Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pistolskytte, av diplomingenjör Torsten Ullman, redaktör K. A. Larsson och major N. E. Hellsten - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pl STOLSKYTTE
HISTORIK.
Redan under 1400-talet förekom skjutning
med enhandsvapen, s. k. hakepistoler eller
handrör (fr. escopettes). Utvecklingen följer
sedan gevärets (->-Jaktgevär och
jaktammunition, sp. 430 ff.), och sålunda förekomma
under 1500-talet luntlås- och hjullåspistoler, under
1600-talet snapp- och flintlåspistoler och under
1800-talet slaglåspistoler.
Pistolens längd var i början avsevärd, på
1500-talet nära 1 m, men minskade efter hand.
Det förekom också mycket små pistoler (7—10
cm), som kallades terzeroler.
Man konstruerade pistoler med två eller flera
pipor, och från dessa senare var steget kort
till den av amerikanen Colt 1835 konstruerade
revolvern med ett patronkök, vilket, då hanen
(senare avtryckaren) fördes bakåt, vreds runt
och därigenom matade fram en ny patron.
Pistolskytte — en ung sportgren.
Ehuru pistolskyttet kan följas långt tillbaka
i tiden, har det dock först under det senaste
årtiondet blivit en allmänt utbredd sport och
ännu blott i vissa länder.
Den så vitt man vet första tävlingen i
pistolskytte ägde rum i USA 1860. Genom
uppvisningar av professionella skyttar, främst W. F.
Cody (»Buffalo Bill») och I. Payne, vann
pistolskyttet snart en viss popularitet och upptogs
på 1880-talet av Massachusetts Rifle
Association, som under de närmaste 20 åren var USA:s
ledande organisation på detta område.
På den europeiska kontinenten torde det
främst ha varit duellen (->-Duell, sp. 764), som
hållit intresset för pistolskytte levande under
1700- och 1800-talen. På 1880-talet gjorde den
ovan nämnde amerikanen Payne en
uppvisningsturné i Europa. Från denna tid började
man bedriva sportsmässigt pistolskytte, och 1900
upptogs denna gren på skyttets VM-program.
Matchpistoler voro sällsynta, och till 1905 sköt
man med vapen av tjänstepistoltyp. Detta år
övergick man till valfri pistol, men 1906
segrade den schweiziske gevärsskytten K. Stäheli
med en parabellumpistol. Belgaren P. van
Asbroek drev snart upp resultaten till en
sådan höjd, att endast skyttar med verkliga
matchpistoler hade chans att göra sig gällande.
Ännu vid OS 1936 uppträdde emellertid ame-
Bild 1. Internationell tavla för
precisionsskjutning med pistol.
rikanen Elliot Jones i precisionsskjutning med
en pistol, som snarast var enklare än en
duellpistol, och placerade sig som sexa.
Under slutet av 1930-talet lyckades man i
Tyskland, där pistolskjutningen fått stor
utbredning, i skjutning med tjänstevapen få
fram en del fältmässiga tävlingsformer.
Pistolskjutningen i Sverige.
I Sverige var pistolskjutning i stort sett en
militär angelägenhet ända till förberedelserna
för OS 1912. Med officerare som föregångsmän
— H. von Holst och W. Carlberg hade
placerat sig som 2. och 3. vid OS 1906 — började
tävlingsmässig pistolskjutning i Olympiska
Spelens former, huvudsakligen inom
Stockholms Pistolklubb (gr. 1908). Efter OS 1912
bildades Föreningen för Olympisk
Kortdistans-skjutning med lokalavdelningar på flera
platser, varjämte även Svenska Avdelningen av
Internationella Skytteunionen bedrev
pistolskjutning på 50 m. Det förra världskriget
hämmade dock utvecklingen, och efter OS 1920
minskades pistolskjutningen på det olympiska
programmet. Man fann emellertid i Sverige en
ersättning i det nordiska skytteutbytet. Tack
vare detta utvecklades speciellt duellskyttet,
som under norsk påverkan utbyggdes med
kombinerad skjutning.
Bättre tjänstevapen — flera skyttar.
Bristerna hos armépistolen m/07 hämmade
länge utvecklingen av tjänstepistolskyttet i
Sverige. Nya och bättre pistoltyper kommo på
1930-talet i marknaden, och därmed började
också antalet skyttar stiga. År 1934 var man
mogen för en så småningom hela riket
omfattande organisation för denna form av
pistolskytte, Svenska Pistolskyttekommittén, som
1936 ombildades till Svenska
Pistolskytteför-bundet.
Fältskjutningar på pistol började 1935—37
anordnas i Stockholm, oftast av
korporations-betonade klubbar. I programmet för 1943 års
allmänna riksskyttetävling har upptagits en
riksfältskjutning med pistol.
Den senaste formen av pistolskytte är
inom-husskjutning med instickspipa. Den vann snabb
utbredning 1940—41, då många större verk och
företag ville höja sin beredskap mot kupper
och därför uppmuntrade pistolskyttet bland
sina anställda.
I Finland står armépistolskyttet högt.
I skyddskårerna skjuter man duellskjutning
mot en figur med osymmetrisk ringning, där
10:an sitter i hjärttrakten, men i övrigt
användes samma figur som i Sverige. Finnarna ha
ett utmärkt armévapen, parabellumpistolen,
vilken användes till såväl duellskjutning som
skjutning mot internationell tavla, men på ett
avstånd av 25 m, med 30 skott i 5 serier. Denna
skjutning med armépistol mot finringad tavla
har framdrivit en enastående skjutskicklighet
bland arméns personal.
•964 986
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
