Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge, av redaktionssekr. Peder Christian Andersen, Oslo, och redaktör Rune Carlsson - Idrotten i äldre tid - Organisatorisk utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORGE
INNEHALL.
Sp.
Idrotten i äldre tid .......... 681
Organisatorisk utveckling____682
Världens främsta
vintersportland ......................... 687
Sommarsport....................................692
Idrottsanläggningar......................702
Sportpress ........................................703
Litteraturanvisningar ................704
IDROTTEN I ÄLDRE TID.
Norges rika sagolitteratur förtäljer om
norrmännens idrott redan tiden före
Norges samling till ett rike i slutet av
800-talet. Karga levnadsförhållanden drevo
folket ut på vikingatåg till rikare kuster.
Det var nödvändigt att kunna segla och
ro samt bruka båge, spjut och svärd. Jfr
art. Island.
Konungarna föregingo med gott
exempel. Om kung ->01av Tryggvason (d.
1000) t. ex. berättas att han var
starkare och snabbare än alla andra i Norge.
Han påstås ha gått på årorna utanför
relingen, när hans män rodde, samtidigt
som han jonglerade med tre svärd, så att
det ena alltid var i luften. Han säges
vidare ha kastat två spjut på en gång
och ha varit så skicklig bågskytt, att han
kunde skjuta en trätallrik från en
människas huvud.
Det kända norska storloppet på skidor,
->Birkebeinerloppet, bygger på sagans
berättelse om två birkebeinare, Thorstein
Skevla och Skjervald Skrukka, som 1206
buro den två år gamle kungasonen
Håkon Håkonsson från Gudbrandsdalen till
Österdalen för att rädda honom från att
falla i fiendehand. De utvaldes till denna
färd, emedan de voro de snabbaste
skid-löparna i Norge (bild 1). En annan av
sagornas idrottsbragder går igen i
Norges Skiforbunds emblem: berättelsen om
Arnljot Gelline (omkring 1000), som
skulle ha löpt med två man stående
bakpå sina skidor och likväl åkt så snabbt,
som om han varit ensam.
Norrmännen voro emellertid redan före
sagotiden goda skidlöpare. Norges äldsta
skid-fynd, från gården Mushom i övrebö i
Vest-Agder, torde datera sig från omkring 2000 f. Kr.
Denna 4 000 år gamla skida är smal och elegant
och icke olik en modern tävlingsmodell, varför
man kan antaga, att ägaren lagt vikt vid att
åka fort.
Vid vikingatågens slut omkring år 1000
och efter kristendomens införande i Norge
börjar idrottsintresset minska, och under
perioden 1400—1800 hör man mycket litet
om idrott i Norges historia.
Ända in på 1700-talet förekom det dock i
Norge, att man använde båge eller armborst på
jakt, och skidan har alltid varit ett oersättligt
samfärdsmedel vintertid i fjällbygderna och
skogarna. År 1717 omtalas för första gången
skidlöparavdelningar som självständiga förband
i norska hären, och 1747 fingo dessa en fast
organisation, som ägde bestånd till 1824. Under
1700-talet bildades även Norges första
skytteförening (1769 i Bergen).
ORGANISATORISK
UTVECKLING.
I mitten av 1800-talet vaknade
intresset för idrott åter i Norge. År 1845 ägde
den första pristävlingen på skidor rum i
Tromsö. Ett årtionde senare, 1855,
stiftades i Oslo Norges första turnförening,
och 1864 bildades Christiania Sköiteklub.
År 1863 anordnades i Trondheim världens
första skidutställning, och s. å. skrev
general O. Wergeland en broschyr om
skidlöpning. Från 1866 anordnades
regelbundet backtävlingar på skidor i Oslo,
och 1877 stiftades världens första skid-
Bild 1. Birkebeinarna läto enligt traditionen år
1206 Norges bästa skidlöpare föra konungasonen
Håkon Håkonsson i säkerhet undan de
rivaliserande baglerna. — Målning av K. Bergslien. —
Till minne av denna händelse har
Birkebeiner-rennet instiftats.
681
682
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
