Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pau Grand Prix - Pauli, Gustaf Mauritz - Paul-Petersen, Ingeborg - Paulsen, Axel R. - Pausanias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAULI
ses»-tävling och ett av tävlingssäsongens
första storlopp.
Tävlingen, som 1933 och 1935—39 arrangerades
av Automobile Club Basco-Béarnais, kördes
över en 2,769 km lång, kurvrik och backig bana
på staden Paus gator. Gällande varvrekord
sattes 1938 av R. Caracciola på Mercedes-Benz
med 93,182 km/tim. Distansen var 1933, 35 och
37 222 km (80 varv) samt 1936, 38 och 39 277
km (100 varv). Ar 1937 gällde tävlingen endast
sportvagnar.
Segrare ha varit: 1933 M. Lehoux, Bugatti,
73,030 km/tim.; 1935 T. Nuvolari, Alfa-Romeo,
83,984; 1936 Ph. Etancelin, Maserati, 82,085; 1937
J.-P. Wimille, Bugatti, 82,429; 1938 R. Dreyfus,
Delahaye, 87,932; 1939 H. Lang, Mercedes-Benz,
88,657 km/tim. B.L.
Pauli, Gustaf Mauritz, gymnast
(1808—39), löjtnant, var en av
banbrytarna för svensk gymnastik i Ryssland.
Pauli verkade 1828 och 29 som simlärare vid
Lindska siminrättningen i Stockholm och som
gymnastiklärare. Ar 1830 öppnade han i
Helsingfors en privat gymnastik- och
siminrätt-ning och blev därmed den förste
gymnastikläraren i detta land. Han flyttade 1831 till
Petersburg, där han 1834 blev gymnastiklärare vid
kejserliga gardeskåren och i denna införde
svensk gymnastik. Senare verkade han även
vid andra militära och civila skolor. Pauli har
utgivit »Preceptor i simm-konsten Stockholms
Simmsällskap tillägnad» (1829). — Se biogr, i
G. Moberg, »Svenska gymnastikens
märkesmän» (1920). Mbg.
Paul-Petersen, Ingeborg, dansk
sim-ledarinna (f. 187 6 25/i2), Köpenhamn,
dotter till Paul ->Petersen, har största
förtjänsten av dansk damsimnings höga
ståndpunkt.
Tills. m. sin syster Magdalene (1873—
1936) var hon lärarinna vid faderns institut,
som systrarna efter hans död övertogo och där
Magdalene huvudsakligen undervisade i
gymnastik, Ingeborg i simning och dans. Som
sim-instruktris i Dansk Kvinde-Gyrrmastikforening
(D. K. G.) har hon förenat den yppersta
tekniska kunskap med energi och god pedagogisk
förmåga.
»Fröken Ingeborg», som hon allmänt kallas
i Danmark, var tidigare aktiv simmerska och
innehade bl. a. danskt rekord på 100 m fritt
simsätt. Hon biträdes numera i institutet av
sin systerdotter Ellen (f. 1909 27/3).
Paulsen, Axel R., norsk
skridskoåkare (1855—1938), köpman i Oslo, var
Norges förste »sköitekonge» och
framstående både som hastighetsåkare och
som konståkare.
Paulsen, som redan 1882 tävlade på
kontinenten, vann sina första stora internationella
framgångar i USA 1883 och 84. Sistn. år vann
han bl. a. ett av tidningen New York Herald
anordnat hastighetslopp om amerikanska
mästerskapet i hastighetsåkning. Han satte vidare
»världsrekord» på distanser mellan 1 och 2 eng.
mil samt på 25 eng. mil.
Ar 1885 blev Paulsens
mest framgångsrika.
Han vann 7 segrar i
konst- och
hastighetsåkning på kontinenten
och besegrade i en
match om
»världsmästerskapet» på
Frognerkilen utanför Oslo
holländaren van der Zee
(->Hastighetsåkning på
skridsko, sp. 1139). Följ.
år satte Paulsen i
Hamburg nytt »världsrekord»
på 25 eng. mil med lt
27m och gjorde
uppmärksammade uppvisningar i Wien.
Paulsen
revolutionerade hastighetsåkningens teknik genom att
införa långa skär, med
händerna fast vilande
på ryggen. Han uppfann
även en ny modell av
löpskridsko, vilken med
små förändringar ännu
förekommer. Han var
minst lika framstående
som konståkare, ehuru
hans åkning genom fart, hopp och piruetter
starkt avvek från den vid denna tid på
kontinenten härskande Wienskolan. Ett hopp med
vändning 1 V» varv i luften har uppkallats efter
Paulsen. — Han var även seglare.
Hans far, Johannes P. (1820—1887),
köpman, var på 1860-talet en av Norges bästa
konståkare och blev senare en av pioniärerna för
norsk segelsport.
Även brodern Edvin (1852—1941) var
ypperlig konståkare och likaså sonen Harry
(f. 1887), som vann norska mästerskapet i
konståkning 1907-11. P. C. A.
Pausanias, sengrekisk författare under
andra århundradet e. Kr., sannolikt född
i Mindre Asien, är författare till verket
»Periegesis tes Hellados» (Beskrivning av
Grekland), skrivet omkring 160—180 e.
Kr., en av de förnämsta källorna till vår
kännedom om den forngrekiska idrotten.
Pausanias, som rest mycket i Grekland,
bygger i stor utsträckning på nu förlorad litteratur.
Hans verk, som trots vissa överdrifter och fel
är ovärderligt, har utgivits av F. Spiro (1903)
och med utförlig kommentar av H. Hitzig och
H. Blümner (1896—1910). översättningar ha
Axel Paulsen,
Norges förste
»sköitekonge». — Teckning
från omkr. 1880.
915
916
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
