Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nissing, Sven - Njutningsmedel och retmedel, av professor Sven Ingvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NJUTNINGSMEDEL OCH RETMEDEL
kavlebanorna för SM under åren 1918—34 samt
tjänstgjort som funktionär i skidlöpning, bl. a.
som internationell backdomare, och även i fri
idrott. Sedan 1917 tillhör han
redaktionskommittén för »På Skidor». — Han har medverkat
i propaganda- och jubileumsskrifter samt även
verkat som föredragshållare. S. L.
NJUTNINGSMEDEL OCH
RETMEDEL.
Av professor Sven Ingvar.
Njutningsmedel äro en grupp ämnen,
som förorsaka känslan av stegrat
välbefinnande. De viktigaste äro
alkoholhaltiga drycker, tobak samt kaffe, te och
kakao.
De nämnda njutningsmedlen ha det
gemensamt, att de i större eller mindre
grad påverka nervsystemet, så att en
förnimmelse av befrielse och lättnad
uppstår. De innehålla större eller mindre
kvantiteter av gifter med stimulerande
eller ofta förlamande verkan på centrala
nervsystemet, framför allt hjärnan.
Särskilt i fråga om alkohol framgår
giftverkan med all tydlighet av de svåra
för-lamningstillstånd med berusning,
om-töckning och bedövning, som regelbundet
följa vid bruket av större doser.
Samma verkningar som
njutningsmedlen, ehuru ojämförligt starkare, ha vissa
stimulantia, t. ex. morfin, kokain, heroin
och benzedrin. Bruket av dem
framkallar oftast ett starkt behov av fortsatt
bruk med stegrade doser. Det blir sedan
lätt en last, som tvingar den sjuke att
fortsätta utan hänsyn till den egna
hälsan, ekonomien, familjen,
samhällsplik-ter o. d.
De lustkänslor, som njutnings- och
retmed-len framkalla, förutsätta i nervsystemets
viktigare centra ett intensivt
ämnesomsättningsläge, som lätt förorsakar vävnadsskador.
Vanliga följdfenomen efter missbruk äro nervositet,
orosförnimmelse, dålig sömn, trötthet, missmod,
som kan stegras till förtvivlan och ångest.
Missbruk inverkar därför menligt såväl på
individens förmåga att fullgöra sina arbetsplikter som
ock i övrigt att anpassa sig i den samhälleliga
samlevnaden. Defekter av denna art göra, att
missbruket icke kan anses vara individens
ensak utan en samhällsangelägenhet.
Gemensamt för retmedlen liksom också för
de flesta njutningsmedel är vidare att de vid
missbruk alltid i främsta hand förstöra den
finaste och sprödaste mekanismen i vår hjärna,
den som reglerar vårt känsloliv och vårt
moraliska sinne. Offer för lustgifter bli därför
alltid på ett karakteristiskt sätt förändrade. De
förlora förmågan att anpassa det egna jaget
efter familj och omgivning, bli opålitliga,
hänsynslösa och egensinniga och i sitt retliga
tillstånd icke sällan brutala.
Missbruk av njutningsmedel och retmedel ha
förorsakat mänskligheten svåra sociala olyckor
och tvingat statsmakterna i alla kulturländer
till lagstiftningsåtgärder, avsedda att reglera
och dämpa bruket av dem. Även Nationernas
Förbunds hygieniska sektion i Genève har
under 1920- och 30-talen utfört ett förtjänstfullt
arbete för att reglera lustgiftstrafiken.
Arbetet att förhindra lustgiftssjukdomarnas
utbredning har i vissa fall varit mycket
framgångsrikt. Sålunda har i Sverige missbruket
av kokain och morfin genom
lagstiftningsåtgärder effektivt kunnat stäckas så när som på
några socialt betydelselösa fall.
Alkohol.
Det njutningsmedel, som för
mänskligheten spelat den största rollen, är
alkoholen. Trots alla framsteg i fråga om
alkoholseder under de senaste
mansåldrarna är konsumtionen av spritdrycker i
Sverige alltjämt högst betydande.
Svenska folkets utgifter för rusdrycker
utgjorde 1940 över 307 millioner kronor. De
sociala skador, som spriten förorsakar, äro
omöjliga att exakt beräkna. Vilken allvarlig fara
för folkhälsan alkoholmissbruket är framgår
emellertid av det faktum, att det säkerligen
finnes minst €0 000 alkoholsjuka, d. v. s. c:a 1 %
av hela befolkningen.
Alkoholens fysiologiska verkningar.
Ehuru alkoholen har ett visst, om också
obetydligt näringsvärde, är den på grund
av sin giftverkan på nervsystemet icke
användbar som näringsämne.
Undersökningar ha visat, att även relativt små
alkoholdoser försämra idrottsprestationer.
Precisionen, t. ex. vid skjutning,
försämras alltid avsevärt, koordinations- och
koncentrationsförmågan minskas.
Försök ha visat, att redan 5 mm3 alkohol,
motsvarande den mängd som finnes i ett litet
glas öl, försämra noggrannheten av utförda
prestationer.
Att den alkoholkonsumerande tror sig
ha blivit stimulerad av spriten är blott en
villa, framkallad därav att alkoholen ej
förlamar alla nervceller på en gång utan
till en början framför allt de hämmande
och kontrollerande nerverna.
649
650
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
