- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 5. Lahtis-Röse /
599-600

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Navigation, av kommendörkapten Alex. Simonsson och redaktör Sten Thunvik - Hjälpmedel vid navigering - Nautiska instrument

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NAVIGATION

tast avvaras. I utrustningen ingå dessutom
för sjökortsarbetet linjal (bäst av celluloid)
och passare, ev. även
vinkelavsät-t a r e och parallellinjal. För djupmät-

Bild 3. Svenska farledsprickar. Observera att prickbyte kan
äga rum, om farkost går in i farled med ny huvudriktning.

ning måste ombord finnas lod (handlod). Den
nautiska instrumentutrustningen på sportbåtar
kompletteras med bl. a. kikare,
radioapparat, termometer och
barometer. Jfr Långfärdssegling, sp. 215.

Kompassen.

På för sportbruk avsedda båtar användas i
regel endast magnetkompasser (-^-Kompass).
Lämpligast äro vätskekompasser, vilka äro
mindre ömtåliga och ha större lugn än
luft-kompasser.

Kompassen skall placeras så, att
rorgängaren lätt kan avläsa den och så att dess
styrstreck ligga parallellt med eller i fartygets
mid-skeppslinje. Platsen bör vidare väljas så, att
kompassen i möjligaste mån blir fri från
magnetiska störningar av fartygets järndelar och

Bild 4. Lyths racerkompass.

599

så att dessa om möjligt bli symmetriskt
fördelade i förhållande till kompassplatsen.

Uppgifter om kompassens ->missvisning
finnas i seglingsbeskrivningar och på sjökort samt
på s. k. isogonkartor. Därest så är
nödvändigt, bör -^-deviationen
bestämmas för var 10. eller 15. grad och
antecknas i en deviationstabell, som
förvaras vid kompassplatsen.

Pejlskivan.

Vid uttagandet av bäringen till ett
föremål (riktningen i förhållande till
nordstrecket, jfr sp. 603) användes
lämpligast pejlskiva (bild 5). Denna
består av en platta med styrstreck,
som anbringas i farkostens
långskeppsriktning, en vridbar skiva med
samma gradering som kompassen
samt en rörlig siktarm (s. k. alidad).

Skivan vrides så, att den kurs
farkosten styr avläses mitt för plattans
främre styrstreck, samtidigt som det
föremål, som skall pejlas, syftas in
genom alidadens båda dioptrar. En
visare på den alidadspets, som är
närmast det pejlade föremålet, anger
då på skivan föremålets
kompassbäring, magnetiska bäring eller rättvisande
bäring, beroende på om kompasskurs, magnetisk
eller rättvisande kurs inställts mot plattans
styrstreck. För förvandling av bäringar gälla
samma regler som för förvandling av kurser
(se sp. 604).

Transportören.

För uttagning och avsättning av kurser och
bäringar i sjökortet användes en transportör
(bild 6). Denna är vanl. genomskinlig och har
formen av en rätvinklig likbent triangel,
graderad på undersidan och på översidan försedd
med dubbel sifferskala (0°—180° och 180°—360°).

Då en kurs eller bäring skall uttagas ur
kortet, lägges transportören med långsidan längs
kurs- eller bäringslinjen. Den skjutes därefter
med hjälp av en annan transportör eller en
linjal längs ena kortsidan, tills medelpunkten
träffar en meridian, då gradtalet avläses längs
denna. Skall kurs eller bäring utläggas på
kortet, placeras transportören i den givna vinkeln
till meridianen och skjutes därefter på liknande
sätt till fartygets läge på kortet eller till det
pejlade föremålet.

Loggen.

En ungefärlig fartbestämning kan göras utan
instrument genom iakttagelse av hur lång tid
ett ikastat föremål behöver för att flyta ett
uppmätt avstånd utmed farkostens sida.

Av logginstrumenten är handlogg eller s k ä d
d-! o g g enklast och består av en med bly tyngd försedd
sektorformad skädda av trä, som är fästad vid en
lina. När skäddan kastas över bord, ställer den sig
lodrätt i vattnet och bildar en i det närmaste fast
punkt. Med ledning av hur långt den med märken
försedda logglinan hinner löpa ut på viss tid,
vanligen 30 sek., kan man därför räkna ut båtens fart.
För hur uträkningen tillgår samt för uppkomstsättet

600

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/5/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free