Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motorbåtsrekord, av redaktör Gösta Holmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOTORBÅTSREKORD
serna 400, 800, 1200 kg och obegränsad klass)
samt för båtar drivna med dieselmotorer (utan
klassindelning). Sammanlagt noteras 100 olika
internationella rekord.
Internationella rekord godkännas av Union
Internationale du Yachting Automobile (UIYA),
nationella rekord av vederbörande lands
erkända organisation.
KAMPEN OM DET ABSOLUTA HASTIGHETSREKORDET.
Liksom inom automobilsporten tilldrar
sig inom motorbåtssporten kampen om
det absoluta hastighetsrekordet det
största intresset. Denna, som i stort sett
utkämpats mellan Frankrike, England
och USA, började redan med de första
motorbåtstävlingarna, men officiella
rekord finnas endast från UIYA:s bildande
1922.
Före denna tidpunkt funnos inga
internationella rekordbestämmelser, varför en viss tvekan
råder om vilka prestationer, som kunna anses
nådda under betryggande kontroll och sålunda
betraktas som inofficiella världsrekord.
Framför allt ha före UIYA:s bildande
resultat, som nåtts vid kilometertävlingarna under
Monacoregattan och vid tävlingen om
Harms-worth Trophy, betraktats som världsrekord.
Därvid är dock att märka att resultaten i
sistnämnda tävling mot de nu gällande
rekordbestämmelserna nåtts på rundbana, vilket dock
försämrar farterna med 2—4 knop.
De första »rekorden».
Som första rekord brukar ofta
upptagas ett resultat av 17 knop, nått av
engelsmannen S. F. Edge med »Napier I»
vid tävlingen om Harmsworth Trophy 1903.
Emellertid hade den franske ingenjören
Chev-reux, vars båt var utrustad med en
Mercedes-Simplexmotor, vid regattorna i Nizza 1901 och
1902 nått bättre resultat än Edge, 17,39, resp.
19,17 knop.
50-knopstrecket passerades 1913.
Den förste, som lyckades överskrida
50-knopstrecket, var fransmannen V.
Despu-jols, som 1913 vid Cowes med »Despujols
II» nådde 50,92 knop.
Despujols är den som har största förtjänsten
av en ny, snabbare båttyp, den s. k. hydroplan-
Bild 1. En av de första rekordbåtarna,
fransmannen E. B. Thubrons »Trèfle-à-Quatre», 1904.
typen, d. v. s. en planande båt, som glider på
vattenytan i stället för att skära sig fram
genom vattnet. Hans konstruktioner hade ej
steg-bottenform utan utgjorde ett mellanting mellan
nutida V-botten- och rundbottenform. Hans
»basfiolbåtar» gledo liksom nutida racerbåtar
på vattenytan men hade i motsats till dessa
stäven pekande uppåt vid fart.
Med »Despujols-Sigma» nådde den
spanske markisen Soriano d’Ivanrey 1914
i Monaco 53,oo knop (98,30 km/tim.) efter
att kort förut vid körningar på Seine vid
Courbevoi ha nått omkring 63 knop (117
km/tim.), den första hastigheten över 100
km/tim. Denna sistnämnda tid har dock
aldrig vunnit erkännande som rekord.
Under kriget 1914—18 tog USA ledningen.
År 1917 nådde amerikanen Judson på
Lake George med »Whip-po’Will Jr» 60,29
knop, men denna tid erkändes aldrig i
Europa, där man räknade Despujols vid
Monacoregattan 1920 nådda resultat, 53,43
knop, som världsrekord. År 1921 tog
emellertid USA definitivt ledningen
genom Garfield Wood, som vid Detroit med
»Miss America II» nådde 69,90 knop. Detta
var det sista rekordet före tillkomsten
av de internationella rekordreglerna.
74,4 knop med luftpropeller.
I världsrekordtabellen finns ett långt
språng mellan 1921 och 1928. I USA
intresserade man sig under denna tid för
Gold Cup-båtar, och i Europa arbetade
UIYA på att skapa billiga entypsbåtar i
Bild 2. Den första av fransmannen V.
Despujols konstruerade rekordbåten, »Duc», med
vilken M. Coulombe 1909 under Monacoregattan
satte världsrekord med 35,73 knop.
483 473
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
