Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marthisen, Oscar, av redaktör Peder Christian Andersen, Oslo - Matsbo, Martin - Matta →Brottning, sp. 1149 - Mattdomare - Matterhorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATSBO
43,4s (världsrekord i 14 år), 1000 m 1.31,8 (21
år), 1 500 m 2.17,4 (23 år), 5 000 m 8.36,3 (1 år)
och 10 000 m 17.22,6 (15 år). Dessa
utomordentliga tider ge honom fortfarande en framskjuten
plats bland världens bästa allroundåkare.
År 1916 lämnade Mathisen Norge för att söka
sin lycka som professionell i USA, och febr.
1920 lyckades han i Oslo
få till stånd en match
om det professionella
världsmästerskapet mot
amerikanen R. McLean.
Matchen gav den för
dåtida förhållanden
stora bruttoinkomsten av
267 900 kr. Härav fingo
de båda löparna
vardera 95 000 kr., det
största honorar någon
nordisk idrottsman hittills
erhållit. Tävlingen
samlade två fulla hus på
Frogner och
resulterade i Mathisens seger på
3 av de 4
internationella distanserna och
nytt prof. världsrekord
på 500 m (43,3s). Han
nådde 1929, som
40-åring, i Davos 43,0 och
satte också
professionellt världsrekord på
1500 m med 2.19,0.
I stilhänseende kan
man hos Mathisen
urskilja tre perioder: den
första, då han åkte på
anlag, den andra från 1912, då han fullständigt
lagt om och rationaliserat sin stil, och den
tredje, sedan han kommit i kontakt med och
tagit intryck av de bästa amerikanska åkarna.
Hans stil från 1912, som präglades av en
sällsynt mjukhet och elegans (se bild vid
Hastighetsåkning på skridsko, pl. 4), blev epokgörande.
Ännu 1926 visade Mathisen vid ett par
uppvisningslopp i Stockholm en glänsande stil.
Mathisen var synnerligen populär både i
Norge och i utlandet och blev redan från sitt
första framträdande Oslopublikens stora favorit.
Han var även god bancyklist och simmare
(norsk mästare i raka hopp 1910).
Till hans 50-årsdag 1938 utgåvo hans vänner
»Oscar Mathisen, hans liv og löp».
Även brodern Sigurd (1883—1919),
kontorschef i Oslo, var god hastighetsåkare. Han vann
VM 1904 och satte 1908 världsrekord på 500 m
med 44,4s.
Matsbo, Martin, skidlöpare (f. 1911
4/io), från 1943 försäljare i Södertälje, är
en av Sveriges mest stilfulla skidlöpare,
utomordentligt teknisk i svår terräng.
Han vann 17 km i Holmenkollen 1937.
Matsbo, som tävlade för IFK Hedemora
t. o. m. 1936, för Hudiksvalls IF 37—40 och
därefter för Malungs IF, vann SM på 15 km 1934
och 37, i lag på 15 km 1937 och 39, på 3x10
km 1937 och 42, på 50 km 1939 samt på 30 km
1942. Vid OS 1936 blev han fyra på 18 km
och åkte i Sveriges lag, som vann bronsmedalj
på 3X10 km. Han blev 1937 tvåa på 18 och trea
på 50 km i Rovaniemi. Vid FIS-tävlingar äro
hans bästa placeringar fyra på 18 km 1938 och
sexa på 50 km 1935. Han deltog som
underbefäl (vpl korpral) i Sveriges segrande
militärpatrull i samband med VM i Cortina 1941.
Matsbo har gjort flera konstruktioner på
skidutrustningens område. Den skida och stav,
som bära hans namn, höra till de mest
populära bland tävlingslöpare. Bild vid
Holmenkollen, pl. 2. S. L.
Matta ->Brottning (sp. 1149).
Mattdomare är i brottning den
funktionär, som leder en match. Stundom
fungerar han även som poängdomare.
Matterhorn (fr. Mont Cerviv, it. Monte
Cervino), bergstopp i Penninska Alperna
(4 505 m ö. h.) på gränsen mellan Schweiz
och Italien, v. om Monte Rosa, har
formen av en pyramid, som reser sig 1 500
m fritt över omgivningen. Berget var ett
av den tidigare alpinismens klassiska mål.
Matterhorn kan bestigas längs fyra
kammar, av vilka den s. k. Schweizer Grat från
Zermatt är den lättaste. Ej heller den
italienska kammen erbjuder större svårigheter,
medan de båda andra, Zmuttgrat och Furggengrat,
äro mycket svåra. Samtliga fyra väggar ha
bestigits men äro mycket besvärliga samt
farliga på grund av stenslag.
Det första försöket att bestiga Matterhorn
gjordes 1857 av italienarna A. Gorret samt
bröderna G. A. och G. Carrel, vilka nådde en höjd
av 3 718 m. Engelsmannen J. Tyndall nådde
tills. m. en landsman 1862 den efter honom
uppkallade Pic Tyndall (4 241 m ö. h.).
Slutligen lyckades engelsmannen E. Whymper efter
8 försök 1861—65 att tills. m. några landsmän
och förare 14 juli 1865 nå toppen. Vid
ned-stigningen inträffade en av de mest omskrivna
olyckorna i alpinismens historia
(->JBergbestig-ning, bild 4—5). Endast några dagar senare
lyckades G. A. Carrel och G. B. Bich nå
toppen över den s. v. kammen. Den 3 sept. 1879
lyckades två engelska expeditioner på något
olika vägar bestiga Zmuttgrat, A. F.
Mum-mery med A. Burgener, J. Petrus och A.
Gen-tinetta samt W. Penhall med de schweiziska
förarna F. Imseng och L. Zurbrücken. Den
svåra Furggengrat bestegs sept. 1911 av
italienarna M. Piacenza, G. Carrel och G. Gaspard.
Väggarna ha först långt senare bestigits:
västväggen 1929 av tysken F. Herrmann, nordväg-
339
340
Oscar Mathisen,
norsk »sköitekong».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
