Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motionsgymnastik, av överste Bertil Uggla - Motor, av ingenjör Carl Skånberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOTOR
äldre och mindre tränade att hålla igen, så att
överansträngning icke blir följden.
Engångsprogram eller omväxling?
Vid hemgymnastiken kan nan antingen
dag efter dag begagna samma program
och stegra det genom att så smår.ingom
utföra varje rörelse ökat antal gånger,
eller också kan man genom omoyte av
program efter viss period skaffa sig en
mera mångsidig övning och på detta sätt
höja effekten.
I förra fallet automatiseras rörelserna efter
hand, varigenom de lättare övergå till vana och
underlätta ett regelbundet gymnastiserande. (A
andra sidan stimulerar ombyte av program
intresset hos den gymnastiserande.) I senare fallet
kräves större företagsamhet, och då ger den
svagare karaktären lättare tappt. Typiskt exempel
på engångsprogram är dansken Mullers »Mit
System» (framlagt i bokform 1904; sv. övers,
s. å.), som alltjämt har många hängivna
utövare. Radioprogrammen representera den
andra metoden. Man kan även gå en
medelväg och utföra vissa delar av programmet efter
standardschema men till detta lägga oftare
bytta rörelser för t. ex. framsidans muskler,
huvudet o. s. v.
När på dagen skall man motionsgymnastisera?
Regelbundenhet är som nämnts en
nödvändig förutsättning för rationell
motionsgymnastik, och ur denna synpunkt
är morgonen den bästa tiden. Man
kan alltid gå upp de minuter tidigare,
som krävas för en stunds gymnastik.
Även i övrigt passar morgonen särdeles
väl. Den mänskliga motorn, som under
natten kallnat, behöver för att åter
kunna ge full effekt värmas upp genom
motionsgymnastik före dagens arbete.
Denna får emellertid icke drivas till trötthet
utan skall vara inriktad på att skänka
värme och smidighet. För att organismen
skall bibehållas i bästa form fordras
emellertid, att den minst 1—2 gånger i
veckan underkastas ett svettbad genom
aktivt arbete. Om detta skall ske genom
gymnastik, bör denna tagas efter
dagsarbetets slut och helst i någon avdelning,
som disponerar gymnastiksal.
Hur skall man vara klädd?
En tid ansåg man allmänt, att
morgongymnastiken skulle ske utan kläder
framför öppet fönster, varigenom krop-
pen skulle härdas. Metoden är säkert
alltjämt att rekommendera, framför allt i
fråga om det öppna fönstret. Strävan att
värma upp organismen före arbetet kan
dock stundom motivera en varmare
klädsel, t. ex. träningsoverall. Under den
kompletterande aftongymnastiken — då
svettbadet eftersträvas — bör klädseln
avpassas just så, att detta syfte nås.
Av stort värde för folkhälsan.
Motionsgymnastiken har i Sverige under
senare tid nått stor utbredning, främst tack vare
Svenska Gymnastikförbundets energiska
arbete. Under verksamhetsåret 1940—41
igångsattes en »spänstpropaganda» i förening med
massutbildning av ledare, varigenom förbundet
tillfördes 57 000 nya medlemmar,
huvudsakligen motionsgymnaster. Genom att ledare
utbildats för ett stort antal korporationer och
företag, har gymnastiken kunnat flyttas in även
på arbetsplatserna och därigenom en grund
skapats för genomförandet av parollen
»gymnastik åt alla». Detta mål är visserligen ännu
långt avlägset, men förståelsen för
motionsgymnastikens utomordentliga värde för
människans effektivitet är i ständigt stigande.
Litt.: B. Kullberg och S. Anderson, »10
minuters morgongymnastik» (1916; ny uppl. 1920),
B. Uggla, »Gymnastik till husbehov» (1930) och
»Stockholms Stads Idrottsstyrelses
motionsgym-nastikprogram» (1933), E. Westergren m. fi.,
»Manlig arbetsgymnastik» (1937), A. L.
Ahlberg, L. Dufberg och J. Widman, »21 kvinnliga
dagövningar i gymnastik» (1942), samt Svenska
Gymnastikförbundets årl. utkommande
»Mär-kesdagövningar».
-*-
MOTOR.
Av ingenjör Carl Skånberg.
En motor är en maskin, avsedd att
omvandla en energiform, t. ex. värme
eller elektricitet, till mekaniskt arbete.
I följande översiktsartikel behandlas
arbetssättet hos motorer, som ha betydelse för sport,
nämligen de till gruppen värmemotorer
hörande förbränningsmotorerna. I art.
Automobil, sp. 371 ff., Flygplan, sp. 33—34, Motorbåt,
sp. 467—68, samt Motorcykel, sp. 501—03, står
att läsa om resp. motorer och deras av
användningen betingade utformning.
Förbränningsmotorerna kallades tidigare
explosionsmotorer. De omsätta det värme, som
alstras vid förbränningen, direkt i mekaniskt
arbete och äro med avseende på arbetssättet
dels fyrtakts-, dels tvåtaktsmotorer.
Efter de av bränslet betingade mekaniska
anordningarna indelas förbränningsmotorerna
i förgasarmotorer, dieselmotorer, tändkulemoto-
459
46Ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
