Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Orienteringslöpning till fots - Historia och utbredning - En svensk idrott, av redaktör Sven Lindhagen - Norge, av redaktör P. Chr. Andersen, Oslo - Finland, av redaktör Pehr Lindholm, Helsingfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORIENTERINGS LÖPNING TILL FOTS
Bild 3. Den svenska orienteringsidrottens tre dominerande löpare: fr. v. Gustaf Wahlgren
(omkring 1920), Folke Thorn (under 1920-talet) och Arvid Kjellström (1930-talet).
1938, instiftades s. å. SM i
budkavlelöpning samt 1940 ett s. k. riksmästerskap
för damer och 1941 SM.
Orienteringslöpning har sedan början
av 1930-talet utvecklat sig till en av
Sveriges i fråga om aktivt deltagarantal
största idrotter. Vid flera tävlingar ha
omkring 1 000 deltagare startat. Det stora
antalet har nödvändiggjort en fördelning
av deltagarna på olika banor.
Bland traditionella stortävlingar, utom SM,
DM och landskamper, märkes framför allt den
av K. F. U. M:s Idrottsavdelning i Göteborg
1929 instiftade ->Tremilsorienteringen.
Till den stora anslutningen har ytterligare
bidragit instiftandet av ->-Orienteringsmärken.
Folke Thorn var den förste specialisten.
Orienteringslöpning fick från
1920-talets mitt en rad specialister, som ej i
högre grad utövade annan tävlingsidrott.
Den förste av dessa var Folke Thorn.
Särskilt i Stockholm, Dalarna, Bergslagen
och Hälsingland ha därefter
utomordentliga löpare framträtt. Se vidare
Orienteringsmärken.
Ett viktigt led i Svenska
Orienteringsförbundets verksamhet har varit en
omfattande propaganda för naturvärn, så
mycket viktigare som tävlingarna i
allmänhet arrangeras på privat mark. Av
stor betydelse har varit att ett stort
antal yrkesskogsmän, bl. a. jägmästare,
tillhört ledningen. För att växt- och djur-
livet ej skola taga skada, få tävlingar ej
anordnas under senvåren och
försommaren. De få ej heller kollidera med
älgjakten. S. L.
0 r i e n t erings1öpning i andra
länder.
Norge.
I Norge förekom orienteringslöpning
redan i slutet av 1800-talet men föll
senare i glömska och återupptogs först i
mitten av 1920-talet, sedan ett par
idrottsledare studerat tävlingsorganisationen vid
Stockholms DM. Under 1930-talet fick
sporten många utövare, bl. a. tack vare
den propaganda Oslotidningarna gjorde
för densamma. Intresset sporrades även
genom landskamperna mot Sverige 1932
och 33 samt stadsmatcher. Norskt
mästerskap instiftades 1937.
Norska mästare ha varit: 1937 H. Gedde,
Vest-heim; 1938 N. Sörensen, Tanum; 1939 A.
Hars-heim, Lyn.
De norska kartorna äro i regel i skalan
1 :100 000 (någon gång 1 : 50 000) och medelgoda.
För terrängen kring de större städerna samt
vissa fjälltrakter finnas numera kartor i skala
1 :25 000 och större, vilka delvis äro grundade
på nya, utmärkta mätningar. Det är dessa
kartor, som vanligen begagnas vid
orienterings-löpning. P. C. A.
Finland.
I Finland började skyddskårerna
hösten 1923 med orienteringssport, där det
852 848
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
