Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motorbåtssport, av redaktör Gösta Holmström och ingenjör Gunnar Faleij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOTORBÅTSSPORT
det att i Tyskland passbåtsklassen,
Tu-renbootklasse, tidigt blev mer populär
än racerklassen.
Utbordarsportens popularitet steg med
varje år till 1939, då världskriget tills
vidare avbröt utvecklingen.
Motorbåtssporten i Norden.
De första tävlingarna.
Ären kring sekelskiftet företogos i
Sverige flera längre färder med motorbåt,
och 1904 deltog C. G. Pettersson med
»Viking I», en med Reversatormotor utrustad
båt, med framgång i Kielregattan. Med
samma båt vann Pettersson 24 juli 1904 en
motorbåtstävling i Marstrand, den första
som anordnades i Sverige. En mera
sport-betonad tävling anordnades 4 sept. s. å. i
Stockholms skärgård av Svenska
Auto-mobilklubben (nuvarande K. A. K.) med
Clarence von Rosen som ledare.
Banan förde från Rindöbaden runt Tynningö
med en slinga utåt Askrikefjärden. Tävlingen,
som var ordnad som handicap, vanns av
världsmästaren i konståkning på skridsko, Ulrich
Salchow. Snabbaste båt var emellertid Henning
Forslunds i Danmark byggda 14-knopsbåt»Togo».
Den svenska motorbåtssportens första glanstid
1906—14.
Från 1907 hade Sverige en både
kvantitativt och kvalitativt betydande
racer-båtflotta, i vilken amerikanska
dubbel-kilbåtar, engelska stegbåtar, franska
»basfiolbåtar» och tyska U-bottenbåtar
ingingo. Tyvärr tvungos dessa ömtåliga
racerbåtar att med få undantag tävla på
långa distanser i Stockholms skärgård
eller utomskärs.
Betecknande för intresset under denna period
var att en 1906 anordnad motorbåtstäviing
samlade icke mindre än 53 deltagare.
Under första hälften av 1920-talet stod
öster-sjöpokalen i intressets mittpunkt.
Efter världskriget 1914—18 blev den
svenska inbordarsporten aldrig vad den
förut varit. Därtill voro kostnaderna för
höga och svårigheterna för stora.
De första tävlingarna efter kriget
anordnades 1919, och s. å. tävlades första gången om
Fylgias vandringspris, en hastighetstävling
öppen för halvdäckade racerbåtar med högst 10
liters cylindervolym. Följ. år utlyste den 1915
stiftade Kungl. -^-Motorbåt Klubben en
havs-distanstävling om ->-östersjöpokalen, som 1925
erövrades för alltid av den som oslagbar
ansedda utomskärskryssaren »Anitra», tillhörande
Ragnar Wilton. Bland övriga tävlingar under
1920-talet märkas främst de om direktör K.
Heineckes och Röda Sigillets vandringspris
samt om Enhörnapokalen, vilka liksom de flesta
tävlingar under denna tid kördes på långa banor.
Utvecklingen av reglerna för
tillförlitlighetstävlingar.
Under Östersjöpokalens och även
Nord-sjöpokalens tid hade en av professor Karl
Ljungberg utarbetad, invecklad regel
varit internationellt godkänd för
tillförlitlighetstävlingar.
I syfte att få fram en enklare
beräkning utarbetade nuvarande professorn H.
F. Nordström 1926 en ny regel, enligt
vilken bränsleförbrukningen per timme,
båtekipagets vikt och farten voro de
bestämmande faktorerna. Även denna
regel, som var oerhört intressant för
båtteknikern, ersattes av enklare, ehuru
matematiskt mindre fullkomliga regler,
t. ex. Mälarens Motorbåt Förbunds
precisionsregel, den herlinska Navisregeln
och den blombergska
K.M.K.-K.S.S.S.-regeln, vilka bättre premierade
individens navigeringskunskap och sjömanskap.
Utbordarsporten började på allvar 1928.
År 1911 deltogo utbordare första gången
i en svensk tävling, och från 1925
anordnades årligen tävlingar med utbordare,
förda av juniorer. Den första egentliga
racertävlingen för utbordare ägde dock
rum först 1927 vid Saltsjöbaden.
Stödd på en stark inhemsk
motorindustri (Archimedes, Penta, Ali samt senare
även Trim och Gyro) blev den svenska
utbordarsporten snart mycket stark. De
första stora evenemangen blevo de årliga
tävlingarna på Djurgårdsbrunnsviken,
vilka började 1928 och från 1935 gällde
SM, ->Vaxholmsregattan och
->Saltsjö-badsregattan samt från 1935 Faluloppet
(->-Tiskenloppet) och ->-Siljansloppet. År
1934 anordnades den första landskampen.
Av stor betydelse för utvecklingen av
båttyper och motorer blev den 1930—37
av K. M. K. anordnade tävlingen ->Mäla-
491
492
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
