- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 5. Lahtis-Röse /
961-962

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Piper, Carl-Fredrik - Pira, F. Evald - Piruett - Pist - Pistol →Pistolskytte - Pistolskytte, av diplomingenjör Torsten Ullman, redaktör K. A. Larsson och major N. E. Hellsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PISTOLSKYTTE

på Jägersro. Piper är sedan 1915 styrelseled. i
Jockeyklubben. C. C.

Pira, F. Evald, seglare (f. 1888 16/s),
civilingenjör, f. d. direktör för Ekensbergs
varv, kapten i reserven, Stockholm, har
utfört ett
fruktbringande arbete för
svensk segelsport.

Pira har inom K.S.S.S.
verkat som
mätningsman 1919—25, var
styrelseled. 1925—41 (sekr.
1927-41), ordf. i
redaktionskommittén 1927—30
och i tekniska
kommittén 1930—41. Han är
sekr. i Svenska Seglar
-förbundet sedan 1927.
Pira medverkade vid skärgårdskryssarregelns
revidering 1930, utarbetandet av
scantlingbe-stämmelser för internationella 5 m-klassen samt
utarbetandet av bestämmelser för 10
m5-båt-klasser 1941. Han framlade 1934 ett förslag till
respitbestämmelser för handicapseglingar.

Pira har med de av honom ägda
segeljakterna »Cake Walk» 1918—22 och »Carioca» 1935
—41 vunnit flera pris, bl. a. vid
östersjöregat-tan 1918 samt K. S. S. S:s Sandhamnsregattor
1935, 37 och 38. Han har därjämte som rorsman
deltagit i Visbyseglingen en följd av år, bl. a. på
»Aavoryn», när denna segrade 1928 och 29. J. S. H.

Piruett (fr. pirouette), ridsportt., är en
rörelseform i högre skolan, vid vilken
hästen under bibehållen samlad galopp
gör en helomvändning — voit (360°).

Frambenen och yttre bakbenet vända kring
inre bakbenet, som bildar den punkt, omkring
vilken vändningen sker. Inre bakbenet skall,
sedan det lyfts, åter trampa på samma ställe.
Halv piruett är en halv voit (180°) på bakdelen
i galopp. -^-Ridning. C. C.

Pist, av fr. piste, spår, bana, fäktt.,
kallas den del av fäktplatsen, som är avsedd
för striden. ->Fäktning, sp. 567.

På franska betecknar ordet piste även andra
banor, t. ex. kapplöpnings- och löparbanor.

Pistol ->Pistolskytte.

PISTOLSKYTTE.

Av diplomingenjör Torsten Ullman. Kapitlen »Historik» och »Pistolskjutningens värde» i
samarbete med redaktör K. A. Larsson, resp. major N. E. Hellsten.

Med pistolskjutning (eng. pistol
shoot-ing, fr. tir au pistolet, ty.
Pistolenschies-sen) avses all skjutning med
enhands-eldvapen. Numera användas två typer:
pistol, som är vanligast, och revolver.

Med pistol menar man antingen ett vapen,
som endast kan laddas med ett enda skott, eller
ett automatiskt vapen, där rekylkraften kastar
ut hylsan och därefter matar fram en ny
patron från ett vanligen i kolven beläget magasin.
Ordet pistol kommer från italienskans pistolese,
från Pistola, till mitten av 1500-talet namnet på
den nuvarande staden Pistoia, där en berömd
vapensmed, Caminello Vitelli, verkade.

Revolver (av lat. revolvere, rulla om) är ett
vapen, där patronerna ligga i ett cylindriskt
magasin, vilket, påverkat av avtryckarens
rörelse, roterar, så att efter varje skott en ny
patron vrides fram i linje med pipan.

Med hänsyn till utövandet kan pistolskyttet
indelas i precisionsskjutning, som
försiggår praktiskt taget utan tidsbegränsning,

och tillämpningsserier eller t i
11-lämpningsskjutning med i regel
kraftig tidsbegränsning samt fältskjutning.

Man skiljer mellan skjutning med
finkalibriga vapen, i Europa 6 mm (kal.
22 = 0,22 eng. tum = 5,60 mm), samt
skjutning med grovkalibriga vapen eller
s. k. tjänstevapen. Den förra, som sker
efter regler, vilka antagits av Internationella
Skytteunionen, och i Sverige sorterar under
Svenska Sportskytteförbundet (till 1/7 1943
under Riksförbundet förKortdistansskjutning),
omfattar precisionsskjutning 50 m,
duellskjutning (som även ingår i
->-mo-dern femkamp) och silhuettskjutning.
I Sverige och Norge förekommer dessutom
kombinerad skjutning.

För skjutning med s. k. tjänstevapen
(grovkalibriga vapen) finnas f. n. inga internationellt
antagna regler. I Sverige administreras denna
skjutning, som omfattar
precisionsskjutning mot tavla,
tillämpningsskjutning mot helfigur och
fältskjutning, av Svenska Pistolskytteförbundet.

INNEHÅLL.

Sp.

Historik ...................... 963

Precisionsskjutning 50 m ____965

Duellskjutning ................ 971

Kombinerad skjutning........975

Silhuettskjutning ............ 977

Skjutning med tjänstevapen .. 981

Pistolskjutningens värde.....983

Tävlings- och rekordstatistik 985

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/5/0563.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free