Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrbottens län, av redaktör V. Lidngren, Luleå - Norrbottens Skytteförbund - Norrby, Samuel - Norrköping, av redaktör Sven Linér och redaktör Sten Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORRKÖPING
hockey (sedan 1933). Intresset för brottning är
störst i Kiruna och Malmberget, som frambragt
flera ypperliga representanter, därnäst i Boden
och Haparanda. Boxning bedrives sedan
början av 1920-talet flitigt i dessa orter och i Luleå,
och de norrbottniska »yrvädersboxarna» ha gjort
sig fruktade för sin goda kondition. I simning
har Boden spelat största rollen. Hämmande
verkar bristen på inomhusbad, som blott
finnes i Munksund (utanför Piteå), invigt 1938.
Främsta idrottsorter i kustlandet äro ->Piteå,
->Luleå och Haparanda, där Haparanda skf (st.
1895, 184 medl. 1943) är äldst och störst och
Haparanda SK (st. 1929, 214 medl.) efterträtt
den 1926 upplösta IFK som ledande förening.
IFK:s mest berömda medlemmar voro
skidlö-perskan Elin Pikkuniemi samt den verksamme
organisatören Mauritz Nilsson. En ny förening
IF Taktik (115 medl.), tillkom 1932. Haparanda
fick först 1936 en modern idrottsplats —
dessförinnan arrangerades tävlingarna i den finska
staden Torneå. — I kustlandet märkes även
Nederkalix skf (st. 1903, 126 medl.).
Kring ->-Boden, där militärföreningarna spela
en stor roll, finnas många livskraftiga klubbar.
Mest känd är Vittjärvs IK (st. 1924, 69 medl.),
till vars mest kända skidlöpare ha hört N.
Englund, Allan Karlsson samt flera bröder
Olofsson. En modern idrottsplats invigdes 1942.
I Tornedalen märkas särskilt IFK Kalix (st.
1921, 98 medl.), Pajala IF (st. 1928, 199 medl.),
vars mest kände medlem är skidlöparen H.
Lauri, överkalix-Svartby skf (st. 1903,104 medl.),
Överkalix IF (st. 1923, 145 medl.) samt
över-torneå skf (st. 1901, 122 medl.) och Övertorneà
IF (st. 1927, 102 medl.). Tornedalsklubbarna, som
alla ha lovande skidlöpare, ha efter 1939 gjort
stora framsteg i flera idrotter, delvis beroende
på de impulser man fått av till militärtjänst
inkallade idrottsmän söderifrån.
Ledande orter vid malmfälten, där
idrottsin-tresset är synnerligen stort och kraftigt
understödes av gruvbolaget, äro
->Gällivare-Malm-berget-Koskullskulle och ->-Kiruna.
I lappmarken märkas särskilt flera
livskraftiga skidklubbar, som på 1930-talet börjat idka
många idrotter. Mest känd är Jokkmokks SK
(-^Jokkmokk). Arvidsjaurs IF:s (st. 1925, 80
medl.) mest kända medlemmar äro
Vasalopps-segraren 1930, V. Lundström, och svenska
mäs-tarinnan s. å., H. Rehnberg. I Arvidsjaurs SF,
som var en av sekelskiftets ledande men
upplöstes omkring 1912, märktes framför allt Lars
Olofsson, J. Sivertsson, bröderna Grubbström
och J. Sjulsson. I Arjeplogs SK (st. 1926, 64
medl.) har J. A. Persson varit mest
framgångsrik, medan Porjus IK (st. 1922, 64 medl.) i J.
Berger haft en mycket god representant.
Lappmarken har även flera betydande
skytteföreningar såsom Jokkmokks skf (st. 1902, 12
medl.) och Arvidsjaurs skf (st. 1903, 229 medl.)
Fotboll administreras av Norrbottens
Fotbollförbund (st. 1917, 81 klubbar med 6 828 medl.),
som till 1939, då Norrbottens Bandyförbund
bildades, även administrerade bandy.
Norrbottens Skytteförbund bildades i
Luleå 27 sept. 1893. Det anordnade 1928
i Boden en partiell riksskyttetävling för
Norr- och Västerbotten (408 deltagare).
