Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Negrer i modern sport, av redaktör Ivar Arnö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NEGRER 1 MODERN SPORT
NEGRER I MODERN SPORT.
Av redaktör Ivar Arnö.
Negrerna, huvudsakligen de i USA
bosatta, ha under de senaste årtiondena
spelat en allt mer framträdande roll
inom sporten.
Sport och kroppsövningar förekomma i viss
utsträckning hos de på naturstadiet levande
negrerna i Afrika (-^-Naturfolkens sport), men
några insatser av betydelse i den moderna
sporten ha Afrikas negrer ej gjort.
Den förste neger, som gjorde sig känd inom
sporten, var den amerikanske boxaren Tom
Molyneaux i början av 1800-talet, och boxning
är också den gren, i vilken negrerna haft de
största framgångarna. Det professionella VM i
tungvikt har två gånger innehafts av negrer,
Jack Johnson och Joe Louis, under det att
andra goda tungviktare, Peter Jackson, Sam
Langford och Harry Wills, hört till sin tids
bästa men på grund av sin ras aldrig släppts
fram till titelmatcher. Även i övriga klasser
ha negrer ofta vunnit VM: Battling Siki
(fransman) och J. H. Lewis i lätt tungvikt, Tiger
Flowers i mellanvikt, J. Walcott och Young
Jack Thompson i weltervikt, Al Brown
(centralamerikan) i bantamvikt samt Small
Montana i flugvikt. Ännu mera berömd än dessa
är emellertid Henry Armstrong, som samtidigt
(1938) höll VM-titeln i welter-, lätt- och
fjädervikt. Två mulatter ha likaledes varit
professionella världsmästare, Joe Gans i lätt- och
G. Dixon i fjädervikt.
Även bland amatörerna ha flera negerboxare
varit av världsklass, och särskilt i USA:s och
Argentinas landslag ha ofta negrer medverkat.
Negrernas många framgångar i boxning torde
ha sin förklaring i att deras kroppsbyggnad
mycket väl lämpar sig för denna idrott. De ha
relativt långa armar och ben samt lång, smi-
dig muskulatur, vartill kommer att de, genom
att skallens ben hos dem äro tjockare än hos
den vita rasen, äro jämförelsevis okänsliga för
slag mot huvudet.
Näst i boxning ha negrerna haft sina största
framgångar i fri idrott, särskilt
kortdistanslöp-ning och hopp. Den förste negersprintern av
klass var den i Darlington, England, bosatte
A. Wharton, som vann engelska mästerskapet
på 100 yards 1886 och 87. Redan vid OS 1908
kvalificerade sig en neger, J. B. Taylor, för
finalen i löpning 400 m, och vid OS 1912 ansågs H.
P. Drew ha största utsikterna att vinna finalen
på 100 m men startade ej, enligt vad officiellt
meddelades på grund av en muskelsträckning.
Vid OS 1920 vann den engelske negern H.
Edwards bronsmedalj både på 100 m och 200 m,
och 1928 blev hans landsman J. E. London
silvermedaljör på 100 m. Från OS 1932
dominerade negrerna helt kortdistanslöpningen genom
en rad fenomenala USA-sprinters: E. Tolan,
R. Metcalfe, J. Owens, M. Robinson, A.
Williams och J. Luvalie, varjämte utom dessa bl. a.
E. Peacock, B. Johnson och N. Ewell under
denna tid hört till världseliten.
Även i medeldistanslöpning ha några negrer
varit av högsta internationella klass. Vid OS
1936 vann sålunda J. Woodruff, USA, löpning
800 m. Vidare märkas kanadensaren Ph.
Edwards och amerikanen J. Borican. Däremot
synes långdistanslöpning varken passa eller
intressera negrerna. R. E. Johnson, USA, var dock
jämte finnen V. Ritola 1921—24 USA:s mest
framgångsrike långdistanslöpare och blev trea
i terränglöpning vid OS 1924, F. Dixon vann
1942 USA-mästerskapet i terräng, och
Argentina har i L. Oliva haft en maratonlöpare av
någorlunda god klass.
Bland häcklöparna märkas utom J. Owens,
som tack vare sin snabbhet även var oslagbar
i häcklöpning 200 m, C. Brookins, J. Pollard
och J. Batiste.
Tre negrer besegra eliten av USA:s vita kortdistanslöpare. E. Peacock (t. v.) vinner amerikanska
mästerskapet på 100 m 1935 före sina rasfränder R. Metcalfe och J. Owens.
617
618
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
