Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mål - Målbedömning - Måldomare - Målgård →Handboll, sp. 1061 - Målkorg - Målkvot - Mållinjer - Målområde - Målskillnad - Målslag →Bandy, sp. 627 - Målsnöre →Löpning, sp. 276 - Målspaning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MALSPANING
genom en vågrät ribba (jfr Basketboll och
Korgboll). Beträffande dimensioner och form
hos mål i olika bollspel hänvisas till bl. a. art.
Amerikansk fotboll, Bandy, Cykelboll (-polo),
Fotboll, Handboll, Hurling, Hästpolo, Ishockey,
Lacrosse, Landhockey, Rugby och Vattenpolo.
b) Mål säges föreligga, när bollen regelrätt
förpassats in i motståndarens mål (över mållinjen).
c) Del av spelplanen, t. ex. innemål och utemål
i ->långboll och ->-pärk.
2. Slutpunkt i en tävling (eng. finish, fr.
arrivée, ty. Ziel). Se under resp. uppslagsord,
t. ex. Automobilsport, Kapplöpningssport (sp.
772), Löpning (sp. 276), Roddsport och
Segelsport. Jfr art. Målbedömning och Måldomare.
3. Om mål i skytte (eng. aim, fr. but, ty.
Zie!) se resp. uppslagsord, t. ex. Fältskjutning.
Om mål i kastspel se t. ex. Varpakastning.
Målbedömning förekommer för att
avgöra ordningsföljden i mål vid
löpning, simning, cykelsport, hästsport o. s. v.
I fri idrott skola måldomarna vara minst
6, därav en ledare. Före loppet avdelas en av
dessa att ånge segraren i mål, en 1. och 2. man,
en 2. och 3. etc. Vid oenighet avgöres
ordningsföljden genom omröstning. Bli rösterna
lika, dömes ->dött lopp.
I cykeltävlingar med gemensam start
förfares som i fri idrott. I utlandet brukar ofta
— om löparna komma i klunga — endast
ordningsföljden mellan de tre första avgöras,
övriga få samma tid och placering. I svenska
lopp avgöras om möjligt alla placeringar.
I simning är ledaren för måldomarna
ensam avgörande. Medhjälpare utplaceras vid
banorna, varvid en noterar ordningsföljden på
1. och 2. banan, en på 2. och 3., en på 3. och
4. etc. Vid svenska tävlingar kan utslaget
överklagas hos tävlingsledningen (sedan 1942).
Inom kapplöpningssporten
fastställer domaren, eventuellt med hjälp av ett eller
två biträden, segrande häst och om möjligt
placeringen av alla de övriga, i varje fall av minst
en mer än antalet pris i löpningen. Samma
bestämmelser gälla inom travsporten, dock
måste där ordningsföljden mellan samtliga
hästar fastställas (liksom deras tider noteras).
I tävlingar med start med tidsmellanrum
(skidlöpning, orientering, landsvägslopp på
cykel etc.), där de tävlande i regel komma i mål
med stora mellanrum, antecknas
ordningsföljden stundom blott av sekreteraren i målet.
I tvistiga fall, speciellt i fri idrott och cykel-’
sport, brukar avgörandet uppskjutas, tills
något vid målet taget fotografi eller någon film
hunnit framkallas.
Till OS i Los Angeles 1932 konstruerades av
G. T. Kirby, USA, en filmkamera, som
samtidigt noterar tid och avgör ordningsföljden.
->Tidtagning.
Måldomare är dels i vissa spel, t. ex.
ishockey, en funktionär, som har att avgöra
om mål gjorts, dels vid löpning och gång,
cykellopp, galopp- och travtävlingar,
kanotsport, motorsport, rodd, segling,
simning, skidlöpning o. s. v. de funktionärer,
som avgöra och registrera
ordningsföljden mellan de tävlande. Jfr
Målbedömning.
Målgård -^Handboll, sp. 1061.
Målkorg är i basketboll och korgboll
en med nät försedd järnring, i vilken
bollen skall kastas.
Målkvot, bollspelst., d. v. s. antalet av
ett lag gjorda mål, dividerat med antalet
förlorade, var tidigare i serietävlingar i
bandy, fotboll, handboll, ishockey,
landhockey och liknande spel det allmänt
tillämpade sättet att avgöra placeringen
av lag, som nått samma poängsumma. I
Sverige och flera andra länder har
målkvot som avgörande faktor ersatts med
-^-målskillnad. Ett lag med större
målkvot går före.
Ett målresultat av 44—28, d. v. s. en
målkvot av 1,541, är sålunda bättre än 33—31,
vilket gör en målkvot av 1,065.
Mållinjer, bollspelst., äro i de flesta
bollspel de begränsningslinjer av
spelplanen, på vilka målen äro placerade,
men vid vissa spel, där målen stå inne
på planen, t. ex. ishockey, blott den linje,
som förbinder målstolparna.
Målområde -^Fotboll, sp. 153,
-Ms-hockey, bild 3 och 4.
Målskillnad, bollspelst., d. v. s.
skillnaden mellan antalet av ett lag gjorda och
förlorade mål, är numera i Sverige i
stället för ->målkvot i serietävlingar
avgörande för placeringen av lag, som nått
samma poängsumma. Ett lag med större
målskillnad går före.
Systemet med målskillnad infördes i Sverige
i det nationella seriesystemet i fotboll till
säsongen 1940/41 samt i bandy, handboll och
ishockey till 1941/42. I vattenpolo tillämpas det
fr. o. m. 1942. C. L.
Målslag -»-Bandy, sp. 627.
Målsnöre -^-Löpning, sp. 276.
Målspaning är det militära uttrycket
för observationstjänst, där det gäller att
upptäcka mål inom ett visst område och
att fastställa målens karaktär och
verksamhet.
533
534
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
