Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pelota, av redaktör Rune Carlsson och minister José de Landecho - Peltonen, Urho - Peltzer, Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PELTZER
satta laget måste därefter slå tillbaka
bollen mot frontis, antingen direkt eller
efter första studsen. Om bakvägg finnes,
får spelaren dock även låta bollen studsa
mot denna, innan han slår bollen. I
spelvarianten a rebote måste han t. o. m. låta
den göra detta, innan han returnerar
bollen mot frontis. Det är därefter det
servande lagets spelare, som ha att
re-turnera bollen, och så fortsätta lagen
växelvis att slå bollen, tills någotdera
laget begår ett fel, vilket räknas som
poäng, tanto, för motsidan. Strävan är
därför att slå bollen så, att motsidan
icke kan nå den, varför man ofta
försöker träffa frontis så nära vinkeln mot
ble som möjligt. Bollen träffar då
ble-väggen, när den studsar tillbaka från
frontis, och får därigenom en mera
svår-beräknelig bana.
En match spelas till 40, 50 eller 60
poäng, vid spel a mano till 22. I den
spanska provinsen Navarra räknar man
som i modern tennis: 15, 30, 40 och spel.
Som fel räknas om bollen missas, ej slås
tillbaka direkt eller efter första studsen och
om den träffar murarna utanför gränslinjerna
eller utanför planen. Som fel räknas vidare
om bollen efter att ha studsat mot frontis
tar mark framför falta (d. v. s. linjen vid 4.
cuadron) eller om den två gånger (enligt de i
Barcelona och Bilbao gällande reglerna tre
gånger) i följd tar mark bakom passa (linjen
vid 7. cuadron). Som fel räknas även om en
spelare berör bollen med kroppen. Vid spel
med chistera räknas även som fel om bollen
alltför länge hålles kvar i denna.
Pelota a largo spelas efter i princip
samma regler som jeu de la longue
paume, och räkningen sker som i detta
spel och modern tennis: 15, 30, 40 och spel.
Pelotaspelet fordrar koncentration, en
vältränad kropp, säkert öga och övad
hand. Några varianter, främst spelet med
chistera, äro mycket krävande och därför
lämpliga som tävlingsspel, andra däremot
mindre ansträngande och följaktligen
utmärkta motionsspel.
Litteratur: G. Lacombe, »Les origines des
jeux de pelote basque» (i »L’Antropologie», bd
36, 1926), C. Beguin, »La pelote basque» (i »Les
sports mödernes illustres»), Pena och Goni, »La
pelota y los pelotaris» (1892), och S. del S:t
Gibert, »Pelota vasca».
—•:*—
925
O. Peltzer i sitt världsrekordlopp på 880 yards
vid eng. mästerskapet på Stamford Bridge i
London 1926. Nr 9 är olympiasegraren D. G. A.
Löwe.
Peltonen, Ur ho, finsk spjutkastare (f.
1893 15/i), ingenjör, Helsingfors, vann vid
OS 1912 bronsmedalj i sammanlagt med
100,24 m och vid OS 1920 silvermedalj
på bästa hand med 63,60 m.
Peltonen, som var ovanligt god på sämsta
hand, satte 1913 världsrekord sammanlagt med
109,93 m och förbättrade följ. år rekordet till
111,55 m (rekorden blevo dock icke officiellt
godkända). Han vann finska mästerskapet 1912,
13, 16 och 21. Peltonen, som blev tvåa vid
Baltiska Spelen 1914, deltog ännu vid OS 1924 men
blev oplacerad. Han vann finska mästerskapet
i stavhopp 1913. P. L-m.
Peltzer, Otto, tysk löpare (f. 1900 8/3),
fil. dr, var under en följd av år
Tysklands bäste medeldistanslöpare.
Peltzer, som tävlade för SC Preussen, Stettin,
debuterade internationellt vid Göteborgsspelen
1923, där han blev tvåa efter Edvin Wide på
1 500 m. Han behärskade alla sträckor från 400
till 1 500 m och nådde sin bästa form 1926, då
han satte världsrekord på 500 m med lm3,6s,
800 m och 880 yards med 1.51,6 samt 1 500 m med
3.51,0. Ar 1927 satte han världsrekord på 1000
m med 2.25,8. Han vann 13 tyska mästerskap
och 1926 engelska mästerskapet på 880 yards,
blev tvåa på 440 yards och fick Harvey Memo-
926
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
