Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mästerskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄSTERSKAP
Internationella och nationella mästerskap.
Internationella mästerskap
förekomma i form av VM och EM, öppna för
deltagare från alla världens, resp. alla europeiska
länder. Inom amatörsporten kunna OS
jämställas med VM, och i vissa grenar, såsom boxning
och ishockey, gälla de även formellt VM. I
andra grenar, t. ex. skidsport — där F. I.
S.-tävlingarna sedan 1937 gälla som VM —
anordnas olympiska år inga VM, varför man även
i detta fall kan jämställa VM och OS. Detta
är däremot icke fallet i fråga om
skridskosporten, inom vilken VM anordnas även
olympiska år. I boxning och ishockey ha OS några
gånger även gällt EM, som då tilldelats bäste
europé, resp. bästa europeiska nation i tävlingen.
I vissa idrotter förekomma utom EM även
andra internationella mästerskap av regional
karaktär, såsom t. ex. nordiska (skandinaviska)
och sydamerikanska mästerskap.
I några fall ha tävlingar, som endast äro
öppna för en viss kategori av idrottsmän, t. ex.
studenter och militärer, karaktären av
internationella mästerskap. Sålunda ha i fäktning
några gånger anordnats EM, och likaså
betecknas de internationella studentspelen
<->-Akade-misk idrott, sp. 67) som akademiska VM, ehuru
icke officiellt.
En tävling som -^-Internationella
terrängloppet är trots sitt officiella namn,
International Cross Country Championship, ej att betrakta
som mästerskapstävling utan som landskamp.
Nationella mästerskap förekomma
i de flesta länder i form av landsmästerskap
(nationella mästerskap i inskränkt betydelse)
och olika former av distriktsmästerskap. För
uppmuntrande av yngre idrottsmän anordnas
i många länder särskilda juniormästerskap
(ofta såväl lands- som distriktsmästerskap), i
fri idrott dock vanligen utan seniorernas mest
ansträngande grenar. I vissa grenar anordnas
även ->oldboysmästerskap, som dock i regel ej
ha karaktären av officiella mästerskap.
Av mer eller mindre privat natur äro även
klubb- och stadsmästerskap, militära
mästerskap, student- och skolmästerskap samt olika
korporationsmästerskap.
I Sverige anordnas utom svenska
mästerskap och distriktsmästerskap, vid vilka
Riksidrottsförbundets mästerskapstecken utdelas, i
några idrotter, t. ex. simning och gång, även
sydsvenska, västsvenska o. s. v. mästerskap
samt i flera idrotter norrländska mästerskap.
Dessutom anordnas i idrotter, som sortera
under Riksidrottsförbundet, någon gång
länsmästerskap (t. ex. Skaraborgsmästerskap) och
häradsmästerskap (t. ex. Folkaremästerskap).
Vidare anordnas olika mästerskap av privat
natur: korporationsmästerskap, av vilka
polisens, brandkårens och godtemplarnas äro de
mest kända, akademiska mästerskap,
->kam-ratmästerskap o. s. v.
Av militära mästerskap märkas främst de för
alla tre försvarsgrenarna gemensamma i
modern femkamp (i vilken gren även civila
tilllåtas starta), fotboll, handboll, tennis och
längdlöpning på skidor. Dessutom ha de olika
försvarsgrenarna, särskilt flygvapnet och marinen,
egna mästerskap i flera idrotter.
Inom skyttet anordnas tävlingar om SM dels
av sportskytteförbundet, dels av
Skytteförbundens överstyrelse (riksmästerskap). Dessutom
anordnas förbunds- och kretsmästerskap. I
några fall förekomma mästerskap även för en
grupp förbund, t. ex. Mälardalsmästerskapet.
Vern är berättigad starta i en mästerskapstävling?
I regel ha amatörer och professionella skilda
mästerskap. Det viktigaste undantaget finnes
inom golfsporten, där i många länder utom
amatörmästerskapen även s. k. öppna
mästerskap (.open championships) anordnas, i vilka
även professionella äga rätt att starta.
I de flesta länder och i de flesta idrotter äro
endast landets egna medborgare
startberätti-gade i nationella mästerskap. I några länder,
bl. a. i England och USA, äro dock även
utlänningar startberättigade. I förstnämnda land
anordnas dubbla mästerskap i vissa idrotter,
bl. a. i fri idrott, där utom de »öppna»
mästerskapen även anordnas »slutna»
mästerskapstävlingar, i vilka endast britter få deltaga.
I tennis och golf förekommer en dylik
dubblering av mästerskapen i flera länder, i golf
bl. a. i Sverige, där de svenska öppna
amatörmästerskapen äro de enda nationella
mästerskap, i vilka utlänningar regelbundet få deltaga.
Tidigare voro svenska nationella mästerskap
även i några andra grenar, bl. a. tennis, öppna
för utlänningar. Vid SM i fri idrott (i vilka
då även SM i brottning ingingo) voro
idrottsmän från de nordiska länderna startberättigade
t. o. m. 1905, och inom skidsporten voro t. o. m.
1927 utlänningar, som varit bosatta i Sverige 12
månader före tävlingarna, startberättigade vid
SM och DM. Ett SM i inomhustennis, öppet
för utlänningar, spelades 1936.
Olika former för utseende av mästare.
Den äldsta formen för utseende av mästare
var utmaningsmästerskap, vid vilka
den som vunnit ett mästerskap förblev
innehavare av detta, tills han förlorade i en match
mot en godkänd utmanare. Denna form
förekommer numera endast i professionell idrott,
där den tillämpas i boxning, brottning, jeu de
paume och rodd.
Den vanligaste formen för utseende av
mästare är numera årliga
mästerskapstävlingar. Dessutom förekommer inom
cykelsporten (landsmästerskap för professionella
i vissa länder) och inom motorsporten (några
internationella och nationella mästerskap)
poängberäkning, varvid den bästa sammanlagda
placeringen vid vissa internationella, resp.
nationella stortävlingar under året är avgörande.
549 551
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