Förbundet omfattade 1 jan. 1943 126 föreningar
med 12 926 aktiva skyttar.
Ordf. i förbundsstyrelsen ha varit: H. örtenblad
1893, M. Alsterlund 1894—99, U. Weijdling 1899—
1902, S. W. Sundelius 1904, H. örtenblad 1905—17
och G. Groth sedan 1918.
Förbundsmästare i s k o 1 s k j u t n i n g
(sedan 1924): 1924 E. A. Nilsson, Svartö; 1925 B.
Gustafsson, Kiruna; 1926 F. Olsson, Luleå; 1927 J.
Andersson, Ing 4; 1928 B. Axelsson, I 19; 1929 J.
Strömberg, I 19; 1930 F. Olsson, Luleå; 1931 G.
Dyrsch, Ing 4; 1932 G. Rova, Kuivakangas; 1933 J.
Sandin, Kiruna; 1934 F. Olsson, Luleå; 1935 E.
Axelsson, I 19; 1936 E. Johansson, Svartö; 1937—
38 A. Johansson, I 19; 1939 S. Häggström, Ale;
1940 B. Arm, Nederkalix; 1941 O. Arm, Nederkalix;
1942 E. Arm, Nederkalix.
F ö r b u n d s m ä s t a r e i f ä 11 s k j u t n i n g
(inst. 1909): 1909 J. Sandberg, Storrödjningen;
1910 N. O. Karlsson, Ing 4; 1911 H. Vikström,
Luleå; 1912 H. G. Nolsson, Nederluleå; 1913 F.
Lundin, A 8; 1914 K. E. Ridderstråle, I 19; 1915
R. Carlström, A 4; 1916 G. H. Vikström,
Nederluleå; 1917 W. Johansson, Boden; 1918 O. A.
Vikström, Nederluleå; 1919 G. B. Norlander, Nederluleå;
1920 S. Leijon, Boden; 1921 O. A. Lindgren, I 19;
1922 J.A.Lundström, Boden; 1923 L. J:son Laurén,
I 19; 1924 R. Abraham, I 19; 1925 E. Eriksson,
Koskullskulle; 1926 V. Granvik, Haparanda; 1927
E. Axelsson, I 19; 192S G. B. Pettersson, Boden;
1929 J. A. Isaksson, Luleå; 1930 Hj. Sundbaum,
Luleå; 1931 E. Sandström, Svartö; 1932 R.
Abraham, I 19; 1933 S. Johansson, Svartö; 1934 E.
Vikström, Unby; 1935 N. Flodström, Malmberget; 1936
K. G. Niska, I 19; 1937 A. Johansson, I 19; 1938
A. Svarvare, A 8; 1939 S. Häggström, Ale; 1940 B.
Sandström, Svartö; 1941 J. Johansson, Malmberget;
1942 J. Wikström, Sunderbyn. N. J-son.
Norrby, Samuel, kastare (f. 1906
13/11), komminister i Nacka, är sedan 1942
svenska kyrkans idrottssekreterare.
Norrby, som t. o. m. 1937 tävlade för Hellas,
1938—41 för St järnhovs IF, vann SM i
kulstöt-ning 1930—34 och två landskamper, blev fyra
vid EM 1934 och satte 1933 svenskt rekord med
15,20 och 15,30 m. Han har även varit god
diskuskastare och — trots sin tunga kropp —
sprinter och hoppare samt har bl. a. nått 11,4
på 100 m, 175 cm i höjdhopp, 669 i längdhopp
och 305 i st. längdhopp. Sedan 1942 är han
styrelseled. i Hellas. — Norrby stötte med
utmärkt teknik men var ej särskilt stark. —
Han har utgivit »Vasalopp och kyrkmarsch»
(1943). S.L.
NORRKÖPING.
Av redaktör Sven Linér och redaktör Sten
Svensson.
Norrköping, stad i Östergötland kring
Motala ström, nära utloppet i Bråviken
(72 089 inv. 1943), har omkring 85
idrottsföreningar med c:a 10 000 medl. Så gott
som alla idrotter utövas i staden, vars
709
710
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
