Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mäkinen, Kaarlo - Mälarbadet - Mälaren runt, cykeltävling, av redaktör Paul Brewitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄK1NEN
Mäkinen, K a a r 1 o, finsk brottare (f.
1892), polistjänsteman, Åbo, vann
silvermedalj i fri stil, bantamvikt vid OS 1924
och guldmedalj i samma klass 1928.
Mäkinen vann tre finska mästerskap, i
grekiskromersk stil, fjädervikt 1921 och bantamvikt
1923, samt i fri stil, fjädervikt 1923. Vid VM i
grekisk-romersk stil 1922 blev han trea. M. J.
Mälarbadet i Stockholm hölls öppet
1906—18 och var den tidens största och
förnämsta inomhusbad i Sverige.
I Mälarbadet försiggingo bl. a. Nordiska
Spelens simtävlingar 1909, 13 och 17. Badet, som
låg mellan Norr Mälarstrand och
Hantverkar-gatan, hade en 25 yards lång bassäng samt en
7 m hög trampolin. Det rymde c:a 600
åskådare. År 1918 blev det lagerlokal. S. T.
MÄLAREN RUNT.
Sveriges klassiska cykeltävling.
Av redaktör Paul Brewitz.
Mälaren runt, Sveriges äldsta alltjämt
existerande cykeltävling och ett av den
svenska idrottens klassiska evenemang,
instiftades 1892 på initiativ av redaktör
Alex. Lindman och hölls även 1893. Följ.
år inställdes tävlingen, på grund av att
myndigheterna förbjödo loppets körande
med gemensam start. Från 1901 har
emellertid loppet körts årligen (utom 1920)
och från 1909 som svenskt mästerskap.
Tävlingen var till in på 1920-talet
cykelsäsongens utan gensägelse förnämsta, och
även sedan andra stora arrangemang
tillkommit, har Mälaren runt i stort sett
försvarat sin rangplats. Den absoluta eliten
av Sveriges cyklister har i regel ställt upp.
— Bilder från Mälaren runt återfinnas
vid art. Cykelsport (pl. 3 och bild 7).
Växlande bestämmelser om bana och start.
Utom de ordinarie loppen ha på distansen
Mälaren runt även körts det olympiska
landsvägsloppet 1912, Svenska Spelens cykellopp
1916, Nordiska mästerskapet 1917 (de båda
sistnämnda samtidigt med SM-loppen),
varjämte 1940 fjärde etappen i Sexdagarsloppet
utkämpades på samma sträcka. Dessutom hölls
1911 en internationell tävling Mälaren runt med
mål i Råsunda.
Startmellanrummen varierade i hög grad de
26 år tävlingen åktes med individuell start.
Ären 1901—02 startade man med 10m
mellanrum, 1903 med 5m, 1904—06 två och två med
10m mellan varje par, 1907—11 en och en med
5m, 1912 med 3m, 1913—15 med 2m (1916—19
gemensam start, 1920 ingen tävling), 1921 med
15m, 1922—30 med 5m och 1931 med 3m
mellanrum. Gemensam start infördes ånyo 1932.
Starten skedde samtliga år t. o. m. 1933 på
Liljeholmen, men målet har varit förlagt till
olika platser. I de två loppen på 90-talet var
målet vid Haga, 1901—33 Idrottsparken,
Östermalms idrottsplats eller Stadion, utom 1923, 26
och 29, då tävlingen avslutades utanför
velo-dromen vid Kristineberg. Från 1934 köres
loppet i motsatt riktning med start vid Haga
och mål i Enskede. I fråga om
terrängförhållanden kunna de bägge riktningarna anses
likvärdiga. Distansen uppgavs 1892 vara 318 km.
Den från 1934 i »vänstervarv» körda sträckan
mätte 305,8 km 1942.
Det första loppet.
Vid starten till det första loppet, lördagen 2
juli 1892, ställde 9 cyklister upp på gamla
landsvägsbron vid Hornstull: F. Markman och A.
Holmqvist, Malmö Velocipedklubb, F.
Karlström, Landskrona Velocipedklubb, John
Larsson, Norrköpings Bicycleklubb, bröderna Gideon
och Rudolf Ericsson samt L. From, Stockholms
Bicycleklubb, G. Fjaestad och B. Bruzelius,
Stockholms Velocipedförening.
Flera tusen personer hade infunnit sig till
starten, och många stodo hela natten utanför
firman Wiklunds skyltfönster vid Norrbro, där
intelefonerade rapporter anslogos. Ett par
dagliga tidningar gåvo på söndagen ut extrablad
om loppet — de första i sin art i Sverige.
Cyklisterna gynnades av ett strålande väder
och anlände före de beräknade ankomsttiderna
till städerna efter banan. Tre av favoriterna
måste på ett tidigt stadium utgå, Rudolf
Ericsson, Markman och Holmqvist. Gideon Ericsson
slet sig från sällskapet efter Enköping men
upphanns och passerades av Fjaestad, som
nådde målet utanför Haga södra grindar på 15t
56m 4,8S. Närmast följde G. Ericsson (16.20.05,6),
Bruzelius (16.53.35,6), From (16.53.36,4) och John
Larsson (17.33.46,8).
Efter tävlingen satte cykelfabrikanten A.
Wiklund upp ett pris till den som före 1 okt.
s. å. under kontroll gjort den snabbaste
åkningen Mälaren runt. L. From och John
Larsson åkte var för sig om priset. Den
förstnämnde fick ungefär samma tid som Fjaestad i den
riktiga tävlingen, under det att Larsson med
ett resultat på 15.28.19,6 underskred rekordet.
Nämnas bör att dessa individuellt åkande
cyklister måste öppna och stänga ett 50-tal
grindar, som funnos på banan. Vid tävlingarna
däremot öppnades dessa av grindvakter, när
cyklisterna passerade.
1893 års tävling.
I tävlingen 1893 startade 11 man, av vilka G.
Fjaestad, L. From, John Larsson och Gideon
Ericsson deltagit redan föregående år. Bland
de nytillkomna märktes de som allroundmän
kända Gävleborna E. Wiklund och R. Carrick.
543
Tryckt 2V5 43
544
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
