Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motorbåt, av redaktör Gösta Holmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOTORBÅT
motorbåtsunionens regler en med
förbränningsmotor framdriven farkost,
vilken ej har aerodynamiska anordningar i
form av vingar e. d., som lyfta den ur
vattnet, när den framdrives med hög fart.
Med hänsyn till motoranläggningen indelas
motorbåtarna i utombordsmotorbåtar
och inombordsmotorbåtar (eng.
out-boards, resp. inboards). En utbordare har en
motor, som kan skiljas från skrovet och vars
kraftöverföring ej på något ställe går genom
detta. En inbordare har en motor, vars
kraftöverföring ledes genom skrovet.
I fråga om konstruktionsprincipen skiljer
man mellan deplacementsbåtar och
planande båtar. Deplacementsbåtar äro
sådana, som även under fart ligga i eller nära
sin konstruktionsvattenlinje. Planande båtar
äro byggda så, att de genom snedställda plan
i undervattenskroppen vid framdrivandet
undergå deplacementsminskning. Till den senare
gruppen höra så gott som alla snabba båttyper:
ön- eller flerstegsbåtar, V-bottenbåtar, båtar
med fartgivande U-botten, sjöslädar,
hydrofoil-båtar och hydroglisseurer.
Efter användningen skiljer Kungl. Motorbåt
Klubben mellan: sjögående kryssare,
inom-skärskryssare, ruffbåtar, öppna båtar,
racer-båtar och passbåtar, de sistnämnda tidigare
kallade halvracers.
Motorbåtens historia.
Omkring 1860 byggde fransmannen
Etienne Lenoir (f. i Belgien) en
lysgas-driven tvåtakts förbränningsmotor,
avsedd att driva en båt, och 1865 gjorde han
med en dylik båt försök på Seine.
Vid förbränningen av gasen i cylindern
kastades kolven uppåt i frigång, varefter den vid
gasens avkylning av egen tyngd sjönk ned och
därvid genom kuggöverföring förmedlade
kraften till propelleraxeln. Detta slags gasmotor
medgav blott konstruktion av skrymmande,
ineffektiva maskiner på c:a 3 hkr, föga lämpade
för båtdrift.
Frankrike och Tyskland föregångsländer i fråga
om båtmotorer.
År 1885 byggde en annan fransman,
Fernand Forest, en brukbar gasmotor,
som han monterade in i »Volapyk», vilken
kan betecknas som världens första
användbara motorbåt.
Forests motor drevs med luft, som genom
att ledas genom gasolja mättats med kolväte.
Sedan Forest på amerikansk beställning byggt
en liknande båt, upptäcktes genom en
tillfällighet (handeln med gasolja var förbjuden i
Schweiz, där båten skulle prövas), att den även
gick att driva med bensin. De lyckade försö-
Bild 1. En Napierbåt från 1905.
ken ledde till nya beställningar, och under den
följande tiden byggde Forest flera båtar, bl. a.
jakten »Jolie Brise», 1888, utrustad med en
reversibel (omkastbar) fyrcylindrig motor,
försedd med automatisk »igångsättning».
På 1880-talet hade i Tyskland Gottlieb
Daimler börjat konstruera användbara
bensinmotorer, och 1887 inbyggdes en
sådan för första gången i en båt.
Försöket slog väl ut, och under de närmaste
åren tillverkades flera dylika båtar.
Omkring 1903 byggdes i Frankrike en
»motoråra», Motogodille, och 1908
konstruerade norskamerikanen Ole Evinrude
den första egentliga utombordsmotorn.
Båtformens utveckling.
Medan de första motorbåtarna hade
tidigare ångslupstyper som förebild, voro
de första snabba båtarna kopior eller
rent av skalmodeller av den tidens
torpedbåtar och jagare. Först 1906 erhöll
engelsmannen Knight med en typisk
enstegsbåt patent på hydroplanprincipen,
och redan s. å. insattes de första
stegbåtarna i tävlingarna i Monaco. De första
V-bottnade båtarna utexperimenterades
av engelsmän, amerikaner och italienare
före och under världskriget 1914—18, och
under samma period blev
motorbåts-byggeriet, som tidigare varit hantverk,
en industri.
Motorbåten i Sverige.
Redan 1890 tillverkade firman Vulcan i
Norrköping de första båtmotorerna i
Sverige.
Dessa, som voro encylindriga samt saknade
backslag och frikoppling, monterades på
akter-toften på utrangerade skeppsbåtar.
På grund av myndigheternas och
försäkringsbolagens inställning måste
Vulcan snart nedlägga verksamheten, och
först 1897 följde nästa motorbåtsbygge,
en i Söderköping byggd båt med en 3 hkr
465
464
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
