Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modellflygsport, av ingenjör Georg Dérantz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODELLFLYGSPORT
vandringspokalen för nationslag med
gummi-motormodeller, och Sverige, som sedan 1937
gjort en stark insats vid internationella
tävlingar.
Modellflygning i Norden.
Redan 1901 byggde H. Martin en
flygmodell i Sverige, men först omkring 10
år senare började flera syssla med
modellbygge. År 1912 anordnade Dagens
Nyheter en utställning av
flygplanmodeller, och i samband härmed hölls på
Ladugårdsgärde i Stockholm den första
modellflygtävlingen i Sverige. Under de
följande 20 åren fanns intet intresse för
modellflygsport, och först 1933 bildades
på initiativ av Stockholms-Tidningen
mo-dellflygklubben Eskadern, som sedan
följdes av ett flertal andra, främst MFK
Vingarna i Stockholm (st. 1935), MFK
Kondoren i Nyköping och Västra
Sveriges MFK i Göteborg (1935) samt
Linköpingseskadern (1937).
Efter K. S. A. K:s omorganisation 1937
började en intensiv propaganda för
modellflygsport, regler utarbetades av
K. S. A. K:s modell- och
segelflygkommitté, och ett flertal klubbar tillkommo.
År 1939 instiftades ->Modellflygmäi’ket,
1940 utfärdades nya regler och
bestämmelser för modellflygverksamheten. I
1942 års privatflygutredning har även
modellflygverksamheten behandlats,
varför nya riktlinjer kunna motses.
Från 1937 ha svenska modellflygare deltagit
i internationella tävlingar. Detta år gjorde ett
lag från Vingarna, Stockholm, en god insats
i tävlingen om Wakefield Trophy, och i
samma tävling 1938 placerade sig Gunnar
Magnusson som trea. Sistnämnda år blev genom Björn
Anderssons seger i tävlingen om Nordiska
Pokalen samt Gunnar Anderssons och svenska
lagets seger i tävlingen om Coupe de Belgique
i Antwerpen den svenska modellflygsportens
hittills framgångsrikaste år.
I Danmark var som nämnts Ellehammer
den förste modellflygaren. Ar 1909 anordnades
den första utställningen av »Aeroplanmodeller»,
och denna följdes senare av andra dylika. Från
1923 anordnades då och då tävlingar, men först
1937 fick modellflygningssporten en fast
organisation i det då bildade Dansk Modelflyver
Förbund, som 1939 ändrade namnet till Dansk
Modelflyver Union.
I Finland gjordes de första
modellflyg-experimenten 1908—09 av ingenjör Sohlström.
Ar 1928 började en livlig modellflygverksamhet
inom skolorna med inomhus- och
skalamodeller, och 1930 bildades ett förbund, som anslöt
sig till Finlands luftvärnsförbund men 1935 av
ekonomiska skäl överlämnade sin verksamhet
till luftvärnsförbundet, som sedan dess
administrerat sporten genom en särskild sektion.
Åren 1934—35 anordnades de första
utomhus-tävlingarna. Luftvärnsförbundet arrangerar
årligen ett 100-tal kurser på olika orter,
modell-flygarlägren i Jämijärvi och
inomhusmäster-skapen i Mässhallen i Helsingfors. År 1943 äro
över ett hundratal klubbar anslutna till
förbundet, som även leder
modellflygverksamheten inom andra organisationer.
Modellflygplanen.
Man skiljer mellan s. k.
replikmo-d e 11 e r, d. v. s. miniatyrmodeller av
vanliga flygplan, i regel massiva och
därför utan flygförmåga, skalamode
1-1 e r, vilka likaledes äro
miniatyrmodeller av vanliga flygplan men till
byggnadssättet överensstämmande med
originalet och därför flygdugliga ehuru med
obetydlig flygförmåga, samt slutligen
tävlingsmodeller (oegentligt även
kallade flygande modeller), som
konstrueras uteslutande med tanke på att nå
så god flygförmåga som möjligt.
Med avseende på konstruktionen
skiljer man vid de flygande modellerna
mellan kroppmodeller och
stavmodeller.
De förstnämnda ha som namnet anger en
verklig flygkropp, medan på de senare
drivanordning och bärplan uppbäras endast av en
stav eller trälist.
Man skiljer vidare mellan
motormodeller och segelmodeller.
Motormodellerna drivas vanligen med en
gummimotor, men även med komprimerad luft
eller bensin drivna motorer förekomma.
Klassindelning.
Enligt de svenska reglerna (av 1940)
indelas tävlingsmodeller i fyra grupper:
M (gummimotormodeller), S
(segelmodeller), SP (specialmodeller) och SK
(skalamodeller).
Grupp M. Gummimotormodeller.
M 1 0—70 cm spännvidd, svenska regeln; M 2
70—100 cm, svenska regeln; M3 100—150 cm,
internationella regeln.
Motsvarande klasser för elitflygare äro: M1 E,
M 2 E och M 3 E.
Enligt den svenska regeln skall
ving-belastningen vara minst 10 g/dm-. Kroppssek-
426 422
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
