Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motorbåtssport, av redaktör Gösta Holmström och ingenjör Gunnar Faleij - Motorbåts Union, Sveriges →Sveriges Motorbåts Union - Motorcykel, av kapten John Nerén och civilingenjör Folke Mannerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOTORBÅT S UNION
1937: klass A G. Faleij, Johnson, 28,0 knop;
C C.-A. Lindqvist, Elto, 34,6; X T. Hafström,
Evinrude, 38,2.
1938: klass A O. Bergström, Johnson, 26,2
knop; C K.-G. Andersson, Johnson, 34,88; X F.
Grumme, Evinrude, 35,85.
Landskamper.
1930 Templiner See vid Potsdam, Sverige—Tyskland
—England: 1) Sverige (B. Unander-Scharin, B. Hjorth
och E. Pehrsson, alla med Archimedes) ; 2) Tyskland;
3) England.
1931 Templiner See, Sverige—Tyskland: 1) Sverige
(B. Unander-Scharin. Evinrude, samt S. Lindqvist, K.
Oldenburg och B. Hjorth, Johnson) ; 2) Tyskland.
1934 Templiner See, Sverige—Tyskland: 1) Sverige
(Åke Johansson och K. Oldenburg, Evinrude, samt
B. Hjorth, Johnson) ; 2) Tyskland.
1934 Djurgårdsbrunnsviken, Stockholm, Tyskland—
Sverige: 1) Tyskland; 2) Sverige.
1935 Djurgårdsbrunnsviken, Finland—Sverige: 1)
Sverige (F. Grumme, Evinrude, Nils Nilsson, Trim,
och B. Hjorth, Johnson) ; 2) Finland.
1936 Templiner See, Tyskland—Sverige: 1)
Tyskland; 2) Sverige.
1938 Starnberger See i Bayern,
Tyskland—Italien-Sverige—Frankrike: 1) Italien; 2) Sverige; 3)
Frankrike; 4) Tyskland.
1939 Tisken (Falun), Finland—Sverige: 1) Sverige
(K.-G. Andersson, Johnson, C.-A. Lindqvist, Hauptner,
S. Johansson, Johnson) ; 2) Finland.
1939 Siljan (Mora; i samband med Europas G. P.),
Tyskland—Sverige: 1) Sverige (C.-A. Lindqvist,
Evinrude, N. Johansson, Johnson) ; 2) Tyskland. Finland—
Frankrike—Sverige—Italien: 1) Finland; 2) Sverige.
1939 Starnberger See, Tyskland—Italien—Sverige—
Frankrike: 1) Sverige (C.-A. Lindqvist, Evinrude,
K.-G. Andersson, Johnson, och E. Schönning,
Evinrude); 2) Italien; 3) Tyskland; 4) Frankrike.
Om landskamperna mot Finland i Helsingfors
-^-Brunnsparks! öppet.
Litteraturanvisningar.
Litteraturen om motorbåtssport är
synnerligen sparsam. Däremot finnas flera förnämliga
tidskrifter, av vilka de främsta äro: i USA
The Rudder (grundad 1890), Power Boating
(1905) och Motor Boating (1907), England
The Yachting World and Motor Boating
Journal (1894) och The Motor Boat (1904; 1937
sammanslagen med Yachting and Commercial
Craft till The Motor Boat and Yachting),
Tyskland Die Yacht (1903) och Mann Boot
Motor (1931), Frankrike La Revue
Nau-tique (1926) och Italien La Motonautica
Ita-liana (1932). — Nämnas kunna även Kungl.
Motorbåt Klubbens årsbok (sedan 1917) samt
den engelska årsboken The Motor Boat &
Ma-rine Motor Manual (1929).
-J-
Motorbåts Union, Sveriges,
^-Sveriges Motorbåts Union.
MOTORCYKEL.
Av kapten John Nerén och civilingenjör Folke
Mannerstedt.
Motorcykel (eng. motor cycle, fr.
mo-tocyclette, ty. Motorrad eller Kraftrad)
är enligt motorfordonsförordningen »ett
motorfordon, som bortsett från bivagn
är försett med endast 2 hjul». Den är
så gott som undantagslöst driven med
förbränningsmotor.
Motorcyklarna indelas i två huvudgrupper,
standardmaskiner och r a c e r m
a-skiner. Även standardmaskiner användas i
stor utsträckning för tävlingar, men då ha i
regel maskinerna trimmats, t. ex. genom
komplettering med specialförgasare eller
förstärkning av vissa partier.
För rekordsättning på rak bana framställas
främst i England, Tyskland och Italien
särskilda rekordmaskiner.
Motorcykelns historia.
Liksom de första självgående vagnarna
drevos även de första tvåhjuliga
fordonen med ånga. Redan på 1860-talet
konstruerades ett dylikt fordon i England,
och under följande årtionde byggdes
sådana även på andra håll. I intet fall kom
man emellertid längre än till
experimentets stadium.
Tyskar voro föregångsmän.
Den första med motor försedda
tvåhjulingen (bild 1) konstruerades 1885 av
tysken Gottlieb Daimler, men icke ens
han lyckades få fram ett användbart
fordon, och man har till och med
ifrågasatt om maskinen någonsin ens kördes
på landsväg.
Daimlers idé upptogs några år senare
500
Bild 1. Daimlers första motorcykel från 1885.
499
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
