Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nässjö - Nät - Nätboll - Nääs - Nödmasten →Konstsimning, sp. 912 - Nödsignal - Nörklit, Maud - Nörland, Oskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skridskoåkning, orienteringslöpning och bowling.
Klubben har sedan 1903 egen idrottsplats samt
sedan 1924 skidbacke (omkring 20 m hopplängd).
IFK (st. 1924, 59 medl.) bedriver huvudsakl.
bandy, där föreningen från 1942 spelar i div. II.
Nässjö Sim- och Livräddningssällskap (st.
1923, 103 medl.), som har »simstadion» i
Hand-skerydsjön, är ett av Götalands mest livaktiga.
Mest kända äro J. Adrian samt bland damerna
Astrid Carlsson och S. Krantz.
Specialklubbar finnas för boxning, brottning,
bowling, tennis och cykel, dessutom en
avdelning av S. M. K., som sedan 1934 har
motorstadion, upplåtet även för travtävlingar, i
Norrboda 2 km n. om staden. Skidfrämjandets
lokalavdelning har sedan 1942 skidstuga i
Löv-hult (3 km ö. om staden).
Staden äger en modern idrottshall (invigd
1939) med banor för tennis och bowling. Även
övrig inomhusidrott bedrives där.
S. M-r.
Nät (eng. net, fr. filet, ty. Netz)
förekommer i många bollspel, dels för att
skilja de båda planhalvorna (t. ex. i
tennis och badminton), dels för att
uppfånga bollar, som passerat genom målet
(t. ex. i fotboll och bandy).
I fråga om nätets mått i tennis och liknande
spel hänvisas till resp. artiklar.
Nätboll är en mindre bruklig
beteckning för →volleyball. V. G. Balck
föreslog i sin »Illustrerad idrottsbok» (bd I,
1886) ordet nätboll som försvenskning av
lawntennis, men denna beteckning slog
ej igenom.
Nääs, ett numera staten tillhörigt, 1872
inrättat slöjdseminarium på godset med
samma namn vid sjön Sävelången i
Västergötland, har sedan 1895 även haft
kurser i lek, idrott och gymnastik. Nääs är
en av de första platser i världen, där
handboll spelats (→Handboll, sp. 1055).
Kurserna på Nääs ha haft stor betydelse för
lekens och idrottens utbredning i svenska
skolor. Då över 3 000 utlänningar under årens lopp
deltagit i kurserna, ha dessa kraftigt bidragit
till spridandet av kännedomen om den lingska
gymnastiken i utlandet. — Litt.: »Nääs
1872—1942» (1942).
R. H-m.
Nödmasten →Konstsimning, sp. 912.
Nödsignal avgives för att påkalla hjälp
i allvarligt nödläge, och tecknen avpassas
efter föreliggande situation.
1. Sjöt. Fartyg skola enligt
ombordläggningsreglementet (→Navigation, sp. 605)
använda nödsignaler av följande slag:
a) kanonskott eller andra knallsignaler,
avgivna med omkr. en minuts mellanrum; b) den
internationella signalbokens nödsignal,
betecknad med N. C.; c) avståndssignal, bestående av
fyrkantig flagga, över eller under vilken
anbringats vävkula eller liknande; d) oavbruten
mistsignalering.
Under mörker tillkomma: eldslågor från
fartyget samt raketer, bomber e. d., avskjutna
en i sänder med korta mellanrum.
S. T.
2. Fjällsportt. Enligt det internationella
signalsystem, som upprättats, skall viss signal
avgivas med regelbundna mellanrum sex gånger
under loppet av en minut. Mellan två
teckenserier göres minst en minuts uppehåll.
De tecken, som närmast komma ifråga, äro:
rop, signaler i visselpipa, skott, visandet
av lätt synligt föremål, blottandet av bar eld
samt solreflexer (med tillhjälp av fickspegel,
ev. fickurets glas).
Svarssignal (»nödsignal uppfattad») avgives
genom liknande tecken, upprepade
regelbundet tre gånger under en minut.
Pan.
Nörklit, Maud, häcklöperska (f.
Sundberg, 1911 22/12), Malmö, är en av
Sveriges mest kända kvinnliga
idrottsutövare.
Hon nådde som
skolflicka i IFK Enskede
svenska eliten och
deltog på 100 m i OS 1928
men blev utslagen i
mellanheatet. Hon var
även en av Sveriges
bästa i längdhopp med
och utan anlopp samt
höjdhopp men
specialiserade sig på
häcklöpning 80 m, där hon vann
SM 1931—42 (utom 1935
och 40). Hon har även
vunnit 6 SM i
stafett-löpning. Hon satte 1928
svenskt rekord på såväl
60 m (8,os) som 100 m
(bäst 12,7). Maud
Nörklit tävlade t. o. m. 1929
för IFK Enskede,
1930—39 för IK Göta och
fr. o. m. 1941 för
Malmö AI.
S. L.
Nörland, Oskar, tidigare Nielsen,
dansk fotbollsspelare (1882—1941),
trafikkontrollör vid danska statsbanorna,
Köpenhamn, spelade högerytter i de danska
lag, som vunno silvermedalj vid OS 1908
och 12. Bild vid art. Fotboll, sp. 213—14.
 |
| Maud Sundberg-Nörklit. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
