Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meteorologi - Metkrok →Krok - Metrev, Metspö →Mete - Metze, Erich - Meute - Mexiko, av fil. dr Gösta Montell och redaktör Rune Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METKROK
Segelflygningen möjliggöres
genom vissa meteorologiska företeelser.
Uppåtgående luftströmmar äro nämligen
en förutsättning för all segelflygning.
I praktiken kan man skilja mellan tre olika
fall, då dylika luftströmmar uppträda i
naturen. I det första fallet är det fråga om luft,
som av topografiska orsaker, d. v. s. genom
friktion mot ojämnheter i markytan, tvingas
uppåt. I andra fallet förorsakas en
uppåtgående luftström av de undre luftlagrens
uppvärmning genom solstrålningen. Ett tredje slag
av uppvindar uppträder i samband med
frontbildningen. ->Segelflygning.
Vid segling förlitade man sig i
århundraden på traditionella väderleksmärken, och dessa
ha också i många fall visat sig bygga på
meteorologiska fakta. Man kan t. ex. effektivt
utnyttja vindförhållandena samt skydda sig
vid hastiga väderleksförändringar genom att
iakttaga molnen. Dessa ha icke utan skäl
kallats »lufthavets slät- och ruskprickar» och ge
bl. a. förebud till den häftiga och oförmedlade
vindökning, som kallas ->by. Meteorologiska
instrument samt väderlekstjänstens rapporter
och stormvarningar äro emellertid oumbärliga
särskilt för långfärdsseglare. Av viss betydelse
för segling i kusttrakter äro landbris och sjöbris,
som uppstå till följd av växlingar under
dygnet i temperatur över land och hav. Landbris
(nattvind) blåser från land utåt havet, medan
sjöbris (dagvind) blåser i motsatt riktning.
Vindens styrka mätes och anges i m/sek. eller
enligt Beauforts skala (->-Vindstyrka). I
Sverige o. a. länder ges -^-stormvarning vid vind
av styrkan 13 m/sek. (7 Beaufort) och däröver.
Vid fjällsport är kännedom om
lokalklimatiska förhållanden särskilt viktig.
Oberäkneliga omslag i vädret äro vanliga, man har
att räkna med stark nederbörd, och ofta blåser
utför fjällsluttningarna en kraftig fallvind,
->-föhn, som kan utgöra en fara. På större
höjder är luftförtunningen besvärande och
snöstormarna våldsamma. Väderleksrapporter och
i fjälltrakter uppsatta varningssignaler äro god
hjälp, bl. a. när det gäller att i tid få
kännedom om annalkande storm, snöyra och dimma.
Jfr Bergbestigning, sp. 761.
För att rekord i vissa grenar i fri idrott
skola godkännas, måste genom särskilda
vindmätare ha fastställts att vindstyrkan ej
överstigit viss gräns. Jfr Rekord.
Om vindens och nederbördens inverkan på
isarna se art. Iskunskap, sp. 352.
Litteratur: En utmärkt, särskilt för flygare
avsedd framställning av meteorologiens
grunder är A. Ångström, »Meteorologi» (1935). På
tyska föreligga två kortfattade arbeten: W.
Georgii, »Flugmeteorologie» (1927), och H. Noth,
»Wetterkunde für Flieger» (5. uppl. 1939). Se
även litteraturförteckn. vid Segelflygning.
Seglaren hänvisas till A. G. Carell och E. O.
Edelstam, »Nautisk meteorologi» (2. uppl.
1931). C. J. Ö.; S. T.
Metkrok ->-Krok.
Metrev, Metspö ->Mete.
Metze, Erich, tysk professionell
cyklist (f. 1909 7/s), vann VM i stayeråkning
1934 och 38 samt blev tvåa 1935 och trea 33.
Meute [möt], fr., eg. hundkoppel (eng.
pack), är ett släpp jakthundar, som
användes vid -^-hetsjakt och parforcejakt
samt vid ->jaktridning.
En meute består av ett antal koppel, varje
koppel om två hundar. Beroende på vilket
villebråd, som skall jagas, består meuten av
olika raser. Vid släpjakter i Sverige användas
i regel engelska rävhundar (foxhounds).
MEXIKO.
Av fil. dr Gösta Montell, kap. »Modern sport»
av redaktör Rune Carlsson.
Mexiko, Estados TJnidos Mexicanos,
»Mexikos förenta stater»,
förbundsrepublik i s. Nordamerika mellan Stilla
havet och Mexikanska bukten, har
urgamla idrottsliga traditioner men har
först sent kommit att spela en roll inom
den moderna sporten. Sedan 1930 har
Mexiko gjort goda framsteg.
Den snabbt växande befolkningen uppgick
1942 till något över 20 millioner.
Sport i äldre tid.
I det forna indianska Mexiko
skattades styrka och vighet mycket högt av
de ledande och härskande stammarna,
och de blivande krigarna underkastades
hård träning i olika idrotter såsom
båg-skytte och löpning. Ett bollspel, tlaxtli,
var synnerligen populärt, och dess
förekomst har på en mängd platser
konstaterats genom påträffade lämningar efter
banor och stenringar.
Spelet fordrade nämligen en särskild
anläggning, en av höga murar omgiven plan, som
hade formen av ett stort I, d. v. s. en långsmal
bana med bredare fält vid båda ändarna. Vid
den långa banans mitt voro två stora ringar
av sten fastmurade på flera meters höjd över
marken (bild 1 och 2). Det spelades av två lag,
som startade vid var sin kortända. Målet var
den motsatta tvärväggen. Bollarna voro stora
och av massivt gummi. Det egendomligaste
med reglerna var, att bollen icke fick vidröras
med händer eller fötter utan skulle slås med
knäna, benen eller ryggen. Som skydd buro
spelarna därför ett slaes stadigt pansar av läder.
387
388
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
