.
Han nedlade mycket arbete på att införa
moderna träningsmetoder i fransk idrott, icke
minst inom fäktningen, som han sökte rycka
upp ur den vågdal, i vilken den befunnit sig
sedan slutet av 1920-talet. — Han har även
utövat en omfattande idrotts journalistisk
verksamhet. Bild vid art. Frankrike, pl. 2. N. H-n.
Massy [masi’], Arnaud, fransk
professionell golfspelare (f. 1877 e/7), tränare
i Saint-Jean-de-Luz, är den förste
utlänning, som vunnit öppna brittiska
mästerskapet (1907).
Massy vann franska öppna mästerskapet 1906,
07, 11 och 25, belgiska öppna 1910 och spanska
öppna 1911, 27 och 28. G.T-l.
Mastenbroek [-brok], Hen d rik a
(»Rita»), holländsk simmerska (f. 1919),
var omkring 1933 världens bästa i fritt
simsätt.
Mastenbroek dominerade damsimningen vid
OS 1936 genom att vinna 100 och 400 m fritt
simsätt, deltog i det segrande laget på 4x100 m
samt blev tvåa i ryggsim. Hon vann 1934 EM
på 400 m fritt simsätt och i lag samt 100 m
ryggsim. År 1936 satte hon världsrekord på 440 yards
med 5m 29,2s. I ryggsim satte hon världsrekord
på 100 m med 1.15,8 (1936), på 200 m med 2.49,6
(1935) och tre gånger på 400 m, bäst 5.48,6 (1936).
Hon hade en ovanlig koncentrationsförmåga och
en fenomenal finish. S. L.
Master, eng., eg. mästare, är vid
jakt-ridning den som rider i täten för fältet.
Vid jakter med hundar har mastern vanligen
hand om dessa. I England är master of
fox-hounds, vanligen förkortat M. F. H., ledaren för
en »hunt», en sammanslutning som bedriver
rävjakter till häst. Han är ofta även ägare av
meuten. Vid de jaktsamman*:lutningar, som
bedriva harjakt eller hj ort jakt till häst, kallas
mastern master of beagles eller master of
har-riers, resp. master of staghounds.
Ordet master användes stundom även inom
andra idrotter, t. ex. cykel- och motorsport samt
löpning i fri idrott, för att beteckna en person,
som enligt överenskommelse skall leda fältet
en kortare eller längre tid efter starten.
Matadoren-Rennen, jämte ->Prix
d’Amérique i Paris Europas största
travtävling för travare av alla kategorier,
333
336
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
