Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norge, av redaktionssekr. Peder Christian Andersen, Oslo, och redaktör Rune Carlsson - Idrottsanläggningar - Sportpress - Litteraturanvisningar - Norges Automobilklub - Norges Idrettsforbund - Norges Jeger- og Fiskerforbund - Norges Landsforbund for Idrett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORGES AUTOMOBILKLUB
Först från 1930-talet ha stat och kommun
börjat anlägga idrottsplatser. Sålunda fick
Moss 1938 en kommunal idrottsplats (Mellös
Stadion), och 1922 byggde Oslo sin första
kommunala anläggning, vid Jordal, med plats för
sommar- och vinteridrott, gymnastiksal,
simhall o. s. v. Endast i fråga om simhallar ha
kommunerna redan från början (Bislets bad i
Oslo 1917) gått i spetsen.
Sportpress.
Norges första allmänna sporttidskrift var
Norsk Idrætsblad, som utkom med ett
nummer i veckan 1883—1915. Sistn. år sammanslogs
Idrætsbladet med den 1908 grundade Sport, som
främst varit språkrör för de kretsar, vilka
ivrade för en ny central idrottsorganisation, men
nedlades efter några år. Främsta medarbetare
i Norsk Idrætsblad voro H. Wergeland och
J. Gröttum, i Sport J. P. Dahl och O. T.
Kl ingenberg.
År 1913 utkom första numret av
->-Sports-manden, som mer än de ovan nämnda
tidskrifterna vände sig till den breda idrottspubliken.
I Sportsmanden uppgick 1932 en 1914 grundad
tidskrift, ->-Idrettsliv, som på 1920-talet var
Norges ledande. Efter nyordningen av norsk
idrott hösten 1940 utkommer Sportsmanden
under titeln Norges Idrettsblad. Sportsmanden
räknade som främsta medarbetare Oskar Olsen,
C. Hoff, C. Matheson och Alf Eriksen;
Idretts-liv P. Chr. Andersen, Finn Amundsen, E. Staff
och Trygve Gulbranssen. Idræt, som utkom
1915—19, var språkrör för Centralforeningen.
Några specialidrotter ha haft egna tidskrifter.
Av dessa må nämnas Kongelig Norsk
Seilfor-enings organ, Seilas (utk. 1904—40), och Norges
Jeger- og Fiskerforbunds tidskrift (gr. 1872).
Vidare må nämnas Officielt Meddelelsesblad for
Norges Landsforbund for Idrett (Norsk Idrett),
som utkom t. o. m. 1940.
Norges Automobilklub, eg.
Kongelig Norsk Automobilklub (förk.
K.N.A.), bildades i Oslo 4 jan. 1907 på
initiativ av Chr. Langaard som Norsk
Automobilklub och antog nuv. namn 1913.
K. N. A., som sedan 1909 är ansluten till
A. I. A. C. R., har bl. a. anordnat flera av
Norges största biltävlingar och utger vartannat år
»Rutebok og årbok». Officiellt organ är sedan
1924 tidskriften Motorliv. Vid krigsutbrottet
1939 var antalet medl. 3 500, fördelade på 18
landsortsavdelningar. P. C. A.
Norges Idrettsforbund, stiftat sept. 1940
genom sammanslagning av ->Norges
Landsforbund for Idrett och
Arbeider-nes Idrettsforbund (-^-Norge, sp. 685).
Den 22 november 1940 nyordnades
Norges Idrettsforbund och underställdes
Dagspressen började först omkring 1910 i
större utsträckning intressera sig för sport,
varvid örebladet gick i spetsen, men först omkring
1915 anställdes särskilda sportredaktörer.
Aftenposten (vars främste sportskribent varit P. Chr.
Andersen), Dagbladet (A. Skouen), Morgenposten
(Hj. Johannesen) samt de numera nedlagda
Tidens Tegn (J. Juve) och Arbeiderbladet (S.
Helgesen; tidigare i än högre grad
Socialdemokraten) ha ägnat sporten stort utrymme.
Litteraturanvisningar.
Någon mera omfattande översiktsskildring av
den norska idrottens utveckling finnes ej.
Nämnas bör dock J. Lyngs »Norsk idrett fra hobby
til samfundsak» (1937). Delvis goda historiska
översikter av de olika idrottsgrenarnas
utveckling ges i »Idrætsboken» (ett standardverk i 4
bd, 1922—23, som dock mest behandlar teknik,
träning etc.), och mycket värdefullt material
finnes i olika idrottsorganisationers års- och
jubileumsböcker.
För vintersportens del föreligga främst »Norsk
sköiteidræts saga, Norges Sköiteforbund 1893—
1918» och »Föreningen til Ski-Idrettens Fremme
gjennem 50 år 1883—1933» samt E. Bergsland
»Norsk skilöpning idag» (1940). I övrigt
märkas »Norges Fotballforbund 1902—1927», »Oslo
Fotballkrets jubileumsbok» (1933), »Kongelig
Norsk Seilforening 1883—1933», »Christiania
Ro-klub 1878—1928», »Norske Studenters Roklul?
gjennem 25 år 1897—1922», »Den hvite sport.
Norges Tennisforbund 1909—1934», »Av norsk
brytesports saga 1909—1939», »Norges
Gymna-stikk- og Turnforbund. 50 år 1890—1940» (1941),
»Oslo Turnforenings historie. 1855—1930»,
»Skyt-tersaken i Norge» (1927) och »Noen skyttertall
fra 1897—1940».
Slutligen må nämnas två arbeten om norskt
friluftsliv: »Oslo-Marka» (2 bd, 1938—39) och
»Oslo-Fjorden» (1 bd, 1939). P. C. A.
Departementet for Arbeidstjeneste og
Idrett (-»-Norge, sp. 686).
Ordf. i interimstyrelsen hösten 1940 var O.
Helset. Chefer efter nyordningen ha varit E.
Reichborn Kjennerud 1941—42 och C. Hoff
sedan 1942.
Norges Jeger- og Fiskerforbund
stiftades 1871 under namnet Norsk
Jæger-og Fiskerforening, omorganiserades 1928
och fick sitt nuv. namn 1937.
Förbundet består dels av omkring 50
lokalföreningar, dels av enskilda medlemmar. En
tidskrift har utgivits sedan 1872. P. C. A.
Norges Landsforbund for Idrett
stiftades 1919 och var till 1940 Norges centrala
idrottsorganisation.
Norges Landsforbund for Idrett tillkom på
stortingets initiativ för att lösa den tredje
703
Tryckt «/« 43
704
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
