Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olympiska spel - Olympia och antikens Olympiska Spel, av professor Martin P:n Nilsson och redaktör Rune Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLYMPISKA SPE L
Bild 1. Pelops störtar Myrtilos i havet.
Altes Museum, Berlin.
norr om Olympia belägna staden Elis.
Bestämmelserna om den gudsfred,
eke-cheiria, som skulle härska en månad
under tiden för spelen, utfärdades av
konung Iphitos av Elis och ingraverades på
en diskus, som förvarades i Heras tempel
och ännu fanns kvar, då den forngrekiske
resebeskrivaren Pausanias på 100-talet
e. Kr. besökte Olympia.
När Iphitos levde är ej med säkerhet känt,
men sannolikt kan tidpunkten sättas till
början av 800-talet, d. v. s. omkring 100 år före
de »första» Olympiska Spelen, 776 f. Kr., vid
vilka Koroibos segrade i stadionloppet.
Olympiska Spelen utvecklade sig 776—576 f. Kr.
till en allgrekisk nationalfest.
Under omkring 200 år kämpade Elis
och Pisa om spelens ledning. Om hur
denna strid förlöpte lämna antikens
författare motsägande uppgifter.
I stort sett torde eléerna ha haft kontrollen,
även om de nominellt delade ledningen med
pisaterna. Enligt Pausanias skulle Pisa ensamt
ha haft ledningen endast 748 f. Kr., då
pisaterna kallat Argos härskare till sin hjälp, och
644. Under den tid, då Argos hade inflytande
på spelen, infördes Herakulten i Olympia.
Striden mellan eléer och pisater slutade först
sedan de förstnämnda förstört Pisa, vilket av
en del forskare dateras till 580 f. Kr., av andra
till 400-talet. I varje fall var Pisas inflytande
på ledningen från 580 f. Kr. mycket ringa.
Sedan Pisa förstörts, hade Elis alltid ledningen
utom 364 f. Kr., då arkadierna besatt Olympia
och ledde spelen i pisaternas namn.
Under de första 50 åren deltogo endast
folken från västra Peloponnesos, men
under den därpå följande tiden kommo
så småningom deltagare från
så gott som alla Greklands
stater och från de under 700- och
600-talen grundade grekiska
kolonierna. Sedan Sparta 724
f. Kr. erövrat Messenien,
varifrån de flesta tidigare segrarna
kommit, spelade spartanerna
en dominerande roll till 580
f. Kr., då deras segrar plötsligt
upphörde,
i Samtidigt som spelens
betydelse under de första 200 åren
stadigt växte, utökades
programmet, som ursprungligen
endast omfattade ett
kort-distanslopp (se sp. 783).
De Olympiska Spelens glanstid.
Den följande perioden är den mest
glansfulla i spelens historia. Elis ledning
är obestridd, så när som på det ovan
angivna undantaget.
I idrottsligt hänseende betecknar tiden
576—476 f. Kr. höjdpunkten. Segrarna i
Olympia, som från denna tid få rätt att
ställa upp sina statyer i Altis, äro
typiska exponenter för det antika
skönhetsidealet, harmoniskt utvecklade män,
som endast tävla för äran. De grekiska
kolonierna kring Medelhavet dominera i
ännu högre grad än Sparta tidigare.
Tiden mellan persiska och
peloponnesiska krigen framstår emellertid, trots
begynnande professionalism, som spelens
egentliga storhetstid. Olympia blir då i
högre grad än någonsin tidigare eller
senare Greklands nationella centrum. Nya
byggnader uppföras, bl. a. det alla andra
dominerande Zeustemplet. Stadion och
hippodromen anläggas.
Efter det peloponnesiska kriget erövrades Elis
399 f. Kr. av Sparta, som dittills varit eléernas
politiska stöd men under kriget kommit i spänt
förhållande till dem. Elis fick dock behålla
ledningen av spelen, men dessa voro i
fortsättningen endast av lokal karaktär och återfingo
sin betydelse först sedan Elis 371 f. Kr.
återvunnit sitt politiska oberoende.
Den hellenistiska tiden.
Slaget vid Chaironeia 338 f. Kr. gjorde
konung Filip av Makedonien till Grek-
771
798
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
