Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländerna, av fil. dr W. J. A. Willems och redaktör Rune Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NEDERLÄNDERNA
Bild 3. Ett av Hollands framgångsrikaste damlag i lagkappsimning i mitten av 1930-talet: fr. v.
W. den Ouden, H. Mastenbroek, A. P. Timmermans och J. K. Selbach.
molen. Bland professionella sprinters står P.
Moeskops i särklass med icke mindre än 5 VM.
Av övriga yrkescyklister förtjäna stayeråkarna
D. Dickentman, P. van Hout och F. Slaats samt
sexdagarsspecialisterna P. van Kempen (»den
flygande holländaren»), J. Pijnenburg, A. J.
Braspenninx och C. Wals att nämnas.
Landsvägscyklisterna ha varit mindre
framgångsrika. Dock har C. Pellenaars vunnit VM
för amatörer, och i slutet av 1930-talet tillhörde
G. Schulte, M. Valentijn och T. Middelkamp
Europas bästa yrkescyklister.
Hastighetsåkning på skridsko, den enda
vintersporten av betydelse.
Skridskoåkning har som nämnts sedan
medeltidens slut varit nationalsport i
Holland, och i fråga om hastighetsåkning
har Holland varit föregångslandet
(->Has-tighetsåkning på skridsko, sp. 1139).
Den troligen första internationella tävlingen
i världen anordnades 1884 på Groote Wielen i
Leeuwarden, och följ. år startade holländaren
van der Zee i en mycket uppmärksammad
match i Oslo mot norrmannen Axel Paulsen
(-^-Hastighetsåkning på skridsko, sp. 1139). Det
var även det 1883 stiftade Koninklijke
Neder-landsche Schaatsenrijders Bond, som anordnade
de fyra första VM-tävlingarna (1889—93) och
tog initiativet till bildandet av det
internationella skridskoförbundet 1892. Fram till slutet
av 1890-talet var holländaren J. Edén den
dominerande hastighetsåkaren i internationell
konkurrens. År 1905 vann J. de König VM, och
på 1930-talet hade landet i S. Heiden, A. F. van
der Scheer och J. Langedijk goda representanter.
De bästa åkarna ha på grund av de ojämna
vintrarna i Holland huvudsakligen tränat i
Schweiz och Norge. Detta har möjliggjorts
genom att den holländske skridskoledaren G. van
Laer, som sedan 1937 är ordf. i det
internationella skridskoförbundet, betalt alla kostnaderna.
Typisk för holländsk skridskosport är en
sedan 1909 av Friesche Elfsteden Vereeniging i
Friesland anordnad långdistanstävling, som
samlar 100-tals deltagare och är ett evenemang
av samma art som Vasaloppet i Sverige.
Även konståkning och ishockey förekomma,
ehuru de ej omfattas med samma intresse som
hastighetsåkning. Skidtävlingar kunna på grund
av de snöfattiga vintrarna ej anordnas i
Holland. I G. M. M. Schimmelpenninck van der Oye
har dock Holland haft en god utförsåkerska.
Boxning, brottning och fäktning.
Av kampsportgrenarna tilldrar sig
boxningen det största intresset.
Den infördes 1897 i Amsterdam, och 1911
stiftades ett amatörförbund, Nederlandsche
Boks-bond. Den professionella boxningen fick först
1928 en gemensam organisation, Nederlandsche
Organisatie van Beroepsboksers.
Framgångsrikaste boxare har varit fjäderviktaren L. van
Klaveren, olympiasegrare 1928 och som
professionell Europamästare 1931—32. Av övriga
professionella boxare märkas tungviktarna P. van
der Veer, H. de Best och H. van’t Hoff.
I brottning, som endast förekommer i
grekiskromersk stil, har Holland ej haft några
internationella framgångar.
I fäktning, där Holland varit väl
representerat på värja och sabel, har landet vunnit 1
silver- och 7 olympiska bronsmedaljer samt
några EM. Framgångsrikaste fäktare ha varit
A. de Jong, som bl. a. vann EM på sabel 1922
och 23 samt EM på värja 1927, och W. Brouwer,
som vann EM på värja 1923. För övrigt märkas
G. van Rossem (president i Internationella
Fäkt-förbundet 1925—28), H. van Blijenburgh, W.
Daniels och J. v. d. Wiel samt bland damerna
J. de Boer.
Framgångsrika ryttare.
De första ryttartävlingarna i Holland
anordnades redan 1886, men först under
världskriget 1914—18 fick ridsporten
större utbredning, icke minst genom de
lantliga ryttarföreningarna.
Holland har sedan 1924 gjort en mycket stark
insats vid de olympiska ryttartävlingarna,
främst i fälttävlan, och vunnit 5 guld-, 2 sil-
614
20—]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
