Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge, av redaktionssekr. Peder Christian Andersen, Oslo, och redaktör Rune Carlsson - Världens främsta vintersportland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORGE
1909 anordnade ->Hovedlandsrennet, som
från 1938 är officiellt norskt mästerskap.
Slalomåkningen undanträngdes snart
av den mera publikdragande
backhoppningen, och den sista slalomtävlingen i
gammal stil i Holmenkolltävlingarna ägde
rum 1906. Först sedan den alpina
skidåkningen slagit igenom i Mellaneuropa,
återupptogs den 1930 i Norge, och sedan
1938 finnas norska mästerskap i slalom
och störtlopp både för herrar och damer.
I de »nordiska» grenarna förekomma
däremot inga mästerskap för damer.
Norge har spelat en betydelsefull roll
för den internationella skidsportens
utveckling, och bl. a. var det Norge, som
1910 inbjöd till stiftandet av
Internationella Skidkommissionen, ur vilken 1924
det Internationella Skidförbundet
framgick. Vidare ha enskilda norrmän och
norska trupper gjort en storartad
propaganda för skidsporten i främmande länder.
Även i fråga om skidmaterialets och
vallningsteknikens utveckling har Norge
spelat en ledande roll.
Den moderna tävlingsskidan bygger främst
på Telemarksskidan, skidbindningen har nått
nuvarande ändamålsenlighet tack vare
betydelsefulla konstruktioner av F. Huitfeldt samt
Lauritz Bergendahl, M. Eriksen och B. With,
och slutligen ha T. Skjelsbek och P. östbye
största förtjänsten av vallningsproblemets
lösning (->-Skidvallning).
Av de många ypperliga skidlöpare, som Norge
haft, märkas i första hand två stora
»skid-kungar», som tillhört eliten i såväl
längdlöpning som backhoppning: Lauritz Bergendahl
1909—15 samt T. Haug 1918—24. Av ungefär
samma höga klass voro H. Ökern, T. Strömstad,
J. Gröttumsbraaten och A. Rustadstuen, vilka
dock icke lyckades vinna någon »stor»
5-mils-tävling.
Bland framgångsrika längdlöpare märkas
vidare E. Rönæs, J. Maardalen, O. Kjelbotn, O.
Hegge, O. Stenen, S. Vestad, A. Ryen, O. ökern,
O. Gjöslien och Lars Bergendahl. Av dessa
ha alla — utom Rönæs — även med framgång
deltagit i kombinerad tävlan.
Bland de många specialisterna i kombinerad
tävlan märkas, utom de ovannämnda, O. Aasen,
O. Kolterud, O. Hagen, som även var av
världsklass på 18 km, H. Vinjarengen, O. Hoffsbakken,
T. och S. Brodahl, T. Skinnarland samt E.
Kvanlid.
Speciella backtävlingar ha sparsamt
förekommit i Norge intill 1930-talet, och flertalet
hoppare har därför även deltagit i kombinerad
681 690
Bild 4. Norges enda luftlinbana finnes i
industristaden Rjukan. Staden är omgiven av höga
fjäll och därför 4 mån. om året utan sol. Norsk
Hydro, som äger stadens fabriker, har anlagt
linbanan, som på några minuter för upp sina
passagerare till solen och fjällvidderna.
tävlan. De bästa hopparna ha varit Lauritz
Bergendahl, Marius Eriksen, L. Högvold, O.
Aasen, N. Bonna, J. T. Thams, K. Wahlberg, S.
Sollid, bröderna S„ B. och A. Ruud, H. Beck,
Alf och Reidar Andersen, A. Kongsgaard samt
H. Myhra. Av dessa äro B. Ruud och J. T.
Thams de mest berömda.
I utförsåkning ha Laila Schou Nilsen,
bröderna S. och B. Ruud samt K. Berg nått
framgångar i internationell konkurrens.
En rad världsstjärnor i skridskoåkning.
Det första skridskoloppet i Norge ägde
rum 1 mars 1863 i Oslo på isen i hamnen,
och med den amerikanske konståkaren
Jackson Haines’ nordiska turné 1869 och
70 blev skridskoåkning en modesak. Sitt
genombrott som publiksport fick
denna gren dock först med Axel
Paul-sen, som var lika god konst- som
hastighetsåkare och liksom senare H. Hagen
m. fi. framgångsrikt konkurrerade med
Mellaneuropas och USA:s bästa
hastighetsåkare. Paulsen besegrade 26 febr.
1885 på Frognerkilen i Oslo holländaren
van der Zee i en mycket uppmärksammad
tävling om »världsmästerskapet», som bl. a.
föranledde det första extranumret i den
norska tidningspressens historia
(->Has-tighetsåkning på skridsko, sp. 1139). År
1890 anordnades de första norska
mästerskapen i hastighetsåkning.
Den norska skridskosportens första
centrum och självskrivet träningskvarter
för utlänningar blev ->Hamar. Från 1908
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
