Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern femkamp, av överste Bertil Uggla - Modern sport, av fil. dr Albert Hirn, Strassburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERN SPORT
framåtanda, energi och viljekraft samt
fordrar lugn och omdöme, fäktningen
uppövar iakttagelse- och
reaktionsförmåga, och skjutningen kräver fullständig
nervkontroll och koncentration.
Simningens och terränglöpningens värde är
uppenbart.
I detta sammanhang kan nämnas att förslag
framkommit om att göra femkampen »verkligt
modern» genom att ersätta ridningen med
mo-torcykelkörning eller segelflygning. Man
förbiser därvid, att uttrycket modern i kombination
med femkamp icke betyder teknisk modernitet.
Däremot skulle utbytandet av ridningen ur
arrangörsynpunkt betyda en lättnad, då
svårighet alltid föreligger att skaffa likvärdiga
hästar för ett större antal deltagare.
Vad beträffar bedömningen kan ifrågasättas
om icke platssiffremetoden borde ersättas med
poängberäkning, varigenom dels en rättvisare
bedömning skulle vara möjlig, dels varje
frestelse att genom s. k. lagtaktik påverka
resultatet skulle bortfalla.
Tävlingsstatistik.
Olympiska Spel.
Stockholm 1912.
32 startande från 10 nationer. Grenarnas
ordningsföljd var: skjutning, simning,
fäktning, ridning, terränglöpning. 1) G. Lilliehöök,
Sv, 27 p. (3+10+5+4+5); 2) G. Asbrink, Sv,
28 p.; 3) G. de Laval, Sv, 30 p.; 4) Å.
Grönhagen, Sv, 35 p.; 5) G. S. Patton, USA, 41 p.;
6) J. S. M. Stranne, Sv, 42 p. — 7) B. K. A.
Mann-ström, Sv, 55 p.; 10) E. G. Wersäll, Sv, 63 p.;
12) N. I. Hæggström, Sv, 68 p.; 14) C. G. P. de
Laval, Sv, 72 p.; 17) C. G. S. Lewenhaupt,
Sv, 74 p.
Antwerpen 192 0.
23 startande från 8 nationer. Samma
ordningsföljd mellan grenarna som vid OS 1912.
1) G. Dyrssen, Sv, 18 p. (6+2+2+6+2); 2) E.
de Laval, Sv, 23 p.; 3) G. Runo, Sv, 27 p.;
4) Bengt Uggla, Sv, 46 p.; 5) M. E. W.
Christensen, Da, 47 p.; 6) H. M. Rayner, USA, 48 p.
Paris 192 4.
38 startande från 11 nationer. Samma
ordningsföljd mellan grenarna som vid föregående
spel. 1) B. Lindman, Sv, 18 p. (9+1+3+4+1);
2) G. Dyrssen, Sv, 39,5 p.; 3) Bertil Uggla, Sv,
45 p.; 4) I. Duranthon, Fr, 54,5 p.; 5) H. Avellan,
Fi, 55,5 p.; 6) H. Jensen, Da, 61 p. — 10) C.
Årmann, Sv, 74,5 p.
Amsterdam 192 8.
37 startande från 14 nationer. Grenarnas
ordningsföljd var: skjutning, simning,
fäktning, terränglöpning, ridning. 1) S. Thofelt,
Sv, 47 p. (6+2+4+21+14); 2) B. Lindman, Sv,
50 p.; 3) H. Kahl, Ty, 52 p.; 4) I. Berg, Sv, 58 p.;
5) H. Hax, Ty, 59 p.; 6) D. Torquand-Young,
Eng, 65 p.
Los Angeles 193 2.
25 startande från 10 nationer. Grenarnas
ordningsföljd var: ridning, fäktning, skjutning,
simning, terränglöpning. 1) J. G. Oxenstierna,
Sv, 32 p. (4+14+2+5+7); 2) B. Lindman, Sv,
35,5 p.; 3) R. W. Mayo, USA, 38,5 p.; 4) S.
Thofelt, Sv, 39 p.; 5) W. Remer, Ty, 47 p.; 6) C.
Miersch, Ty, 48 p.
Berlin 193 6.
39 startande från 16 nationer. Samma
ordningsföljd mellan grenarna som vid OS 1932.
1) G. Handrick, Ty, 31,5 p. (2,5+2+4+9+14);
2) C. Leonard, USA, 39,5 p.; 3) S. Abba, It,
45,5 p.; 4) S. Thofelt, Sv, 47 p.; 5) N. v. Orbån,
Ung, 55,5 p.; 6) H. Lemp, Ty, 67,5 p. — 10) G.
v. Boisman, Sv, 82,5 p.; 16) E. Gyllenstierna,
Sv, 93,5 p.
Svenska mästerskap.
1921 Bertil Uggla; 1922 G. Dyrssen; 1923 och
24 B. Lindman; 1925 och 26 I. Reuterswärd;
1927—31 S. Thofelt; 1932 J. G. Oxenstierna;
1933 S. Ribbing; 1934 S. Thofelt; 1935 och 36
G. v. Boisman; 1937 ’ S. Ribbing; 1938—40 W.
Grut; 1941 och 42 C. Egnell.
I lagtävlingen har A1 segrat 1921—42 utom
1923 och 26, då 11 vann, samt 1937, då
Reserv-officersförbundet blev bästa lag.
1 Vid tävlingen 1937 uteslöts terrängritten.
MODERN SPORT.
Av fil. dr Albert Hirn, Strassburg.
Den moderna sporten har uppkommit i
England och från detta land spritt sig
över hela världen.
Från början av nyare tid började den
sport och de kroppsövningar, som
förekommit under medeltiden (-»-Medeltidens
sport), att allt mer försvinna eller
förändra karaktär. Vissa sportgrenar, t. ex.
jeu de paume, ha emellertid bibehållit
sig i så gott som oförändrad form sedan
medeltiden. Någon direkt betydelse för
den moderna sportens uppkomst ha dessa
grenar ej haft. Man skulle däremot med
visst fog kunna påstå, att de genom den
moderna sporten räddats från att helt
falla i glömska.
Kan sålunda medeltidens sport ej
betraktas som en direkt föregångare till den
moderna sporten, gäller detta i ännu högre
grad om antikens sport, som man under
437
438
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
