- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 5. Lahtis-Röse /
445-446

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Monacoregattan - Monoplan - de Montaigne, Michel - Mont Blanc - Monte Carlo Rallyt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MONTE CARLO RALLY T

Monacoregattan omfattade tidigare endast
tävlingar för inbordare. Distanserna varierade
mellan 50 och 200 km. Under de första åren
tilldrogo sig även tävlingarna på 1 km och 1
eng. mil stor uppmärksamhet. Ären 1905—08
tävlades om ett »världsmästerskap» på 200 km
och från 1909 om Coupe des Nations, ett
internationellt G. P.

Sedan början av 1930-talet ha tävlingar för
utbordare på en 1 km lång bana innanför
hamn-pirarna intagit den viktigaste platsen, främst
Grand Prix de la Ville de Monaco för klass X
(15 varv) och Prix de la Sbciété des Bains de
Mer för klass C (10 varv). B. L.

Monoplan (eng. och fr. monoplane, ty.
Eindecker) är ett flygplan med endast ett
bärplan.

de Montaigne [månetä’nj], Michel
(1533—92), fransk filosof, var i sitt verk
»Essais» (1580) en av de första, som i
nyare tid höjde krav på ungdomens
fysiska fostran. Jfr Gymnastik, sp. 881.

Mont Blanc [må"g blans], it. Monte
Bianco, bergmassiv på gränsen mellan det
franska departementet Haute-Savoie och
den italienska provinsen Turin, med
Alpernas och Europas högsta topp, Mont
Blanc (4 810 m ö. h.), var ett av den
tidigare alpinismens förnämsta mål.

Mont Blancmassivet, som består av många
höga toppar och glaciärer, är omkring 50 km
långt och har en medelbredd av omkring 15
km. I nordväst begränsas det av Arves
floddal, i vilken den lilla bergsstaden ->-Chamonix,
Frankrikes viktigaste vintersportort, är belägen.
De viktigaste topparna utom det egentliga
Mont Blanc äro Mont Blanc de Courmayeur,
sedan 1927 kallad Benito Mussolini (4 748 m),
Dome du Goüter (4 303 m) och Grandes-Jorasses
(4 208 m).

De flesta bestigningarna av huvudtoppen utgå
från Chamonix, varvid övernattning sker i
fjällhärbärget Grands-Mulets, som ligger på en
klippa bland glaciärerna. Följande dag sker
uppstigningen till toppen (se bild vid
Berg-bestigning, pl. 4), vanligen med matrast på en
friliggande bergspets vid Cabane Vallot,
varefter nedstigningen kan ske samma dag.
Be-stigningen längs denna led (se bild vid
Chamonix, sp. 246) erbjuder under goda
väderleksförhållanden inga svårigheter. Även från den
italienska sidan, med utgångspunkt från den lilla
staden Courmayeur, bruka bestigningar göras.
Ej heller denna väg är i regel besvärlig.

Mont Blancs högsta topp bestegs första gången
1786 av fransmännen J. Balmat och M. Paccard.
Balmat deltog även i den andra och tredje
bestigningen 1787. Den sistn. utfördes av den
schweiziske naturforskaren H.-B. de Saussure
med ett stort sällskap (se bild 1 vid Bergbe-

stigning). S. å. bestegs toppen även av
engelsmannen Mark Beaufoy. Den första kvinna, som
besteg Mont Blanc, var Marie Paradis från
Chamonix 1809 (toppens sjunde bestigning).
Beträffande förstabestigningarna av de övriga
topparna hänvisas till Bergbestigning, sp. 773. Pan.

MONTE CARLO RALLY T.

Monte Carlo Rallyt, off. Rallye
Automobile de Monte-Carlo, Europas
förnämsta tillförlitlighetstävling för bilar,
arrangerades årligen i slutet av januari
av International Sporting Club de
Monaco under kontroll av Automobile Club
de Monaco. Tävlingen kördes 1911 och 12
samt 1924—39.

De tävlande kunde välja mellan ett 50-tal
olika startplatser över hela Europa, vilka,
beroende på körsträckans längd till Monte Carlo
och etappernas svårighetsgrad, hade olika
startpoäng. Den nordligaste startplatsen var 1939
Umeå (3 751 km från Monte Carlo, 496 poäng)
och den sydligaste Palermo på Sicilien (över
Wien, den längsta distansen, 4 072 km, 497 p.).

På de olika sträckorna funnos flera
kontrollstationer, mellan vilka vagnarna skulle hålla en
bestämd tid. I annat fall gjordes poängavdrag.
Genomsnittshastighet skulle vara 40 km/tim.,
men på de sista 1 000 km före målet 50 km/tim.
Dagen efter ankomsten ägde slutprov rum.
Dessa bestodo av en rodeoliknande tävling med
bl. a. accelerations-, bromsnings- och
back-ningsprov. Poängavdrag gjordes för skadade
vagnsdelar och utrustning. Segrare blev den
som erhållit högsta totalpoäng inom resp. klasser.

Tävlingen kördes i tre huvudklasser: för
vagnar med cylindervolym över, resp. upp till l*/j
liter (sedan 1931) samt en klass för damer
(sedan 1927). År 1939 fanns även en klass för
vagnar med högst 750 cm3 cylindervolym.
Vagnsbesättningen bestod i den stora klassen av
en förare och tre passagerare (av vilka två
kunde ersättas med barlast), i den mindre en
förare och en passagerare och i damklassen en
förare och två passagerare (alla damer).
Segrarna erhöllo: i stora klassen Coupe de
1’Inter-national Sporting Club och 50 000 frcs, i lilla
klassen Coupe de la Riviera och 12 000 frcs samt
i damklassen Coupe des Dames och 5 000 frcs.

Största antalet vagnar, 150, startade 1935,
varvid 104 nådde målet.

Sedan början av 1930-talet ha svenskar
deltagit. De bästa resultaten ha nåtts av V.
Linders (Ford, sexa i stora klassen 1935) och av
K. Björkman (Lancia, trea i 1 V2-litersklassen
1939) samt av Greta ->Molander.

Segrare i stora klassen ha varit (startplatsen anges
inom parentes) : 1911 : H. Rougier, Tucat-Méry
(Paris) ; 1912: J. Beutler, Berliet (Berlin); 1913-23:
Inga tävlingar; 1924: Ledure, Bignan (Glasgow);
1925 : F. Eepusseau, Renault (Tunis); 1926: A. V.

445

446

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/5/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free