- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 5. Lahtis-Röse /
421-422

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modellbåtssegling, av kommendörkapten John Schüssler och redaktör Sten Thunvik - Modellflygmärket - Modellflygsport, av ingenjör Georg Dérantz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MODELLFLYGSPORT

blyköl och däck. Rigg och beslag göras enklare
än på en segelbåt, starka och lätta.

På de flesta större modellsegelbåtar
begagnas automatiskt roder, numera främst det av
ingenjör Jac. M. Iversen 1932 uppfunna
vindrodret, som genom vindens inverkan ger båten
en konstant kurs.

Vid internationella tävlingar användes förr
oftast den internationella 1
m-klassen. Denna har dock alltmer utträngts av
den internationella A-klassen, som
har följ. ungefärliga mått: längd ö. a. 2 m,
vattenlinjelängd 1,28 à 1,30 m, bredd 0,35 à 0,37 m,
deplacement 20 à 25 kg, segelarea c:a 1 m2.

I Sverige och Norge tävlas mest med båtar,
byggda efter den skandinaviska mätningsregeln,
som omfattar 3 klasser: skandinavisk 1 m-,
0,80 m - och 0,60 m-klass. De viktigaste
måtten för den skandinaviska 1 m-klassen äro:
längd ö. a. 1,5 m, vattenlinjelängd c:a 1 m, bredd
0,24 m, deplacement 10 à 12 kg och segelarea
0,55 m2. De mindre klasserna äro i proportion
härtill; sedan 1940 ha tävlingar hållits i
Stockholm med bl. a. »Spiggen», en enkel entypsbåt
(längd ö. a. 0,61 m, deplacement 0,9 kg), som
bygges i samband med skolslöjden.

Banor och tävlingsregler.

Tävlingsreglerna äro något olika för segling
i damm och för segling i öppet vatten, men
gemensamt är att modellbåten ej får skjutsas
eller bogseras. Särskilda väjningsregler finnas,
och vid kollisioner sker i vissa fall omstart.

Dammsegling. I England och USA
tävlas så gott som uteslutande i specialbyggda
dammar, några hundra m långa och c:a 60 m
breda. De äro försedda med låga kajer, från
vilka båtarna lätt äro åtkomliga för vändning,
trimning eller skotning. Dammsegling utföres
av två personer, vilka från vardera av
dammens långsidor mottaga och vända båten, till
dess denna går i mål.

Vid segling i öppet vatten äro
banorna längre än vid dammsegling. I Sverige
och Norge seglas ofta på triangelbanor, varvid
varje deltagare följer sin modell i båt. Han
får när som helst korrigera densamma, såvida
han icke därigenom hindrar medtävlarna.

Sedan båtarna efter tillkomsten av
automatiska styranordningen kunna segla i kryss, slör
och läns, har modellseglingen blivit
sportsmässigare och nöjsammare. Liksom vid andra
kappseglingar blir resultatet beroende av båtens
snabbhet i förening med seglarens skicklighet
att ställa segel och roder efter vind. När
modellen skall vändas eller skotas om, sker detta bäst
vid läsidan av följebåten. Vid en jämn vind
på c:a 6—7 sekundmeter kan en modellbåt
komma upp till en fart av c:a 3,5 knop.

Modellsegling är en intressant, relativt billig
sport. Flera kända yachtmän äro livligt
intresserade modellseglare, bl. a. norrmannen E. Lunde,
som länge varit ordf. i den norska organisatio-

421

Bild 2. Från VM i modellbåtssegling 1936 i
Gosport, England. På startlinjen (fr. v.) Norge,
Frankrike, Tyskland, USA och England.

nen. Lunde har för övrigt uttryckt den åsikten,
att »man lär sig betydligt mycket mer om
segling genom att bygga och segla modellbåtar än
genom att vara ombord på en större båt».

Litt.: På engelska föreligger bl. a. W. J.
Daniels och H. B. Tucker, »Model sailing craft»
(1932). Norsk Modellseilforening har utg.
»Mo-dellseilsport» (1929), och på svenska föreligger
W. Ax:son Lindberg, »Modellyachtsbyggnad»
(1923), J. Schüssler, »Modellbåtar» (i »Nordens
båtar», II, 1940), samt Jac. M. Iversen,
»Modellbåten, hur den bygges och trimmas» (1943). —

I USA och England utges specialtidskrifter.

-*-

Modellflygmärket, off. K. S. A. K:s

modellflygmärke, instiftades 1939
och utdelas i järn, brons, silver och guld.
Märkena skola erövras i tur och ordning.
Fordringarna framgå av nedanstående tabell:

Märke Antal flygn. Klass
Ml M2 M3 SI S 2 SS
S e k u n d e r
Järn ....... 1 15 20 30 25 30 40
Brons ...... 1 2 30 40 50 45 55 65
Silver ...... 13 60 60 80 90 100 110
Guld ....... 1 3 120 120 120 150 200 220

Till Vi 1943 ha utdelats: 782 märken i järn, 483
i brons, 256 i silver och 72 i guld.
1 Medeltal.

MODELLFLYGSPORT.

Av ingenjör Georg Dérantz.

Modellflygsport (eng. model flying, fr.
sport aéromodèlist, ty. Modellflugsport,
da. Modelflyvesport) omfattar byggande
av och flygning med modellflygplan, som
enligt de internationella rekordreglerna
måste ha en spännvidd av minst 0,70,
högst 3,50 m.

422

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/5/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free