Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olympiska spel - Moderna Olympiska Spel, av redaktörerna Sven Lindhagen och Rune Carlsson - Olympiska Sommarspel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLYMPISKA SPEL
OS 1916. För spelen byggdes vid
Berlins västra stadsgräns -^-Grunewald
Stadion med plats för 50 000 åskådare.
Världskrigets utbrott 1914 förhindrade
emellertid spelens hållande.
OS 192» i Antwerpen.
Vid den olympiska kongressen i
Lausanne 1919 fick Belgien i uppdrag att
anordna 1920 års spel och lyckades trots
den korta förberedelsetiden genomföra
dem. Organisationen klickade emellertid
på flera punkter, och bortsett från
fotbollsturneringen och några andra
tävlingar var publikintresset ringa.
Ursprungligen skulle Frankrike ha anordnat
spelen men drog sig tillbaka till förmån för
Belgien. Ordförande i organisationskommittén
var greve H. de Baillet-Latour, sekreterare
A. Verdyck.
Programmet omfattade boxning, brottning,
cykelåkning, fotboll, fri idrott, fäktning,
gymnastik, hästpolo, modern femkamp, ridning,
rodd, segling, simning och vattenpolo, skytte,
tennis, tyngdlyftning samt konståkning på
skridsko och ishockey. Även tävlingar i konst
och litteratur förekommo samt utom det
officiella programmet bågskytte, landhockey och
rugby.
Tävlingarna i fri idrott och gymnastik samt
delvis i ridning ägde rum på Champs de
Beer-schot, som utbyggts för spelen och rymde 40 000
åskådare. Löparbanan mätte 400 m. Boxning,
brottning och tyngdlyftning voro förlagda till
festsalen i Antwerpens zoologiska trädgård,
bancykeltävlingarna till Antwerpens velodrom
och fäktningen till utställningshallar i
utkanten av staden. Roddtävlingarna avgjordes på
kanalen mellan Marly och Trois Fontaines i
närheten av Bryssel. Ett simstadion hade
utbyggts i en av Antwerpens gamla vallgravar.
På grund av den starka märgelhalten var
vattnet mycket tungsummet, vilket förklarar de
över lag dåliga tiderna. Tävlingarna i skytte
ägde rum på tre olika banor: gevärsskyttet på
belgiska arméns övningsplats Camp de
Bever-loo vid staden Bourg-Leopold, lerduveskyttet
vid Hoog-Boom, 17 km n. om Antwerpen, och
hjortskyttet på belgiska artilleriets skjutfält
vid Braschet-Polygone, 27 km från Antwerpen.
Hästpolo och segling hade förlagts till Ostende.
Tävlingarna i konståkning på skridsko och i
ishockey höllos i Antwerpens ispalats.
I spelen deltogo 2 606 tävlande från 29
nationer. De i världskriget 1914—18 besegrade
centralmakterna (Tyskland, Österrike, Ungern,
Bulgarien och Turkiet) voro uteslutna från
deltagande. Talrikast representerade voro Belgien
(332), Frankrike (292), USA (282), Sverige (246),
England (224) och Norge (194). Danmark
deltog med 134, Finland med 59 man.
Spelen invigdes 14 aug. av konung Albert av
Belgien, och avslutningshögtidligheten hölls 29
aug. De tävlingar, som genomfördes på annan
tid, voro: konståkning på skridsko och ishockey
(april), hästpolo, segling och skytte (juli),
fotboll (aug.—sept.) samt ridning (sept.).
USA dominerade i fri idrott och simning och
blev överlägset bästa nation med 40 segrar, 26
andra- och 24’/2 tredjeplaceringar. Spelens
sensation var Finlands starka insats.
Framgångsrikaste idrottsman blev fäktaren N. Nadi,
Italien, med 5 guldmedaljer. Tre män, löparen
P. Nurmi, Finland, simmaren N. Ross, USA,
och jaktskytten O. M. Olsen, Norge, samt en
kvinna, simmerskan E. Bleibtrey, USA, vunno
var och en 3 guldmedaljer.
Ordningsföljden mellan de bästa nationerna
var: 1) USA 196 V2p.; 2) Sverige 113V2; 3)
England 78; 4) Finland 75; 5) Frankrike 64; 6) Norge
61. — Danmark 26.
Det svenska deltagandet.
De svenska förberedelserna sköttes av
Sveriges O. K., som för förberedelser och
resekostnader disponerade 500 000 kr. i lotteri- och
insamlade medel. Ledningen utgjordes av V. G.
Balck, J. S. Edström och Cl. v. Rosen.
De förväntningar, som ställdes på den
svenska truppen, voro högt uppskruvade, och trots
att missräkningar icke uteblevo, var den
svenska insatsen mycket god.
Sammanlagt erövrades 17 guld-, 19 silver- och
25 bronsmedaljer (därav en delad
tredjeplacering). Medräknas resultaten av
skridskotävlingarna (jfr sp. 816), bli siffrorna resp. 19, 20
och 25.
De svenska pristagarna voro: Löpning 400 m:
3) N.Engdahl. 5 000 m: 3) E. Backman.
Terränglöpning: 2) E. Backman. Lag: 3) Sverige.
Sta-fettlöpning 400m: 3) Sverige. Laglöpning
3 000 m: 3) Sverige. Höjdhopp: 3) B.Ekelund.
Längdhopp: 1) W. Pettersson (Björneman); 3)
E. Abrahamsson. Trestegshopp: 2) Folke
Jansson; 3) E. Almlöf. S 1 ä g g k a s t n i n g : 2) O. J.
Lind. Viktkastning: 3) C. J. Lind.
Tiokamp: 3) Bertil Ohlson.
Modern femkamp: 1) G. Dyrssen; 2) E. de
Laval; 3) G. Runo.
Bröst sim 200 m: 1) H. Malmrot; 2)
T.Henning. 400 m: 1) H.Malmrot; 2) T.Henning.
Lagkappsimning 4X10° m, damer: 3) Sverige.
Raka hopp: 1) A. Wallman; 2) N. Skoglund;
3) John Jansson. Damer: 3) E. Olliwier. V a r i
e-randehopp: 3) John Jansson. Vattenpolo:
3) Sverige.
Brottning, grekisk-romersk stil:
Fjädervikt: 3) Frithjof Svensson. Mellanvikt A: 1) C.
Westergren. Mellanvikt B: 1) Claes Johansson. Fri
stil: Lättvikt: 2) Gottfrid Svensson. Lätt tungvikt:
1) Anders Larsson. Tungvikt: 3) Ernst Nilsson.
Tyngdlyftning: Mellanvikt: 3) Albert
Pettersson. Tungvikt: 3) Erik Pettersson.
Landsvägslopp pä cykel: 1)H.Stenqvist.
Lag: 2) Sverige.
Gymnastik: Lag: 1) Sverige.
Prisridning: 1) J. Lundblad; 2) B.
Sandström; 3) II. v. Rosen. Fälttävlan: 1) H.
Mörner. Lag: 1) Sverige. Prishoppning: 3) C.
G. Lewenhaupt. Lag: 1) Sverige. Vol tig e: Lag:
3) Sverige.
806 804
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
